Baksug (haha)

Hej.
 
Hel plötsligt blev dagarna "stressiga". Nåväl, inte stressig så sätt. Men mer fyllda med saker att göra. Positivt menat! Lagade lunchen i förmiddags. Och efter det hade vi "gruppen". Hade temat "förändring". Ett aktuellt ämne för alla oss som är här då vi alla kämpar mot det friska. 
 
Hade läxa att skriva upp alla symptom vi haft pga svält/hets/kräkning eller vad nu ens problem är/har vart. Det är lätt att lista upp, men svårt att se! Det går ofta förbi en med en axelryckning. "Det där händer inte mig-syndromet". Men plötsligt så hände allt det där just mig. Sjukt att det är först nu man kan se det. Fysiska symptom kan vara jävliga. Men om det är något som hängd med mig som har vart om ens ännu värre så är det just det dåliga samvetet. Det har alltid vart där och gnagt. Och kommer kanske alltid att vara?
 
Mina fina pajer jag gjorde idag. (De var lika goda som de ser ut att vara)
 
Hunnit vara på en härlig promenad, bollat tankar och ätit middag. Och sen satte baksuget igång! Åh, vad jag har sakat allt vad bakning och matlagning heter. Jag måste dock erkänna att det är aningen svårt att följa recepten till fullo. Är van vid att byta ut dittet och datten bara för att någonting har gjort mig...tja, osäker! Så nu är det en utmaning i sig att baka precis efter receptet och faktiskt äta det man bakar då man vet varenda liten ingediens. 
 
Och idag blev det brödbak! Perfekt. Hoppas jag lyckas. Blir gott med nybakat bröd till kvällsfikat.
Hoppas ni har haft en bra dag. Kram 
 
 

Matlagning

God förmiddag!
 
Åt kvällis framför idol igår och sedan var det bums i säng. Såg i kors! Det tog på krafterna att flytta alla saker, påbörja steg två och sköta allt på eget håll! Men konstigt nog har jag rätt lätt att falla in i nya rutiner, bara jag själv vill. Så länge rutinerna är bra, så är det ju bara positivt. 
 
Tisdag idag. Har hand om lunchen. Lagar allt själv. Blir mat till åtta personer. Och idag ska jag laga tacopajer. Senast jag åt det var det på kalas typ i sexan. Haha. Äntligen så får jag laga mat i allafall. Har verkligen saknat det. Men den här gången måste man följa recept. Annars kastar jag ner saker från höger å vänster. 
 
Vi går på ett åttaveckors-schema när det gäller maten här. Man får inte bestämma själv, utan lagar efter matlistan vi har. Men säg att det står köttfärsbiffar och man hellre vill göra köttfärslimpa så går det säkert bra. Lite får man välja själv, så länge man håller sig inom ramarna. 
 
 
 
 
 
Har gruppen i eftermiddag, annars har jag ingenting för mig. Ska nog ta mig en cykeltur för första gången på flera år. Tänk om jag glömt av hur man gör? Haha.
Hoppas ni får en mysig tisdag. Kram
 
 

I mina händer.

Hej.
 
Förlåt för lite frånvaro. Men har flyttat hela helgen. Ja, hela helgen. Alltså, vart kommer alla saker ifrån? Kom hit med två par skor och nu har jag plötsligt åtta? Fattar nada. Haha. 
"Har du ännu mer saker?" Och då var jag inte ens halvvägs. Jag säger då det. Har gått otaliga gånger fram och tillbaka med mina saker idag. Men nu är jag äntligen färdigt. Nu är det bara att få ordning i det nya rummet också!
 
Känslor kringt detta? Förvirrande, spännande och konstigt. Rätt förstående, med tanke på att jag bott inne på kliniken hela tre månader. Vore konstigt om det inte kändes konstigt. Men som jag sa igår så är det stora hela rätt likt steg ett. Kommer dock bli mycket mer eget ansvar som sagt.
 
Ingen personal här i eftermiddag. Så middag, näringsdrycker och kvällsmat ligger i ens egna händer. Såklart att vi äter tillsammans allihopa. Men det är fortarande på ett annat sätt! Ingen som kollar att det blir rätt, om ni förstår. Men jag hade inte flyttat över hit om jag inte litade på mig själv att jag faktiskt klarade av det.
 
 
Här tänker jag ligga och slappa hela kvällen. 
 
Annars? Har fått "fri" utevistelse. Det är inte det att jag får kubba tjugo varv runt fästningen, men ni hajjar. Får cykla till stan, bada, gå promenader, åka iväg längre om jag känner för det.. osv! Mer som en vardag. Allt i en förnuftig mängd såklart. Och ett förnuftigt tempo. 
 
Lunch idag blev thailändsk korv med nudlar, mellis smoothie gjord på yoghurt, banan och hallon. Och middagen om en stund blir kycklingsallad med fralla till. Hoppas ni får en bra måndag. Kram!
 
 
 
 

Ullared och flytt.

Instagram – Ceciliarosell
 
Jesus, vad slut jag var efter gårdagen. Blev visst en liten tripp till Ullared. Att gå från Capio-tempot man har här (dvs. lugnt, vila, lugnt, stillsamt och inte så mycket folk) till tokmycket folk, trångt och en massa ljud. Jag kände mig totalt lost. 
 
Men nu var det inte det jag ville säga. Hade en jättemysig dag! Familjen är alltid familjen. Tackam in i själen. "Råkade" få med mig en överfylld kassa tillbaka hit. Mysiga hösttröjor, pärlor, rosa hörlurar, småskit, ännu mer nagellack..ja, allt sådant där man verkligen inte behöver. Haha. Är även frälst i pyamasar. Har ett helt gäng. Köper alltid en ny så fort jag är där! 
 
Känner ändå att jag har mer ork än på länge. Egentligen är det inte konstigt att man blir trött av att åka iväg en heldag med tanke på vad man är van vid här. Men trots det så känner jag att orken börjar komma ikapp mig! Och det får jag även bekräftat av de omkring mig. Cecilia är påväg tillbaka! Känns konstigt, ovant – men bra. 
 
 
....som om jag kunde låta bli? Icke
 
Söndag idag. Flyttar till steg två i morgon! Blev tidigare än planerat. Men det är ändå jag som har tagit beslutet och jag är nöjd med det. Är redo för det nu! Upplägget ser lite annorlunda ut där inne. Men i det stora hela är det ungefär samma. Lite mer frihet och eget ansvar. Tror att jag är mogen för att ta det i mina händer nu! Och om inte, ja...då finns det såklart stöd att hämta!
 
Känner alla tjejerna där ute. Egentligen brukar man proväta en del måltider där innan man flyttar över. Men då jag bestämde mig för flytt i fredags så har jag inte hunnit med det. Men jag tror att jag kommer in i det rätt snabbt ändå! Mysigt gäng som bor där ute. Börjar komma en del riktigt nära. Kul, tycker jag! Lätta att prata och bolla tankar med.
 
Ska ägna dagen åt att packa ner mitt rum. Alltså, det är k-a-o-s. Pinsamt mycket prylar! Mestadels pyssel, lådor och småskit. Som vanligt. Ingen ordning alls. Blir nyårslöftet. ;)
 
Hoppas ni får en bra söndag. Kram!
 
 
 

Skilsmässa.

Lördag.
 
Är trött på att bli sviken. Är så fruktansvärt sårbar. Skör. Men, strunt i det! Idag ska jag ha en bra dag. Blir en liten dagspermis. Många undrar varför jag inte vill åka hem, till mitt riktiga hem på permis. Finns många bakomliggande orsaker. Sjukdomen sitter i vartenda litet hörn hemma. I alla väggar och i alla rum. Har inte känt att jag vart stark nog att kunna handskas med det. För lätt att falla tillbaka! 
 
Men jag vet att man inte kan hålla på så. Någon gång måste man hem! Det är ju trots allt mitt hem. Åker dit i mitten på nästa vecka i några dagar. Och det är väl klart att det ska gå bra? 
 
Det är inte många som förstår. Nästan ingen. Knappt jag själv. Har börjat komma in i en deppfas. Nån gång ska väl den också komma. Separationsångest? Kanske. När man har levt med sjukdomen så länge så är det svårt att släppa taget. Jag menar, sen då? 
 
 
Ska börja packa iordning på rummet sen också. Lätt att skjuta sådana saker framför mig. Orkar inte ta tag i det. Tänker att det fixar sig av sig självt, eller nåt! Haha. 
Är det något ni vill läsa om föresten? Fortsätter att mala på om mina ointressanta dagar. Vill i allafall säga tack och puss för era kommentarer! :) Det värmer mitt lilla hjärta lika mycket som alltid.
 
Hoppas ni får en bra lördag. Höst ute tycker jag. Don´t like it! Deprimerande, faktiskt! Kram & Puss. 
 

Just my luck!

Godkväll.
 
Har haft en helt okej dag. Om jag har räknat rätt så har jag nu vart här i åttioåtta dagar. Åtta är mitt turnummer. Så idag tänkte jag att jag skulle få dubbeltur. Har jag haft det? Vettetusan. Det jag vill ska hända – händer inte. De jag inte vill ska hända - det händer. Just my luck!
 
Långt samtal med min behandlare idag. Bestämde mig för att flytta till nästa steg på måndag. Nästa fråga; Hur fan ska jag hinna få ordning på mitt rum tills dess? De kallar mitt rum; "Det levande rummet". Skäms en aning! Det är saker precis överallt
 
Fick ur mig en hel del saker. Saker som inte rör maten, men som fortfarande är en faktor till mitt mående. Har så förbannat svårt att sätta ord och visa vad jag innerst inne tycker och tänker. Det där leendet på läpparna brukar nog finnas där. Många har trott (och tror?) att det är en fasad. Men ärligt talat. Hade det vart en fasad så hade jag nog släppt den nu, efter tretton veckor. Kan inte ändra på den jag är! Är uppväxt och har lärt in att vara på ett speciellt sätt. Sen om det är bra eller dåligt, det är en annan sak!
 
 
 
Yaya. Slutgrubblat för idag! Ska på dagspermis i morgon. Vet inte riktigt vart jag tar vägen. Är bara borta över dagen hur som. Blir en längre tripp i mitten av nästa vecka!
Middagen idag blev tacos. Så idag fick även vi lite fredagsmys. Ha en bra start på helgen. Kram!
 
 

En tillbakablick.

Hej.
Vilket jäkla mörker jag levt i. Blir lite ledsen när jag tänker på det. Att man inte förstår när man väl är där? Det är svårt att förstå nu. Trots alla signaler kroppen gav, alla oroliga blickar, kommentarer man fick.. Att man inte såg det själv? Är glad att jag idagsläget kan se hur jag faktiskt har mått genom åren. Annars hade jag blivit rädd för mig själv! Men idag kan jag se hur mycket jag egentligen led. 
Alla tvång, rutiner, allt smygande, alla lögner, allt självhat... Stackars kropp. Förlåt!
 
Jag vill ha en stark och välfungerande kropp. Utan orimliga krav! Man ska inte vakna upp varje morgon och förbanna livet. Allt kan bli bra; om man bara vill!
Har fortfarande dagar jag vacklar. Då jag vill tillbaka och då jag på ett sätt ångrar vad jag nu gör. Men, förnuftet kommer snabbt i kapp mig! Och då kan jag bara skratta åt alla sjuka tankar. Jag menar, hur kan man vilja må så, när man kan må bra
 
 
 
Tycker mig se en liten skillnad. Till och med en stor skillnad. Har alltid varit tjejen med ett leende utåt. Hon som har orkat jobba, ta del av mycket saker, resa, prata...Tror att det där har vart skyddet till att jag inte blivit tvingad till vård tidigare. Jag har ju sett ut att må okej. Jag har pratat klokt men inte agerat där efter. Har gett alla en falsk trygghet om att det faktiskt har vart okej med mig. Men vem jag jag egentligen lurat? Bara mig själv, I guess.
 
Nej, fördigbabblat. Ville bara säga att jag känner mig lite stolt i hjärtat.
Och ni kan, bara ni vill! Så enkelt är det. 
 
 

En okej torsdag.

Hej.
 
Torsdag och torsdagslunch. Tänker inte förstora upp det mer.
Har pratat om dessa dagar som om de vore världens undergång. Men faktum är att sötfika, eftertätter och allt vad det heter är det mest naturliga som finns. Det är bara jag som målat upp någon jäkla skräckbild, förlåt för det. Gå till ett fik en tisdagmorgon klockan tio, en lördag klockan fyra eller en torsdag klockan tolv.. Det kommer alltid att finnas de som sitter och fikar. Varför? Ja, varför inte? Det är gott och det är normalt. End of story!
 
Men? Annars då? Tog mig in till stan själv idag. Haha att en sådan vardaglig sak kan uppskattas så mycket. Litet för er, stort för mig! Inte vart själv på stan på flera månader. Satan va shoppingsug jag hade! Blev en hel del saker. Som skor.. fan! Haha. Inte precis vad jag behövde. Men gick inte att låta bli! 
 
 
 
Hade en utmaning på egen hand idag. Äta fikat/mellanmålet själv på stan. Nåt enkelt och något lätt. Mest för själva saken egentligen. Sedan spelade det inte så stor roll vad det blev! Och det gick bra, men inte hundra. Bättre än så kan jag! Men man kan inte alltid lyckas. 
 
Nåväl. Tillbaka från stan. Tog en härlig promand tillbaka längs havet. Skönt att få röra på de rastlösa benen lite. Lunchen idag blev fisksoppa, macka + äpplekaka med vaniljsås. Och snart är det middag!
Hoppas ni haft en bra dag. För ja... det får jag ändå säga att jag har haft. Bästa torsdagen på tretton veckor. Den ni! Känns förjävla bra. Hejdå ätstörning. Kommer fan inte sakna dig ett skit. Just sayiN! 
 
Kram
 
 
 

Saker att göra.

Onsdag.
 
En helt okej natt följt av oboyfrukost. Sedan individuell basal. Fick ur min aggressioner. Kastade saker i väggen och skrek ut min ilska. Det kändes väldigt skönt! Finns mycket ilska som behöver komma ut. Fick även känna på den styrka som verkligen finns där inne. Ja, den finns verkligen!
 
Efter basalen var det mindfullness. Hade gående meditation idag. Har inte riktigt fastnat för det där med mindfullness än, tyvärr! Hoppas på att bli frälst snart. Strax dags för lunch och sedan möte med alla där det ska diskuteras förbättringar osv. Efter det ska jag ha möte med min behandlare följt av taktil massage. Och där emellan hinner jag med promenad och pyssel också. Och ikväll är det onsdagsaktivitet.
 
Och sen är det dagen slut.. Haha. Kan man inte sprida ut allt över veckan i stället? Allt på samma gång.
 
 
Maten går bra. (Inte helt bra, men bra) Det är inte huvudproblemet längre. Jo, visst... det är mycket som behöver jobbas på där med. Men just nu känner jag att jag vill lägga fokus på sakerna omkring. Livet i allmänhet! Som jag sa igår; allt hänger ihop, som ni nog förstått. Men jag börjar se ett tydligt samband.
Samband gällande hur jag hanterar olika situationer. Ett kort exempel; Allt-eller-inget-tänket. Sådär tänker jag inte bara kring maten. Utan så tänker jag egentligen om allt. Ska det vá så ska det vá på något vis, gällande allt. Maten, prestationer, träning, skolan.. ni hajjar! Finns många sådana saker som behöver sprängas för att kunna slå rot på detta. 
 
 
Ja, redan onsdag! Den här dagen går nog fort. Kram
 

Next step.

"Vad är nästa steg i behandlingen?"
 
Det finns tre steg som man tar sig igenom här under behandlingens gång. Alla gör inte alla steg. Det beror lite på ålder och vilka behov man har. Jag kommer förmodligen att spendera tid på alla tre stegen. Är ju fortfarande kvar på steg ett, kliniken, som det kallas. Men snart är det husbyte minsann. 
 
Så, vad gäller på de olika stegen ?

Steg ett (
Kliniken): Hit kommer man först. (Dööh). Här finns det personal dygnet runt. Det finns alltid personal nära till hands. I början när man kommer hit får man all mat upplagd. Det är först efter tre veckor som man får börja lägga upp sin egna mat på tallriken. Självklart med stöd och vakande ögon! 
Här ger man alltså bort allt ansvar. Eller rättare sagt; De får låna ansvaret, för ett kort tag! Det finns inte utrymme för att tabba sig så mycket här då man hela tiden är bevakad. Fokus på vila, sova, äta, vila, äta, äta...fyrkantit så in i bomben. 
 
Och hur länge man bor på steg ett är individuellt, precis som allt annat här! Vissa behöver den här "tryggheten" lämgre, och vissa vågar ta sig an lite mer ansvar rätt snabbt!
 
 
Steg två (uppföljningen): Det skiljer sig egentligen inte supermycket från steg ett. Här är det endast en personal som jobbar under dagarna. Man får ta del av matlagningen och ordnar frukost och allt sådant själv. Tillsammans med en personal så får en av patienterna vara med och laga varje dag. Man får olika dagar!
Här finns ingen personal på kvällen, natten och under helgerna. Så man får ta mycket mer eget ansvar där att allt blir som det ska. Låter skrämmande när man hela tiden haft personal att luta sig mot. Men jag är redo för det där! Man har även eget ansvar när det gäller vila efter maten osv. Alla mattider är hela tiden samma på alla stegen! 
 
Steg tre (lägenheterna): Hör gör man allt själv. Lagar all sin egna mat, gör egen matplanering osv. Självklart finns det stöd att hämta om man behöver der. Men här står man nästan på helt egna ben och bär ansvaret på sina egna axlar! 

Tisdag och steg två.

Hej.
 
Tisdag. Höst. Blåsigt. Trött. Hur mår ni? Har haft en helknasig natt. Drömmer så knäppa drömmar nu för tiden. Både på natten och på dagen. Har blivit en jäkla dagdrömmare. Kan sväva iväg rätt långt bort i tankarna! 
Har lugnat ner mig lite! Tänkt om och tänkt förnuftigt istället.
 
Brukar nedvärdera allt det positiva. Stirrar mig blind på enstaka händelser och enstaka ord. Bara för att en dålig sak händer så betyder inte det att hela tillvaron/situationen är negativ. Ja, ni känner nog igen er i det där! Kan vara rätt förvirrande. Om tusen saker är bra och två är dåliga så är det oftast de dåliga man går och funderar på. Väldigt frustrerande faktiskt! Man kan inte lyckas med allt och man kan inte vara omtyckt av alla. Så är det bara.
 
 
 
Redan tisdag. Kommer flytta till steg två i behandlingen om två veckor. Bollen och valen ligger i mina händer. Ska göra det när jag känner mig mogen. Men jag tror och känner på mig att det kommer vara i rättan tid! Behöver ta mig till nästa steg för att kunna utvecklas yttligare. Här inne på kliniken finns det liksom inte sådär jättestort utrymme för misstag då man har personal omkring sig hela tiden. Och de ser och säger ifrån om man gör något som är tokigt! 
Men på uppföljningen ligger ansvaret lite mer hos varje individ. Och det är först när man får tillbaka ansvaret man märker vilka ens svaga punkter är. Tankefällor och fällor över huvud taget! Kommer nog känna mig nöjd när jag väl flyttat dit. Aningen skrämmande i dagsläget, men jag tror det kommer bli bra!
 
Tisdag. Lite saker på schemat. Hoppas ni får en bra dag. Kram från mig. 
 
 

Måndag.

Måndag.
 
Plus, minus – noll. Samma som förra veckan! Behövde ha kvitto på det av nån anledning. Känner mig mer trygg då! Har inte fått känna den tryggheten på tolv veckor, men nu var det liksom dags. Har dock inte skött mig helt exemplariskt den här veckan. (Fast enligt vem?). Oavsett om det inte har blivit hundra så har jag ändå tagit två stora kliv i rätt riktning. Och då spelar inte alla de där "missarna" någon roll. 
 
Sårbar. Öppnar upp mig och säger vad jag känner längst där inne.
Drar egna slutsatser baserade på missuppfattningar. Och det förstår ni, precis som jag att det endast kan sluta i katastroftänk. Åter igen så kommer jag då tillbaka till mina grundantaganden. Det är inte bara grundantaganden gällande maten. Har börjat inse att det är så mycket mer än just det. Tänker samma kring livet, som jag tänker om maten, om ni förstår. Allt hänger verkligen ihop! 
 
Det hade kunnat bli vilket missbruk som helst. För det är inte maten i sig som är den stora boven. Det var bara just det som fick ta utloppet för det jag annars går runt och tänker på. Lätt att ta till, i svåra tider! Den här veckan ska jag försöka rota upp massa tankefällor. Ringa in och sätta stopp för att sedan kunna förhindra.
 
 
Har fått reda på hur kommande veckorna kan se ut. Snart dags för nästa steg i behandlingen. Inte än, men snart! Har börjat förbereda mig mentalt i allafall.
Och i morgon ska jag in till stan – själv. Första gången jag får det! Freihet. Haha. Att en sådan vardaglig sak kan få en att må bra. Lite tragiskt! Men det är verkligen ett steg framåt. 
 
Annars? Jag vet inte. Försöker att glömma det jag fick höra igår kväll.
Kan gräva ner mig totalt för en sådan sak. Men jag hoppas (och tror) att jag har fel.
Det kommer nog bli bra. Kram
 

Permis-lördag.

Lördag. En bra lördag.
 
Var uppe halv sju och färgade håret och städade mitt rum. Behöver jag ens säga att jag inte kunde sova? 
Hoppas på att få en bra helg. Får man säga att man själv tycker man är värd det?
I så fall gör jag det. 
 
Tar och spenderar natten lite längre ner i landet. En annorlunda, men ack så härlig permis väntar. 
Har egentligen inte lagt upp någon matplan. Det enda jag vet är att det blir restaurang lite senare ikväll. Så istället för att göra upp en plan som ändå är dömd till att misslyckas så fick jag rådet;
"Agera som om tanken inte fanns!" Och det säger rätt mycket. Dessutom stod det att jag skulle vara "I flödet" idag på mitt morgonkort. Och det är precis så jag vill ha det!
 
 
Vägrar att ångest och eländiga tankar ska få förstöra den här helgen. Verkligen vägrar! Jag ska njuta, skratta och ha en sådan helg som man faktiskt kan ha, om man vill. Utan planering och utan tankar.
Ska snart äta lunch. Sen packa och sedan drar jag mig mot tåget.
 
Ni får stå ut med att det är lite tomt här i helgen.
Hoppas ni får en mysig helg ni med. Kram
 

Och så var det plötsligt gjort.

Hand i Hand.
Ensam är inte starkast. 
 
(Först – era kommentarer är guld värda. Det hoppas jag ni förstår.
Och det tror jag ni gör då ni verkar förstå och hålla med mig rätt ofta. Kram på er).
 
Tagit mig igenom många torsdagar sedan jag kom hit. Tolv stycken, för att vara exakt.
De flesta, inte alls – men de flesta har slutat i någon form av kaos.
Oftast i panikångest och andnöd. 
 
Ny torsdag idag. Fick ett långt "extramöte" med min behandlare i morses. Ville ha nya verktyg och nya strategier för att kunna ta mig an torsdagarna lite bättre. För de verktyg jag hittils använt mig av har inte vart så framgångsrika.
Gick hand i hand in i matsalen. Det hjälpte. Välmenande kramar och "nickar". Inga ord, men jag förstod liksom ändå! Kändes lite tryggt. Man är inte ensam. Alla gör detta. Gå till ett café en måndag, fredag eller söndag. Elva på morgonen eller fem på eftermiddagen. Det sitter alltid några och fikar. 
 
Varför? Jo, för att det är socialt, gott och helt normalt.
 
 
Jag gjorde det. Inte smärtfritt på långa vägar. Men bra mycket mer smärtfritt jämfört med de resterande andra tolv veckorna. Vi har börjat rota djupare i mina grundantaganden. Jäkligt intressant. Man sätter upp livsregler för sig själv utan att egentligen ha något att grunda det på. Så man gör just det – Antar
 
Ska bli spännande att rota vidare i det här. Se vad det är som format mina eländiga tankar. Jag, världen eller människorna omkring mig? En salig blandning mellan det där skulle jag tro.
 
Man hinner knappt stänga munnen innan det är dags för mat igen.
Snart mellanmål. Sen ska vi på ärendetur. Har helgen i huvudet hela tiden. 
Det får mig att le. Ha en bra dag. Kram. 
 
 

Halmstadtripp

Hej.
 
..och förlåt för lite frånvaro. (Eller ni kanske inte ens har saknat mig?) Vad vet jag. Det har i allafall varit ett rätt omtumlande dygn. Har fått kommentarer som har känts som en kniv i hjärtat. Kommentarer som på något sätt bevisar att de tjockiskänslor (förlåt) jag känner på något vis stämmer. 
Det gjorde rätt ont. Och jag blir hela tiden tillsagd att det finns två sidor av myntet och alltdå två olika sätt att tolka. Men när man får höra de där orden så ordagrant så är det förjävla svårt att tänka hur det egentligen skulle kunna vara menat.
 
Det tog liksom stopp där. Det jag känner är antagligen rätt. Med andra ord att det inte behövs mer.
Det räcker liksom här. Och så har jag känt ett bra tag nu! Och nu fick jag det dessutom kastat i fejjan på mig. Visst, det är en stor skillnad nu, jämfört med tre månader sedan. Det fattar väl jag med!!! (Och det ser väl jag med, bättre än någon). Men när man då har ett fett lång väg kvar att gå så känns det inte så kul att redan, på denna nivå höra något som sätter käppar i hjulet.
 
Alltså, tankarna sätter sprätt idag!
 
 
Gårdagen då? Hade världens mysigaste dag. Umgicks med min fina familj. Hälsade på hos Louise, åt middag ute och strosade i stan en stund. Ska ner till Halmstad i helgen igen. Ska sova där. Dock inte med min syster! Får en annan sovkompis breve mig istället. (Japp. Sådan sovkompis). Satan vilken mysig helg jag ska ha!! 
 
Får jag bara ihop pusslet när det gäller maten så kan jag nog lugna ner mig. Tur för mig att jag är öppen och vågar dela med mig! Nåja, en del i allafall! 
Hoppas ni får en fin onsdag. Kram
 

Fällor.

Onsdag.
 
Vissa dagar har man inget att göra och vissa dagar har man allt att göra. Som idag.
Sov som en prinsessa i natt – igen. Börjar kroppen finna lite ro tro? Åt oboyfrykost följt av samtal. Var ett bra samtal idag. Fick svar på många frågor som jag grämt mig över. Varför, osv. Man har med sig så mycket från dåtiden. Man har liksom vant sig att tänka på ett sätt och alla tänker olika. Tankar är just tankar, och ingenting annat! Och de där tankarna ska man lära sig att kontrollera. För det går, om man är villig att prova!
 
Jag har många tankefällor, precis som ni. Alla är känsliga för olika saker. Fällor. Vi alla har med oss olika i bagaget. Upplever saker olika och tänker på olika sätt beroende på vad vi är vana vid. Det är händelser som har påverkat oss. Små som stora saker. Det behöver inte vara någon specifik sak som har hänt. Jag har helt enkelt bara hamnat i fel tankebanor, hela livet. Kan vara positiv i många lägen. Men när det gäller hur jag ser på mig så lyckas jag alltid vända det till det dåliga. Men nu är det dags att lära sig att koppla om hjärnan. Jag tror att alla ser på mig, precis som jag ser på mig själv. Men ärligt talat; Det säger sig ju sig själv att alla inte kan tänka som mig? Och tur är väl det.
 
 
Babbel och babbel. Mår bra idag också! Tankspridd, men glad. Lever vidare på gårdagen. Satan vad detta har hjälpt mig på traven. :) Precis haft mindfullness och snart är det lunch. Och efter lunch ska jag ha taktil. Så skönt! 
 
Sen får jag se vart dagen tar vägen. Ska börja planera inför nästa permis också.
Vet inte vart jag vill åka då. Blandade känslor. Hoppas ni får en fin lillördag. Kram
 

Morgonbabbel.

Godmorgon.
 
Slog upp ögonen klockan sex. Jag somnade och vaknade första gången klockan sex. Kan ni fatta? Denna natten får gå till historien. Minns inte när det hände senast. Brukar annars vakna varje eller varannan timma. Tack, för detta! Hoppas det händer igen. Haha.
 
Tisdag. Det blev som jag trodde. Får lite mysigt sällskap under dagen! Känner mig så bökig med alla tider att passa hit och dit. Och alla begränsningar. Saker jag vill, men inte får. Saker jag måste, men inte vill.
Men. Det är bara att stå ut! Det är bara för en tid. Och snälla, säg att den tiden snart är över.
 
Vill tacka för era snälla kommentarer jag får också. Att jag börjar se mer levande ut. Att livet i ögonen börjar komma tillbaka. Är det verkligen så? Jag har blivit blind för att se allt det där. Eller så väljer jag kanske att blunda. Fast samtidigt.. tittar jag på foton från tiden innan jag åkte hit och jämför med nu. Damn. Det börjar fan hända nåt ju! Haha. Ville i allafall säga; Tack
 
 
Åt nybakat bröd till kvällsmat igår. Luktade bageri i hela huset. Lite måndagslyx. Sedan gjorde jag klart några saker som jag gjorde decoupage på. Ni ska få se sen. Blev fakttiskt riktigt nöjd! 
Tänk vad många rädslor jag har fått bort sedan jag kom hit. Jesus. Galet när jag väl tänker på det. Eller så är det bara ett bevis på att man kan om man vill.
 
Trots gårdagens arga känslor och tusen tårar så vill jag. Ja, längst inne så vill jag verkligen.
Annars hade jag nog redan åkt hem. Man får ha dagar då motivationen svajar och man "hotar" med att man åker hem och ger upp. Man får förbanna alla regler och man får tycka måltiderna är jobbiga. Man får ha dagar då man inte är vän med sin kropp och man får ha dagar då man bara vill skrika ut att man hatar hela världen.
 
Man får ha sådana där dagar. Bara man innerst inne inte tappar fokus och släpper blicken från målet.
För det blir bättre. Det har jag blivit lovad. 
Och jag vågar tro på det. Kram
 

Styrka osv.

Smyckesverkstad
 
Har lyckats limma ihop mina fingrar ett flertal gånger idag.
Men vad gör väl det när man får sig lite nya armband på köpet?
 
Behöver köpa ny saker – igen. Det får bli kvällssysslan! 
Det var en av er som tipsade mig om en bra hemsida att köpa pärlor osv på. Har ni någon annan sida som ni vet är billig, bra och har snabb leverans? Hade uppskattats av lilla mig. 
 
 
Vad tycker ni om dem? Fått frågor om jag säljer. Och jag ska fundera på saken. Hade kanske vart kul att sprida lite fina budskap till er där ute. Och så blir jag ju sysselsatt på köpet. 
 
Melliset idag... Jadu, jag säger då det. (Ja, jag säger då fan det). Plus n-dryck utöver det. Men vad tusan; Jag lever väl än? Måste lära mig att äta för kropp och själ. Viktigt för mig!
 
Jag har alltid valt livsmedel utifrån" nyttigt" eller "onyttigt". Det är slut på det nu. Hädan efter ska jag gå efter "gott eller "inte gott". Lyssna på vad smaklökarna är ute efter. Inte huvudet!
 
Värt ett försök. Kram
 
 
 
 

I miss you so, so bad!

Fredag och måndag. Måndag och fredag.
 
Nu har jag en helg att vänta. Och i detta fall betyder det besök. (Sådant besök som ger fjärilar i magen). Det gäller att hitta saker/personer som förgyller ens dagar lite. Som får en att släppa fokus på allt som är jobbigt. Det är skönt att ha någon att tänka på som distraherar tankarna. Mår bra av det!
 
Sa som det var till min behandlare idag. Både gällande framsteg och bakslag som jag stötte på under vistelsen hemma. Jag ser alla misslyckanden. Min behandlare ser framstegen
Hade räknat med någon form av "skäll". Men samtidigt; Det är ju bara jag som förlorar på att undvika och ta varje kryphål jag ser. Kryphål för att komma undan ångesten – för stunden. 

Skäms. Onödigt. Men man lär sig. (Så småningom). 
 
 
Bytte hårfärg idag igen. Kände att det var dags igen. Var ju flera veckor sedan sist. Haha, nädå! Kanske får det bli rosa snart igen. Måste bara känna på om blondiner har lite roligare först.
 
Vad tycker ni? Blond eller rosa?
 
Lugn kväll. Pysslar, sorterar foton, skriver och snart är det kvällis. Fick föresten kallopps till middag idag. En favorit hos mig. Idag med bulgur och grönsallad!
 
Magen är bättre (Pepparpeppar) och all smärt har nu satt sig i ryggen.
Tusan. Hoppas ni allafall ni får en lugn fredag. Kram från mig. 
 

En fantasivärld.

Godmorgon.
 
Tillbaka till "vardagen". Det är verkligen en helt annan värld där ute. Man lever i sin lilla bubbla här. Känns som hela världen står på paus där ute när man är här. Var skönt att komma ut till verkligheten lite, men det är samtidigt väldigt skönt att vara tillbaka. 
 
Mådde illa, så trött var jag när jag kom hit igår. Tyckte jag var ovanligt pigg när jag var hemma. Man vill vara glad, umgås med familjen, prata, ta in alla intryck, pressen med maten... Det var inte förens jag la mig på sängen här som jag märkte hur slut min stackars kropp och hjärna var.
 
Tog oss en sväng förbi Göteborg innan vi åkte tillbaka igår! Vill bara köpa, köpa, köpa. Om några veckor (kilon) ska jag bannemej gå lös i alla affärer och uppdatera min garderob. Känns som det är nödvändigt! Har dock vart noga under dessa åren att inte köpa saker-som-jag-ändå-växer-ur. Vilket jag idag är tacksam för. Men lite nytt har väl ändå ingen dött av..
 
Fina Tjörn. 
 
Saker som här görs per automatik och helt utan konflikter är rena rama hindret hemma. Det går liksom inte. Eller jo klart att det går – om man vill. Men ibland slits man åt fel håll och tar okloka beslut. Beslut som lugnar i stunden men som på sikt bara gör det svårare.
Det är ping pong-match i huvudet. Bollar fram och tillbaka med mig själv när det egentligen bara är att göra. Förstår inte varför det ska vara så svårt att ta eget ansvar! Det är ju precis det jag vill. 
 
Fredag idag. Får mysigt besök i morgon. 
Men nu är det dags för färgning av håret. Vad blir det idag tro?..
Hoppas ni får en bra start på helgen. Kram!
 

VägenUpp

Följ med mig på min resa upp! En resa som innebär att jag ska få friskare tankar, en mer hälsosam vikt och finna livsglädjen igen!

RSS 2.0