Aldrig för sent.

Jag la mig stolt som tuppen igår kväll. Fortfarande fast vid mina mängder och mina mål. Därav är veckans utmaning att lägga till ett extra mål utöver det jag brukar äta. Huh. Låter förmodligen görenkelt. Men har man ätit på ett visst sätt under cirkus ett års tid så är det en svår vana att bryta. Klarar mig ju bra på mina mängder så varför lägga till ännu mer. Jo, för jag ska upp. (Något jag fortfarande behöver påminna mig själv om ibland..)
 
Hela dagen passerade utan det där extra målet i magen. Åkte iväg vid till jobbet och var hemma mitt i natten – fortfarande utan extra mat i magen. Tog mig en funderare och frågade mig själv vad jag höll på med. Ställde mig vid vägvalet och jag hade makten att välja vilket håll jag ville gå.
 
Jag valde rätt.
 
Ställde mig och ordnade mellis mitt i natten, satte mig vid teven, åt, tuggade och la mig mätt och belåten. Och för att inte tala om stolt. Det är aldrig för sent för att göra om och göra rätt. 

Ska bara se till att fortsätta att hålla på dessa principer nu. Detta var ingen engångsgrej utan något jag ska göra varje dag ett bra tag framöver. En vanesak I guess. Snart går jag och gör det där melliset på ren automatik, utan att tänka och reflektera. 
 
 
Ny vecka och jag har alla möjligheter till att göra den här veckan till ett enda stort framsteg. Mitt val. 
 
 
 


Kommentarer

Brrraaa!! :) Precis, fortsätt nu såhär varenda jävla dag, tills slut... kommer du skratta åt ditt hjärnspöke :) mat skadar inte! tar bra länge innan kroppen vänjer sig vid extra med. kram

2013-02-18 @ 16:57:11


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

VägenUpp

Följ med mig på min resa upp! En resa som innebär att jag ska få friskare tankar, en mer hälsosam vikt och finna livsglädjen igen!

RSS 2.0