Om längtan

Känslorna bubblar. Det blev en annorlunda kväll.

Jag känner en sådan enorm längtan.

En längtan som för mig tillbaka i tiden. Ett år tillbaka närmare bestämt. 

Det var fina dagar. Och inte minst fina nätter.

De var långa och fyllda med skratt. Och kärlek. 

Mycket kärlek.

 

Längtan bubblar vidare. Och nu tar den mig tillbaka två år i tiden.

Dessa nätter var ännu längre

och innehöll ännu mer kärlek, om det nu var möjligt.

Blickarna, skratten, orden. 

Stjärnfall, nattbad och för mycket vin.

Ännu mer fina ord. Trygghet. Värme. 

 

Allt stämde.

 

Den här sommaren har det vart jag. Endast jag. 

 

Det stämmer inte. 

 

Ensam är stark?! 

 

Nu fortsätter jag att längta.

Den här gången bubblar längtan framåt i tiden. Ett år närmare bestämt.

Långa nätter fyllda med skratt

och kärlek, mängder med kärlek.

Fjärilar i magen och att somna tills fina ord.

 

Jag fortsätter att längta. 

I natt ska jag drömma om allt fint och hoppas.

Kommer sova länge i hopp om att drömmarna ska vara verklighet.

 

Kommer stiga upp och inse att allt bara var en dröm.

 

Men man kan alltid hoppas. Ja, man kan alltid hoppas..

 

Drömmar kan bli verklighet har jag hört! Drömmar ger oss mer kraft, ork och motivation! Man får aldirg sluta drömma, hoppas och tro!

Kram