Äntligen kan jag andas ut. Trodde att det skulle bli en tuff dag idag. Vilket det till viss del blev, men inte alls i samma grad som väntat. Det blev helt enkelt en riktigt, riktigt fin dag! 

Ännu ett kbt-möte är avklarat också. Ibland är jag nöjd när jag går därifrån med huvudvärk och gråten i ögonen. Tro det eller ej. Men då vet jag att hon har tryckt på mina svaga punkter, vilket kan behövas ibland. Men idag gick jag därifrån med en helt annan känsla. En känsla av lättnad och hopp. Och det uppskattas nästan mer! Man behöver båda delarna för att komma framåt.

 

Var lite nervös över att hon skulle vara besviken då jag inte har utfört hemläxan som jag fick tills idag. (Äta en speiell sak minst en gång i veckan) Hade som sagt tre veckor på mig. Men då jag förklarade anledningarna som faktiskt stämde samt nämnde alla andra saker som jag istället lyckats med så tyckte hon inte att det gjorde något. Tvärt om. Utmaningarna jag istället har utfört ansåg jag som sagt som större utmaningar än de vi satt upp och på så vis så kan man ju inte vara något annat än nöjd. 

 

Förklarade även mina självkritiska känslor som uppståt på senaste tiden. Att det känns som jag har kommit till en återvändsgränd och att jag inte gör tillräckligt bra ifrån mig. Sakerna som jag har framför mig känns liksom omöjliga. Och när jag bara ser målet och inte vägen dit så känns det ännu mer omöjligt på något vis. Det kommer inte vara någon dans på rosor direkt om vi säger så.

Men saker som jag tidigare har trott att jag aldrig skulle klara av har jag i dagsläget fixat. Det fanns inte ens på kartan för ett tag sedan att jag en dag skulle sitta och knapra praliner – utan ångest. Och med tanke på att jag har fixat saker som jag ansåg vara svåra så borde det heller inte vara några problem med att fixa det som jag idag ser som svårigheter, längre fram i tiden. Allt tar sin tid. Det kommer, bara man har tålamod!

 

Just nu ser jag bara målet och inte vägen dit. Jag har målat upp min drömvardag och satt upp alldeles för höga mål för mig själv. Lite orealistiska mål kan tyckas. Visst, det ska inte gå för långsamt, men hon tycker heller inte att jag ska skynda. Jag kommer ju framåt..

Mycket babbel. Ni kanske inte fattar ett dugg. But I do ;) Och det är väl huvudsaken! Känns på något sätt som en sten lättade från mina axlar idag. Pjuh. 

 

Nåväl. Nytta med nöje idag som sagt. Sushi, möte och en väldans massa shopping med fina syster. Nu blir det kvällis. Puss

 

Godmorgon där ute i Sverige!

Seeeg tjej som sitter här idag må ni tro. Fattar inte hur det kan vara så förbannat svårt att sova om nätterna. Lugn dag på jobbet i går vilket fall som helst. Nästan för lugnt. Trodde dock att jag var mer förberedd än att packa ner för lite mat. Huh. Brukar alltid vara den som bunkrar upp med på tok för mycket utifall att. Är väl van vid mina korta pass och packade ner mat efter ett sådant – inte ett långt. Magen började kurra flera timmar innan stängning och när jag väl kom hem så fanns det inget stopp i magen. Det kändes sådär, men får skylla mig själv helt och hållet själv. 

 

Ni kan ju ana att jag längtade efter det på fotona nedanför inatt. Men den som väntar på något gott...

 

Precis hemkommen från Göteborg och är en och annan lärdom rikare. Det har även trillat av en och annan sten från mina axlar. Bekymmer, som egentligen inte borde vara bekymmer har försvunnit. En sak i taget är vad som gäller nu. Ingen stress och inte för mycket press. 

Måste förvisso pressa mig igenom en hel del saker för att saker och ting ska ske. Men i fortsättningen så kommer jag att fokusera på att mixtra och utmana vid de målen som idag känns trygga. Dvs – utmaningarna kommer att ske på tider och vid mål som passar mig! Eftersom vissa livsmedel redan är en utmaningen i sig så känns det bättre om man tar en utmaning i taget och ta sig an det vid ett tryggt tillfälle i början. Det spontana kommer, det är jag inte orolig för. Så därför känns detta bäst!

 

Men för att en utmaning ska ske så behöver saker och ting ändras på. Gick igenom olika tankegångar som kan tänkas (brukar) komma upp när jag sitter och ska ta mig an något "farligt". Det var väldigt många knasiga saker som skrevs upp, men som jag inte tänkt på. "Ursäkter" för att slippa. Men nu har vi bestämt tre saker som jag ska fixa tills nästa gång vi ses. Och nu vet jag även hur jag ska göra för att inte fega ur i sista sekund. Juletider mina väner, juletider...

 

 

Nåväl, det har vart en fin dag. Satt och var koncentrerad och babblade på som aldrig förr. Men nu ska jag se till att klara mig på egen hand i några veckor. Med rätt inställning och med en jäkla massa pepp så ska det nog gå vägen, don´t you think?

 

Puss

 

 

 

Godmorgon!

 

Ja, väldigt god morgon idag. Har sovit som prinsessan på ärten och frukosten blev något utvöver det vanliga idag. Och så har jag en (förhoppningsvis) bra dag framför mig också. Håller tummarna för det.

Ska ta mig ner till Götet snart för KBT. Sista mötet innan jul. Fast vad tusan, det är ju jul om sisådär fyra dagar, så det är inte så konstigt. Har i allafall mycket att ta upp idag! Sådant som ger mig en klump i magen och sådant som får dumtankarna att flippa ur. 

 

Utvilad och pigg! Dock konstiga drömmar även i natt. Idag verkade kroppen vara sugen på något sjukt konstigt. Haha. Tur att jag slipper drömma om det i natt igen – då jag ska äta det till lunch. Helskumt det där. Fattar inte hur tankarna kan vara så upptagna med något så oviktigt egentligen. 

Nåväl, en ledig tisdag väntar idag för mig. Eller ledig och ledig. Har mycket att göra, men ledig från stekbordet åtminstånde. Sedan blir det kvällsjobb hela veckan lång. Enda tills nästa måndag för att vara korrekt. 

Har vart snurrig i huvudet sedan gårdagen. Vilken jäkla krausell man åker i för tillfället. Blir yr så in i bomben. Inte insett hur mycket jag har att jobba på. (Som ni nog märkt) Hon tyckte att jag verkade helt lost igår. Som att jag satt på nålar och var någon helt annan stans. Men det är ju när jag är där som jag tänker. Här hemma så tycker jag att jag agerar normalt – fast det egentligen är tvärtom. Hon får mig att inse hur korkad jag är egentligen. Den tackar vi faktiskt för. Behöver någon utomstående som piskar på mig lite. Uppskattar det. Men samtidigt får det mig att må så sjukt dåligt. Inser att det inte går att blunda längre ju. Och det där undret kommer inte ske, så länge inte jag gör något. 

 

Fast nu ska jag stänga av tankesystemet och ha en fin dag. Ska pynta granen, åka till stan, äta mängder med god mat (så drömmarna försvinner) och köpa lite julklappar. Brödbaket för dagen är redan avklarat och nu ska jag dra igång dagen med nybakat bröd (och allt det där andra såklart..). 

 

Hoppas ni får en bra tisdag! Puss & Kram

 

 

Om jag har haft en av de jobbigaste dagarna på länge? Svar ja. Om jag har fått ett och annat hårt slag i magen? Svar ja. Men samtidigt har jag återigen fått upp ögonen för nya saker och hittat nya metoder för hur jag nu ska gå till väga. Nyckeln till framgång är mod och att våga. Stå emot och göra rätt. 

 

Morgonstund har....? Ja, visst tänkte ni fortsättningen på meningen, av ren vana. Det man har hört/tänkt under flera års tid tänker man sedan av ren automatik. Precis samma sak gäller mina tankar. Tankarna kring maten. De kommer aldrig att försvinna. Hur mycket jag än försöker. Jag kommer aldrig lyckas bli av med allt surrande i huvudet. Har trott att jag en dag ska vakna upp och slippa allt det där. Men jag hoppas och tror förgäves. Där kom slaget i magen. 

Men det är tyvärr så det är. Sanningen kan svida. Eftersom jag har tänkt dessa dumma tankar under många, många år så tror jag knappast att de kommer försvinna helt. Men egentligen är det skitsamma, det viktigaste är hur jag hanterar det jag tänker. Gör jag inte handlingar av det jag tänker i framtiden (de dåliga tankarna) så kommer jag inte låta de styra över mitt liv, som de gör idag. Allt handlar om att förändra beteenden. Agera rätt.

 

I dagsläget låter jag mig styras av tänket. Ger vika och lyssnar ibland till fel saker. Men i framtiden antar jag att jag helt enkelt kommer få lära mig att leva med tankarna men inte ge vika. Det är en stor skillnad! Det gäller bara att agera på rätt sätt. Lära sig vad som är rätt och fel.

 

Tror som sagt att alla har konstiga tankar angående mat, kropp och träning ibland. Friska som sjuka. Skillnaden mellan den friska och den sjuka är bara hur pass bra man kan motarbeta och gå emot tankarna. Låter man sig inte styras av rösterna så tror jag att man kan leva ett relativt normalt och frisk liv ändå, även om tankarna ligger och surrar i bakhuvudet.

 

Godmorgon!

 

Hade önskat att dagen kunde ha startat lite bättre åtminstånde. Men ibland får man skylla sig själv. Vet ju som sagt anledningarna. Nåväl, gott har jag i allafall sovit i natt :) Längesedan sist! Jävla tjat om drömmar, men igår redde jag ut alla tankar innan jag somnade. Och det resulterar till att huvudet kan koncentrera sig på lite mer roande drömmar, kärleksdrömmar. Känner mig lite mer pigg på allt när jag vaknar upp ur en sådan dröm jämfört med bulldrömmar må ni tro ;) 

 

Nu är helgen över och vi är redan inne på en ny vecka. Helgen vart rätt bra utmanande nu när jag tänker efter. Mycket folk omkring mig och inte speciellt mycket att säga till om. Dock vet jag att jag kan bättre, bara jag vill. Minns när vi vart på julbordet för fyra årsedan. Åt rejält med mat med surplade ändå i mig två näringsdrycker någon enstaka timma efter. Det är så man ska göra när man ska gå rätt väg! 

 

Dödstrött och utpumpad. En blandning mellan känslosvall, frusen och ja..allmänt seg i skallen. Nog för att mötena  ger mig mycket. Men samtidigt är det så jobbigt att vara där. Hon trycker på mina ömmaste punkter (precis som jag vill iofs) och ger mig utmaningar som känns omöjliga. Ska dock inte låta mig skrämmas. Än en gång är det bara att ta tjuren vid hornen. Har fått utmaningar att fixa både idag, i morgon och på tisdag.

Alla utmaningar handlar i stort sätt om samma sak. Alla saker jag tar upp och alla saker jag vill jobba på kopplas i slutendan ihop med en enda sak. Saken som är boven i allt verkar det som. Bara att köra på. 

 

Trots många frågor som hon kan svara på så har jag samtidigt tusen andra frågor – som hon inte kan svara på. Vem ska nu kunna svara på dessa tro? Nu när dietisten inte har tid förens sisådär på tok för länge, menar jag. Vill veta saker och samtidigt få logiska och kloka svar på vad som händer i kropp och knopp egentligen. Många frågetecken. Och tyvärr nöjer jag mig inte med google. Då slutar alla symptom med att man är döende. Haha. 

 

Fick höra att jag verkar äta regelbundet, rejält och bra. Visst, det kanske jag gör, men är det tillräckligt för en viktuppgång? På vikten verkar det inte riktigt så va? Just nu känns det som jag bara äter och äter. Stoppar ju mer saker i munnen än många omkring mig. Men dels är det kanske fel saker som äts och även om det känns som jag äter ofta så är det kanske fortfarande inte tillräckligt ofta ändå.

Hjälpen jag får från KBT´n kommer mest hjälpa mig att tänka rätt – inte att äta rätt, om ni förstår. Kommer inte få något matschema osv. Det är inte deras område. Visst kommer jag kanske våga öka på yttligare nu när jag får hjälp med tankarna. Men då vill jag också veta lite mer vad min kropp behöver. Vilka mängder och hur jag ska lägga upp dagarna matmässigt. 

 

 

Att gå till en dietist. Tror nog att det kan vara nyttigt (och nödvändigt). Visst kan jag rabbla matscheman i sömnen. Men jag vill veta vad jag behöver utifrån mig och min situation. 

Jag vet även att jobbet spelar en stor roll i allt detta. Jobbar sent, vilket resulterar till att jag går upp sent. Och redan där är frukosten förskjuten. Är dock van vid att äta en sen frukost, tycker om det. Och så vill jag alltid ha det! Haha. 

"Men förskjut hela dagen och ät de "missade målen" senare på kvällen." Ja, om jag hade hunnit med det så hade det vart kanon. Men jag vet fortfarande inte om det blir tillräckligt. Hinner inte få i mig så stora mängder på jobbet, hur gärna jag än hade velat.

Nästa alternativ hade vart att äta ännu mer när jag kom hem på natten. Men det lockar inte heller speciellt mycket, tyvärr. 

 

Kommer ingen vart med detta. Det jag tror att jag vill få fram är...näringsdrycker. Snabbt, smidigt och enkelt. Kräver ingen "lugn stund". Det kan man ha med sig och ta i farten och det kan jag dricka samtidigt som jag jobbar. 

Kan inte riktigt förstå att jag sitter och skriver detta. Men som sagt, ny motivation och nu vill jag få detta gjort. Men kan jag hitta andra lösningar för att få in samma kalorimängd av mat istället så kör jag på det. Men tanken på näringsdrycker är inte helt utesluten...Dooock kanske jag med lite (massaa) hjälp äntligen kan våga mig på alla de där läskande sötsakerna snart också. Och då mina vänner. Då ska det frossas i det istället!! 

 

Kanske dags att byta ut colan på jobbet på ND´s hädanefter med andra ord. Vilket skämt – men fan vad smart!

 

Insåg idag hur mycket av min tankeverksamhet som tas upp av mat. Jag kan inte tänka på något annat. Nåja, visst kan jag. Men då måste jag anstränga mig. När andra sitter och dagdrömmer om framtiden, killar och kläder så sitter jag där och dagdrömmer om...mat. 

Fick frågan om vilka framtidsdrömmar jag har, visioner. Vad jag vill förändra och uppnå. Allt jag svarade handlade om mat. Kan jag inte bättre än så? "Jag vill slippa göra det, jag vill kunna äta det, jag vill slippa tänka på det..."

Men vad vill du? Cecilia? Det tog stopp där. Jag har haft så mycket mattankar i hjärnan på sistonde att jag knappt har hunnit reflektera över vad jag vill göra, vad jag tycker om osv..

 

Återigen så känner jag mig dock inte stressas över framtiden. Den blir som den blir. Men något jag dock känner mig stressad över är tiden jag lever i just nu. 20 år och det är nu jag ska slå mig fri och börja leva mitt liv. Det är i dessa år man utformar sig själv och borde leva livet. Skratta, festa, umgås och göra misstag. Det enda jag gör är det sistnämnda. Men jag gör helt fel sorts misstag. 

 

Känner mig både glad och nedstämd. Kanske inte är så konstigt. Det är alltid jobbigt att dra upp allt från grunden. När allt kommer till ytan så blir allt så påtagligt. I vanliga fall är jag duktig på att skjuta undan allt, men ibland är man tvungen att ta tag i det. Förr eller senare liksom. 

 

En annan sak som gör mig stressad är tanken på att detta inte är tillräckligt. Har gått och väntat på att detta och trott att något under ska ske. Men bara för att jag går och pratar med en som pushar mig varje vecka så betyder inte det att det är hon som gör det riktiga jobbet. Det är jag, jag och återigen jag. Och undret jag väntat på kommer nog aldrig att ske. Visst kommer detta att hjälpa. Men allt jag "väntat" med måste jag göra utan att någon säger till mig. Det är jag som måste ta besluten om mitt liv och mina val. Det är inte så att någon kan sitta och mata mig... måste ta steget själv! 

 

Om jag vid tidigare tillfällen påstått att jag vart medveten om mina handlingar, så är det inget jämtemot nu. Har fått så många nya insikter idag. Och det bara på en timma. Insåg att jag har sjukt mycket knepiga saker för mig som gör att jag lägger fällben för mig själv. Helknasigt. Men nu vet man det också! 

Första KBT-mötet är härmed avklarat med andra ord. En omtumlande timma, minst sagt. Mötet gick väl främst ut på att lära känna varandra och se om vi passar att jobba ihop. Och med tanke på att man måste jobba väldigt mycket på egen hand så ville hon även se så att jag var tillräckligt motiverad och inte ett "hopplöst fall". Men hon tyckte att jag verkade vara med på banan och hon tror att hon ska kunna hjälpa mig en braaa bit på vägen. Känns bra! 

 

"Detta kommer bli tufft och du kommer sättas inför många utmaningar". Då kände jag att jag hade kommit rätt! Det är precis så jag vill ha det. Detta ska inte kännas smärtfritt längre. Det ska göra ont – då vet jag att jag gör rätt. 

 

Hon fick mig att inse att allting jag gör och sättet jag beter mig på hänger ihop. "Din vardag är en ekvation". Hon fick mig att se min vardag på ett helt nytt sätt. Och hon har faktiskt rätt. Har inte sett det från det perspektivet innan bara. För mig är det just det – min vardag. Har verkligen tusen grejer att förändra innan jag är på toppen igen märkte jag. Men nu jävlar är jag motiverad till tusen! Dags att släppa taget och lyda order. 

 

Efter mötet mötte jag upp syster och en vän för sushilunch. Det satt fint! Efter det begav jag mig hemåt på egen hand. Väl hemma har jag redan hunnit med brödbak och en müsliomgång. Effektivt ska det vara! 

 

Nu väntar en lugn kväll hemma. Hoppas er dag vart fin. Puss