Undermedveten stress?

Knasig natt. Vaknade upp av att jag grät. Och så vitt jag vet så drömde jag inga konstiga drömmar. Så då undrar jag – vad tusan hände där? Är det undermedveten stress som smyger sig på tro?

De senaste dagarnas "fria" ätande tycks vara bra för psyket och tankarnas framgång. Men..det tycks inte ha haft en lika positiv inverkan på det som nästan är det viktigaste just nu – vikten. Ingen rolig siffra jag möttes av i morses. 

 

Jag, Cecilia (inte dummesidan) har på riktigt vart riktigt nöjd över veckans spontana och fria ätande under veckan som hittils passerat. Har kännt mig rätt fri och har anpassat mig efter situationen. Har ätit när jag vart hungrig och följt "de andra". Inte låtit maten styra. Och visst, det är väl bra. Men jag måste nog påminna mig om att jag inte är som "de andra" just nu. Krävs dubbla mängder verkar det som. Och med tanke på att det inte blir många stillasittandes minuter under de långa passen så krävs det nog det trippla när jag tänker efter.

 

Så egentligen borde jag inte alls vara nöjd över veckan som gått, trots att det har tagit mig framåt i tankarna. Men jag vägrar att pausa livet. Jag vill fortsätta såhär. Så vad tusan gör man..

 

Man gör rätt men ändå blir det så fel.

 

 

 

Jag vet hur det är <3 kroppen chockas också av extra kalorier, och dt tar ett tag att väcka den men fortsätt å ät på bara!
Skriv till mig på min mejl om det e nått, jag stöttar gärna!
Fan jag älskar subway btw, får väl ta mig en tripp till Alingsås å besöka :D haha. Kram <3

Det är ju ett jätteframsteg att äta fritt och det kan vara galet svårt att ta det steget eftersom kontrollbehovet oftast är väldigt starkt när man är sjuk. Det kan kännas som allt kommer bli fel så fort man skjuter upp eller ändrar om så stort grattis till att ha lyckats med det. Sen att det gått sådär rent viktmässigt tycker jag inte alls att du behöver gräva ner dig för. En sak i taget eller hur? Du har gjort ett enormt framsteg och du är medveten om att du behöver äta mer så det kommer ge sig. Nästa vecka eller när det nu kan vara så kommer du förmodligen både våga äta lite mer och oregelbundet på en och samma gång och vips så är du ännu närmare fri och frisk och en användbar kropp.

Så vad du gör är att fortsätta på den vägen du slagit in på men försöker tänka lite extra på att det du äter har ett bra energiinehåll. En sallad gör sig tillexempel utmärkt med rostade nötter och frön i för extra energi. Att dricka dryck som ger energi kan också vara en ide om du inte redan gör det. Juice eller mjölk är ju dom mer nyttiga alternativen men även läsk och saft fungerar ju ur det perspektivet. Sist men inte minst om det verkligen skiter sig och du inte får ihop det så finns ju alltid näringsdrycker i världen. Det är inte jättekul att vända sig till dom men om man helt enkelt inte får till det med vanlig mat i mängder som räcker utan att typ vara kräkfärdig dygnet runt så kan det vara rätt skönt att bara svepa i sig en sån.

Stort grattis till framgången och lycka till med fortsättningen.

Försök tänka att du inte är som "alla andra" just nu och måste äta mer. Sedan kan just mattiderna vara mer flexibla men hade du haft t ex diabetes så hade du ju varit tvungen att äta för att varken få för högt eller lågt blodsocker eller hur? Sedan suger det ofta rätt mkt hästballe (ursäkta språket) att inse att man fortfarande är sjuk och inte kan leva det liv som man skulle vilja och att man måste ta sig igenom en perido med enbart "skitgöra" för att det ska bli bättre sen.
Har mkt samma tankar som du då jag nästa vecka ska ut på fyra veckors praktik som dessutom innebär att jag måste pendla och sova borta ca 3 nätter per vecka och är ännu inte klart exakt vart jag ska bo och arbete inom vården innebär allt annat än regelbundna tider men på ngt sätt ska det gå!
Var rädd om dig Cecilia, jag tror på dig! (Brukar faktiskt tänka på dig när jag går förbi Subway här hemma;)).
Kram!

Se det inte som att du har gjort fel! Du har provat och tagit många steg framåt, dra lärdom av det som gick mindre bra och arbeta framåt. Tycker att det är starkt av dig att äta fritt, det är svårt och vi kan inte alltid lyssna på kroppen - den lurar oss lätt :)
Kramar