..var det korvsnack nu också?, tänker ni. Och japp. Det är precis vad det är. 

 

Jag menar, korvälskare är väl rätt många av oss trots allt? (I alla dess former.) Och här gäller samma sak som med osten. Det ska brännas. Får jag välja vad jag vill ha så blir det en chorizo eller någon annan kryddstark korv. 

Men jag erkänner, det har inte blivit mycket korvätande under det senaste året. Och anlednigen till det är väl egentligen rätt enkel – men ack så löjlig. Ändring på det.

 

Igår blev det som tidigare nämnt korvstroganoff här hemma. Made och uppäten by me. Första korvrätten på toklänge. Och om det blev gott? Det blev gott. Serverades med pasta och kokta morötter. Har även fått upp ögonen för just morötter på senaste. Med en klick smör och havssalt och du har ett perfekt snacks eller tillbehör. 

 

Att sitta inne en dag då dåliga tankar bubblar runt är ingen bra idé. Så efter maten åkte vi iväg på utflykt. (Måndagsmaten blev förövrigt Indiskt. Indiska köttbullar i gräddig ajvarsås, gult ris, och ugnsbakade grönisar. Super till magen. Och curry är ju så förbannat gott..)

 

Nåväl. Jag fullkomligt älskar små utflykter. Det behöver inte vara långt bort. Men att ta med sig lite fika och leta upp ett mysigt ställe att slå sig ner på är svårslaget. Speciellt när man hittar fina ställen som dessutom gör att det kliar till i fotofingarna. 

 

Många drar alla ätstörda över en kam. Det är synd. Bara för att man har lite problem med maten så innebär det inte att man har problem med samma saker. Alla har vi olika bakgrunder och olika förutsättningar. Förvisso finns det saker som lätt förknippas med ätstörda. Saker som "vi" har gemensamt och som friska personer inte gör. Men att bli anklagad för fel saker bara för att man är ätstörd kan gå mig på nerverna. 

 

Är ensam hemma ikväll. Många kanske tror att jag fuskar när jag är själv.

Men det är fel.

Eller snarare tvärtom. 

 

Hade kunnat fuska mig igenom kvällen. Hade egentligen kunnat fuska mig igenom hela livet om jag så ville. Men är det verkligen något jag vill? Inte en chans.

Istället ser jag en ensam kväll som något fint och bra. En kväll då jag lägger ner extra mycket tid på att det ska se fint ut på tallriken och en kväll då jag äter extra mycket och extra länge – för att det är gott och för att jag har tid och kan. Med andra ord blir det nästan alltid mer när jag är själv och inte mindre, som många kanske fått för sig. 

 

Godmorgon Fredag.

Nä, nu var jag tråkig. Idag har jag faktiskt koll på vilken dag det där, trots att jag är tröttare än igår. Tidig uppgång idag. Ska öppna på jobbet. Skönt att sluta tidigt och ha en kväll hemma i allafall. Första gången jag öppnar helt själv. Men det ska nog gå vägen. 

Har med mig frukosten till jobbet idag. Något jag ogillar såhäär mycket. Men med tanke på att jag är van vid att äta en lite senare frukost så kan jag inte påstå att aptiten är speciellt stor vid den här tiden. (Som är mitt i natta för mig). Har kommit fram till att jag är en kvällsmänniska, alla gånger. Eller nä.. en mitt-på-dagen-människa. Haha. 

 

 

Nog för att detta hade suttit fint, men idag får jag nöja mig med två goda mackor och en fruktsallad. Inte fy skam det heller. Eller borde jag äta frukostmackan som vi serverar på jobbet? En macka med "omelett". Bäst att ha med sig en back up i allafall.

Tiderna blir knasiga idag, det vet jag. Fasar alltid inför dessa tidiga dagar. Men av erfarenhet så ska man inte oroa sig. Det har jag fått bevisat för mig. Men ändå går det inte att låta bli..

 

Ha en fin dag. Kram!

Ett: Vart och handlat mat tre gånger idag. Tur att jag tycker det är som terapi. 

 

Två: Två meloner, två påsar äpplen + två paket färska jordgubbar. En dagsförbrukning, typ. 

 

Tre: Underbara ledighet. Uppskattas mer nu när man har jobbat ihjäl sig. (Nah, det är nog alltid skönt..)

 

Fyra: Två förbannade liter vatten inom loppet av några timmar. Varför så törstig?

 

Fem: Snuset, vi skyller på snuset.

 

Sex: Klickade hem en parfym som jag har letat efter i tre år idag. Hoppas, hoppas att det blir rätt.

 

Sju: Två blir snart tre och tre blir snart fem. Hela familjen samlad. Mysigt.

 

Åtta: Tips; Blanda inte kaviar med jordubbar. Äckligaste. 

 

Nio: Tips; Blanda ckoladpulver (oboy, cankao, kakao) med yoghurt och mosade jordgubbar + tokmånga

bananchips och mullbär. Godaste.  

 

Tio: Någon önskerubrik kanske?

 

 

Skräms inte över jobbtiderna som jag trodde att jag skulle göra. De är inte alls som jag är van vid men så länge jag får planera lite i förväg så är jag duktig på att anpassa mig. Precis som det ska vara helt enkelt. 

 

Söndag och vila. Ska äta laxmiddag med potatis och auberginegratäng. En söndag i min smak.

 

Puss

Nu är jag trött vill jag lova er. Den gnagande oron som jag har haft i kroppen de senaste dagarna har nu släppt. Pjuuh. Känns som en säck sten har lyfts bort från mina axlar!

Beslut som ska tas. Bara där brister det för min del. Inte min starka sida som ni vet. Vet inte om jag nämnde det men jag var på arbetsintervju i måndags. Redan dagen efter, på tisdagen, så ringde de och sa att jag hade fått jobbet. Egentligen ville jag bara skrika ut och säga att jag tog det, men något stoppade mig.

 

 

Japp, så illa var det, jag erkänner. Jag var nära (jag gjorde det inte, men vad nära) på att låta något så natruligt och löjligt som maten hindra mig från att tacka ja. Var (är fortfarande förvisso) rädd att ett nytt jobb skulle komma in och förstöra mina rutiner i min vardag. Både gällande mattider, kbt-behandlingen osv.. stöka till det helt enkelt! Så vad gör man?! Är öppen som en bok och berättar vad man tycker och tänker, såklart.

Åkte ner och träffade chefen på det nya jobbet idag och lättade på hjärtat lite. Sa som det var och att jag behövde vara iväg en dag i veckan osv. Lika bra att ta det med en gång tyckte jag. Och det var det. 

 

Även ifall ett problem nu är ur världen så återstor fortfarande det största. Är fortfarande livsrädd för att tappa fokus och behöva börja om på nytt gällande tider och rutiner. Men vet ni. Jag vägrar, verkligen vägrar låta maten styra över mitt liv längre. Det är inte så det ska vara. Påminde mig själv om att livet ska anpassa sig efter maten och inte tvärtom. Så vet ni? Jag tackade JA. Och det känns som ett fruktansvärt bra beslut ska jag säga er.

 

Nytt jobb och nya rutiner. Något säger mig att detta blir en nystart! En positiv sådan som ska ge mig en sista skjuts ut i riktiga livet. 

 

Vad tusan blir det för jobb nu då tänker ni? Fortsätter att hålla mig till snabbmaten, men den här gången förflyttar jag mig till Subway som ska öppna i vår lilla stad. Är med från start och jag är otroligt förväntansfull ska jag säga er. Detta kommer bli bra, det vet jag!

Godmorgon fina ni!

 

För det första vill jag säga – tack. Tack för alla fina kommentarer som dagligen trillar in. Tänk att små ord, skrivna på en dator kan ge en ett så stort leende om morgnarna. 

För de andra vill jag säga – ni är knäppa. Jag menar, kanel på blodpudding, kaviar på rå blomkål, gröt med fetaost eller spaghetti med krossade chips. Man kan ju hoppas att ni drog ett så kallat skämt, när ni skrev det där ;) Haha. Det var väldigt många spännande kombinationer som föll er i smaken må jag säga.

Dock glömde jag säga en annan av mina favoriter. Potatismos med kanel på. Och jag som inte ens är så förstjust i mos. Kanske därför jag endast tycker om det antingen dränkt i skysås eller med pudrad kanel över. Så är det nog.

 

Är trött idag. Har bestämt mig för att "dra ner på sovfönstret". Tror att en av anledningarna till varför jag sover kasst om nätterna är att jag ligger i sängen för länge. Jag sover för mycket helt enkelt. Så i natt somnade jag tre (tokmätt och med tokmycket tankar) och steg upp alldeles för få timmar efter det att jag somnat. Nu hoppas jag på att vara extra trött ikväll helt enkelt. Och det lär jag vara. Kvällsjobb + lite sömn är egentligen ingen vidare bra kombo ska ni veta. 

 

En sådan kunde se väldigt olika ut, precis som det ska vara. Ingen planering – jag bara åt. Frukost brukade vara ett gäng mackor, frukt + ägg, lunch åt jag på den tiden i skolan, familjemiddag här hemma och kvällsmys framför teven på kvällen. Åt vad som erbjöds iprincip. Hade inget förbjudet eller liknande. Åt allt med måtta precis när jag kände för det. 

Vicka på öronen och "rulla" på magen om det räknas?

 

Allt som är bekvämt. Har levt i mina stickade tröjor under den senaste tiden! Inte mycket som slår det.

 

 

Tre huvudmål och något mellis brukar det bli.

 

Kroppen är smart och det där är inget man behöver tänka eller lägga energi på. 

 

Oj, bra fråga. Kanske är det alla resor jag klarat av utan en massa krångel? Trodde aldrig att jag skulle fixa det så bra som jag gjorde.

 

Nästan exakt ett årsedan.

 

Att kunna leva. Ha en välfungerande kropp som inte "är i vägen", orka med vardagen, skratta umgås.. Ja, att kunna leva, helt enkelt.

 

Uppskattar lugn musik men kan lyssna på det mesta som inte bara är en jävla massa skrik.

 

Kinderägg, marabou mintkrokant, sådana där sura saker som smakar körsbär & all choklad egentligen. Och klubbor. Fullkomligt älskar klubbor. 

 

Varierar. Ibland second hand, ibland H&M, Gina, Lindex, Monki, Hollywood, Weakday.. Hittar mina små fynd lite varstans.

 

Har väl inte vart i sådär supermånga städer för att kunna veta exakt. Trivs bra i lilla Alingsås, men tycker även om Halmstad och Götet. Och Tjörn, såklart.

 

Skapa något. Alltid lika roligt. Fota, baka, sticka, måla.. Eller varför inte göra något spontant och bara ta sitt pick och pack och dra iväg någonstans? Kanske åka på picknick med det man just bakat? ;)

 

Drick måttligt. Det är väl en bra syn? Tycker det är lika okej att festa och dricka som att inte göra det. Det är ett val man gör. Alla tycker vi olika. Och alkohol behöver inte bara betyda fest. Sitter gärna med ett par vänner och dricker rödvin med en stor ostbricka framför mig. 

 

I det stora hela – nej. Och det är förbaskat skönt att slippa. Men har man en gång räknat så är det nog svårt att sluta helt. Ibland går det liksom på automatik och man räknar utan att tänka på att man gör det. Huvudsaken är dock att det inte låter matintaget styras. Vilket det inte gör för min del. 

 

De är med mig genom hela resan såklart. Jag är väldigt öppen mot dem när det gäller det mesta – även detta. De stöttar och peppar precis som vilken annan familj hade gjort. Fina, fina familj. 

 

Finns väl inte så mycket "de kan göra". De vet att jag är på banan och jobbar på mot det bättre. De stöttar så gott de kan men "särbehandlar" mig inte pga av detta, vilket jag tycker är skönt. Är vänner precis som vanligt. De accepterar att jag inte har ork till långa utekvällar osv. 

 

Jag är ca 174, men läkarna säger att jag ska bli 176..verkar dock ha stannat här. Och ja då, är nöjd med min längd. :)  

Önskar att jag kunde säga att jag var intresserad. Men jag är tyvärr inte insatt i det där för fem öre. 

 

Kan inte välja en juh. Så jag säger tre; Sushi, Gräddiga pastarätter och all Kinamat (blev nog med än tre då) haha. Och frukostmat. Älskar frukostmat. Jag kan inte komma på någon maträtt jag verkligen avskyr. Skulle väl vara lever eller något då. En anledning till varför jag inte skulle tycka om maten är om den var för överstekt/hårt grillad. Usch. Skosulor tycker jag inte om. 

 

Det där beror ju helt på. I slutendan är det energin in och energi ut som spelar roll. Ät och njut för guds skull!

 

Jobbar för tillfället i ett gatukök/kiosk. 

 

Så sjukt svår fråga att svara på. Känns inte som jag har kommit på att mitt drömyrke ens "finns". Haha. Men vill jobba med människor, det är jag säker på. 

 

Inte gått något jobbutbildning. Men på gymnasiet gick jag Media med inriktning på foto. 

 

 

Inga bestämda för tillfället då jag redan har klarat av veckans (hejja). Men några av veckans utmaningar som jag redan klarat av har bla handlat om att prova "nya" livsmedel och lägga in dem i min kost igen. Har även haft lite andra utmaningar som har handlat om ensammåltider och att bryta dåliga ovanor. (Och så fick jag ju mig mitt godis också som ett plus i kanten..)

 

Läser tokmånga bloggar. Men de bloggar jag tycker om lite extra mycket är skrivna av friska tjejer som får en att inse att livet kan vara rätt fint ändå. 

 

Hemma för tillfället tillsammans med Mamma, pappa, syster och två katter. Min bror har flyttat iväg för plugg. Förmodligen blir det en flytt redan efter sommaren. Tror att det kan göra mig gott! 

 

Som en riktig familj. Haha kan man säga så? Delar det mesta och spenderar mycket tid tillsammans i form av resor osv. Vi är öppna, pratglada och bråkar sällan. (Peppar peppar. Haha)

 

Åh program, Masterchef såklart. Eller Glee..får vilken suris i världen som helst att bli glad. Och film får jag nog säga; Hur man blir av med en kille på tio dagar. Kan den utan och innan! 

 

Bästa – ingen specifik sak. Hela livet är det bästa som har hänt. Klyschigt men ack så sant. Har hittils haft ett riktigt bra liv och känner mig rätt lyckligt lottad gällande många saker som skett under livet.

Sämsta – Samtidigt som jag kommer komma ur starkare genom alla dessa år med dumtankar så kan jag ändå inte låta bli att gräma mig över hur onödigt det är. Hade gärna sluppit detta och blivit stark på något annat lite enklare sätt istället. 

 

Canon Eos 7D. Bästa köpet. 

 

På sätt och vis, ja. Men de som finns kvar är de som betyder. 

 

Pizza, burgare, chips... Nej. Sådant lockar inte ens den vanliga Cecilia. Men några av mina favoritsaker att äta innan allt började var/är (som jag tills viss del äter även idag); Gräddig skaldjurspasta, ost & kex, lasagne, ris + sås (ja, det är en rätt hos mig) Haha. Lax med potatis & gräddfil, thai, kina... Finns ju tuuuusen saker att rabbla upp. Är väl även, precis som många andra, lite knäsvag för naturgodis!

 

Otroligt goa jobbarkompisar som tar hänsyn till min situation. Trivs även väldigt bra med jobbtiderna.

Sämsta skulle väl vara de stressiga matsituationerna. Dom gillar vi inte. 

 

Modefotograf. Eller en sådan som letar upp fina platser att spela in filmer på. Hade inte vart dumt?! ;)

 

Rosa, såklart.

 

Nixx.

 

Jag hade en gång två fiskar som hette En och Två. När En dog hade jag fortfarande Två kvar. (HÖHÖ)

 

Måste man vara ego nu med? Haha. Men den nedan får jag väl änna vara lite nöjd med. 

 

 

Fick en frågan om att ha en liten frågestund här. Så varsågoda, fråga på! Livet? Framtiden? Uppväxt? Resor? Kärlek? Jobb? Intressen? Foto? eller kanske något om...maten? Fråga vad ni vill och jag svarar. Puss

 

Tänka sig vad mat kan vara gott ibland. Speciellt när man är sådär extra hungrig så det suger i magen. Nåja, mat är faktiskt alltid gott, men inget går ju upp emot en stor frukost när suget är på topp. Kan fortfarande inte förstå de personer som slänger i sig en kopp kaffe och i bästa fall en frukt och sedan är redo för dagen. Aldrig igen, säger jag bara. Skippar jag frukosten så förvandlas jag till ett monster. 

 

Gjorde mig en chokladröra idag. Samma som vanligt, fast med chokladsmak istället för mosade bär. Det var gott.  Dock skar det sig lite till kaviaren som jag hade på mackorna. Lätt fixat. Fick äta i omvänd ordning helt enkelt. Det fick även upp mitt sug på choklad. Går helt enkelt inte att skylla på att jag inte vet vad jag är sugen på längre med andra ord. Det är något visst med just choklad. Mhm. När jag var mindre så köpte jag en marabou och smälte den på spisen och åt direkt med sked – varje helg. Det var tider det! 

 

Misstänkte att det skulle bli en sådan dag. En riktig söndag och allt vad det innebär. I vanliga fall brukar deppiga dagar gå hand i hand med maten. Men idag känner jag frustration och depp över andra saker än just det där, vilket känns konstigt. Minns inte senast jag mådde dåligt över saker som inte har med maten att göra. Och har det inte vart maten i sig så har det ändå handlat om planering, tider eller liknande. Är det så att jag faktiskt inte har haft något annat att må dåligt över den senaste tiden eller har maten tagit så stor plats att jag inte har hunnit känna efter? Kanske ska jag se det som ett framsteg att jag mår dåligt över saker som har med livet att göra istället? Som ett tecken på att jag ger mattankarna mindre plats i hjärnan helt enkelt. 

Jag menar, en utmaningslunch väntar. Och jag har inte reflekterat över det en enda gång förens nu – en halvtimma innan jag ska äta. Tidigare hade det vart något jag hade grubblat på hela dagen. Planerat och panikat. Men idag ser jag det som en "vanlig" måltid, trots att det är något jag inte har ätit på gud vet hur länge. Det känns liksom...obetydligt. Det finns så mycket annat att tänka på än just det där, vilket jag har märkt idag. 

 

Efter regn kommer solsken och allt det där.. Tänk på det när du mår dåligt. Man måste ha lite mörker för att sedan kunna se ljuset. Och man måste ha tråkigt för att sedan uppskatta allt det roliga i livet. Upp och ned, ned och upp. Livet är inte en spikrak väg. Den kommer alltid att vara krokig. Och när du kommer till det krokiga partiet på vägen, tänk då; When nothing goes right, go left. 

Trots att vägen kommer att vara krokig så kommer det alltid finns två val du kan välja. Rätt eller fel. Det är du som väljer hur ditt liv ska se ut. Du kan påverka mer än vad du tror. Det gäller bara att tro, våga och pröva! Det är oftast det oprövade som känns omöjligt. Men hur kan man veta om man inte ens har provat? Det om något är omöjligt. 

 

Så förbannat mycket känslor jag sitter inne på. Har en vecka fylld med utmaningar framför mig. Känns som jag har en stor klump i magen som håller på att explodera. Ena sidan skriker på mig att stanna hemma, där allt är som vanligt, medans den andra säger åt mig att ta allt som det kommer. Bara glida med och följa de andras liv. Göra som de och leva normalt.

Vill inte vara isolerad i hemmet. Vilket jag i och försig inte har vart på senaste tiden, men ändå. Har vart iväg på både småresor och långresor. Men jag kan fortfarande inte låta bli att känna att jag ibland helst skulle vilja stanna hemma. Där allt är som vanligt, där jag har kontroll och där jag kan sköta mitt på det sätt jag vill ha det. 

 

 

Dagshoroskop - söndag 13 januari

Du verkar ha hur mycket som helst att ägna dig åt och kan lätt komma att känna dig pressad. Du behöver kunna göra riktiga prioriteringar och säga ifrån när det behövs. Nya tider stundar.

Fick ett sms förut som fick en stor panik att uppstå. Jag gav vika, var svag – och sa ifrån. Allt handlade om en jäkla middag som kommer ske i veckan. En måltid jag är medveten om att jag inte hade fixat. Men jag tröttnat på att vara en bromskloss. Om de har planerat något så ska det få vara så också. Men samtidigt är jag duktig på att vara öppen och erkänna för både mig själv och andra när det är något jag inte klarar av. Mina dagar kommer de också. Dagarna då till och med jag kan njuta av allt det där. Men det var för tidigt nu. Och det fick jag erkänna. Bara dumt att känna sig pressad en vecka i förväg. De omkring mig såg att något var fel – vilket det var. En sak i taget och samtidigt som jag är svag som inte fixar det där så är det ändå en styrka i sig att våga erkänna. 

"Strong is the new skinny". Hälsosamt eller inte? Mer hälsosamt än att vara skinny, absolut. Men jag tvivlar fortfarande på att det är hälsosamt. Tror att många går över gränsen även där. Sen tvivlar jag inte på att det finns folk som håller det nya "mottot" på en hälsosam nivå, men jag tror fortfarande att det är lika många som inte lyckas hålla det på en nivå som är lagom. Faktiskt. 

Men så kommer det nog alltid att vara. Det finns de personer som lyckas med det där ordet "lagom" och så finns det personer som inte lyckas lika bra. Det känns bara som det är sådan jäkla hets kring allt. En tävligt.

Men det känns fortfarande som om de personer som har gått från "skinny" till "strong" bara har hittat ett annat sätt att ta ut sina känslor på. De går till överdrift åt andra hållet istället. Förstår ni hur jag menar?

 

 

Sen kanske det bara är jag som ser på allt svart eller vitt. Vet att jag kan vara duktig på det. Och samtidigt som jag blir lite frustrerad över detta nya "begrepp" så tror jag nog att det kan ha hjälpt många att ändra sin osunda, skinny, livsstil till något mer hälsosamt. För att bygga muskler krävs mat. Mycket mat. Och väljer man att ändra sin livsstil från skinny till strong så ser jag det trots allt som en bra förändring. Så länge man håller det på en lagom nivå, vill säga.

 

Önskar dock att alla kunde sluta hetsa kring dieter, mat och träning. Men jag tror inte att det kommer gå. För världen vi lever i är inte speciellt sund i sig. Lagom med träning, tallriksmetoden och inte utesluta något. Det är vad som håller i längden. 

 

 

Om det är något som jag lärde mig under mina tre år på Medieprogrammet så var det att inte särskriva ord. Har sedan dess blivit lite allergisk mot just särskrivningar. "Yrkesskada" efter att ha skrivit magsin efter magasin.. Och det har satt sina spår. Det räcker med att jag går förbi restaurangernas menyer nere i stan för att rysningarna ska komma. Haha. 

 

Fast värst är det när man sitter och kollar på film och texten är översatt av någon liten knatte som varken kan stava eller sätta punkt. Då är det nästan att jag stänger av!

 

 

Godmorgon!

Har precis dunkat i mig en stor frukost framför teven. Havet ser oroligt och mörkt ut. Regnar gör det också. Jag som hade tänkt ta mig en långpromenad längs med vattnet. Tror att de planerna får ändras till att stanna inne och roa mig med spel, film och böcker istället. 

Det känns som jag precis var här ute. Men det är redan en månad sedan. Allt bara seglar förbi i en väldans fart och snart är det vår, min födelsedag och vips så är det sommar igen! Har blivit otroligt duktig på att inte längta ihjäl mig. Försöker njuta av varje dag så gott det bara går. Men samtidigt är det omöjligt att inte längta ihjäl sig när man kommer ut hit. Båtliv, bad, fiske, segling, jordgubbsplock, sena nätter...allt det där lockar lite mer än slask, kyla (!!) och mörker. 

Tjat, tjat.. men jag hoppas bara att jag orkar med mitt "vanliga" somammarliv den här sommaren som kommer. Tror att det var tur att jag jobbade så pass mycket som jag gjorde förra sommaren. Hade nog känt mig instängd här ute då jag var så förbannat begränsad. Är fortfarande lika begränsad idag. Men det är idag det, inte om några månader.  

 

Dagens (vanliga) frukost.

 

Gårdagens sömn (brist på sömn) resulterade till att jag inte glömde något i matväg åtminstånde ;) Vilket nästan var synd. Det hade nog vart bra träning för mig om jag istället skulle vart tvungen att ta vad som fanns här i huset. Märks att bror och lite andra killar har bott här den här veckan minsann. Vitt rostbröd, chips, dipp och yoghurt var vad som fanns att erbjuda. Tacka vet jag mango, ananas, rediga pålägg, gott bröd, tacos och gott kött som istället ligger och väntar nu! 

 

Lugn dag väntar som sagt. Lite gäster på lunch och en och annan film. Får väl hoppas på att det blir lite uppehåll så man kan gå ner och känna på vattnet åtminstånde. Puss & Kram

Vet inte vad jag tycker och tänker längre. Vet heller inte hur jag mår eller vad jag känner. Ena dagen känner jag allt. Då skrattar jag och gråter om vartannat. Rena känslomonstret. Andra dagar känner jag ingenting. Då stirrar jag bara rakt ut i tomma intet och ser bara ett mörkt, svart hål. 

Men något jag vet – det är att det är förbannat skönt att komma ut hit, till Tjörn, de dagar då jag inte känner någonting. Ett ställe där jag kan andas ut och inte tänka på någon annan än mig. Allt annat är så långt borta när jag är här. Försvinner in i en liten drömvärld. 

 

Godmorgon!

Åter en natt då tankarna förstör sömnen. Idag tankar i form av planering. (Matplanering) Har vaknat upp ett flertal gånger och rabblat upp för mig själv vad jag inte får missa att packa ner. Visst, det är väl bra att se till så man inte glömmer något. Men det ska inte få en att ligga vaken om nätterna. Denna-jävla-planerings-hjärna. Den gör mig galen. 

 

Åker som sagt väg efter jobbet idag. Två nätter ute vid smultronstället och sedan ska jag nog vara fit for fight för sex, långa (!!) kvälls/nattpass på raken. Suck. Dags att ladda upp batterina. Och det ska jag göra med hjälp av familjehäng, strandpromenader, sömn, tacos, räkor och en massa filmtittande.