Dolda kameran, gamlingar som håller handen och soluppgångar.

 

Spaghetti och köttfärssås eller pannkakor med jordgubbssylt.

 

Sushi, skaldjurspasta, lax och lasagne.

 

 

Det beror på. Umgås gärna med vänner eller har myskväll framför teven med god mat och en bra film. Olika beroende på humör. Är ingen festprisse (just nu). Så träffas hellre och bara tjötar och spelar spel hemma hos någon.

 

Det går inte att välja. Älskar slapp blandat med upplevelser. Men en av favoritresorna har vart USA för ett och ett halv årsedan. Bilade runt i Kalifornien i en månad med syster + pojkvän. Hann uppleva så sjukt mycket. En resa i min smak. 

 

Jag är rätt öppen. Men jag kan också prata i gåtor. 

Tycker inte om att slänga ur mig för mycket när jag inte vet, alldeles säkert. That´s me och så länge får ni stå ut med att försöka tolka mina gåtor istället. 

 

Jag har sänkt axlarna och bett om hjälp, så långt har ni nog förstått. Och vad jag har bett om hjälp med begriper ni nog. Men var, när och hur.. ja, det vet inte ens jag – än. Papper ska skickas, beslut ska tas och bedömningar ska göras. Fram och tillbaka mest hela tiden. Jag får vet mer på tisdag. 

 

Har vart i kontakt med tusen olika personer känns det som. Måste träffa en, för att få papper påskrivna. Och hon skickar mig till en annan, som tar proverna. Sen skickas jag tillbaka till den första – som skickar mig till den tredje.. Och så går det runt igen! Men nu är jag färdigbollad och väntar bara på slutbeskedet. 

 

 

 

Läste ni artikeln i gårdagens Metro? Hmm. Delade tankar och åsikter om det där. 

För vad klassas egentligen som en ätstörning i dagens samhälle? Är vi inte alla lite ätstörda trots allt? Nog för att det kanske inte syns. Men det är inte där ätstörningen sitter. 

Alla får nog herr Ågren på besök ibland. Träningsångest, för mycket av det goda, kompensation..

 

 

Jag erkänner att jag påverkas av andra. Jag påverkas av folks matfoton och jag påverkas av vad som skrivs. Jag vet att många "cencurerar" sina instagramkonton och lägger oftast upp mat som klassas som nyttig. Varför? För att känna sig bekräftad eller för att visa för världen att man äter sallad?!

Sen att man vill dela med sig, äta med ögat och inspirera, kan jag förstå. Jag är likadan. Men jag tror att matfoton lätt kan stärka fixeringen vid just maten. 

 

(Och visst hade det vart skönt att kunna äta en varm måltid någon gång,

utan att den ska hinna kallna för att man ska fota). Nej, skämt å sido.

 

 

En liten dagens. Bara för att jag har haft en oerhört intressant dag. (Eller kanske inte..)

 

När vaknade du imorse? 07.00 slog jag upp ögonen. Tidigt, tycker jag. Men gick upp klockan åtta.

 

Vad var det första du tänkte när du vaknade? Hur dagen skulle bli. Och nattens drömmar. 

 

Har du ringt någon idag, vem och vad sa ni? Pappa, mamma, vän och vårdcentralen. Det var mest monolog från deras sida. Haha. 

 

Vilket humör har du vart på idag? Lite förvirrad, trött – men glad. 

 

Har du gjort av med pengar idag, på vad? Storhandling, snus och knivar. Bra blandning.

 

Vad gjorde du för exakt en vecka sedan, den här tidpunkten? Då satt jag på tåget hem från Göteborg.

 

 

Jag älskar recept. Jag älskar att prova nytt och kan sitta i timmar och spana recept på internet. Av rent intresse – inget annat. 

Men något jag märkt är att många av de recepten jag vill prova inhehåller någon form av proteinpulver. Inte så konstigt, med tanke på att var och varannan människa klunkar/äter pulver nu för tiden. Bra? Vad vet jag? Och det är det jag tänkte fråga er om.

 

I min sits, om man får uttrycka sig så. Är proteinpulver något dåligt då? Eller kan det till och med vara bra?

 

Först och främst kanske jag ska säga att jag inte ska äta det för att jag tränar. För någon träning utför jag inte, som ni redan vet. Och nummer två; Jag ska inte ersätta det med något annat. 

Men det kanske hade hjälpt mig på traven? Och även ifall det främst ska intas när man faktiskt tränar så kanske det ändå hade gett lite positivt effekt på mina små muskler trots allt? Eller gör det varken eller?

Är inte så insatt – därför jag frågar.

 

Tänker främst ha det som ingrediens i bak osv. Kommer nog få höra delade åsikter. Men jag undrar, så därför frågar jag. För jag vet många som använder det i gröt/muggkakor osv trots att de inte tränar utan äter det för att det är gott och en bra ingrediens. Finns ju så mycket spännande saker man faktiskt kan göra med proteinpulver. 

 

Dricker/äter ni proteinpulver? Och i så fall i vilket syfte?

Och vad använder ni det till? Dricker? Bakar med det?

 

Jordnötssmör.

 

Ja, nötter tycker jag ju om, men just jordnöttsmör har jag alltid förknippat med ljust bröd och sylt. Har fått för mig att det är mastigt och inte speciellt gott. Men vad tusan; varför inte prova? Hela världen tycks ju vara frälst och det ska ju innehålla en massa nyttiga fetter och bra proteiner.

Så nu har jag en stor burk från Green Choice som står och väntar i skafferiet. Kanske är jag sent ute med att hoppa på denna trend, men bättre sent än aldrig, right?

 

Men vad tusan ska jag ha det till? För jag misstänker att det finns betydligt bättre (och godare) sätt att äta det på än med just rostbröd och jordgubbssylt.

 

Ett stort ja på den. När vi har kineser hemma i Sverige på besök så tycker de att våran s.k "Kinamat" är svensk mat. Och jämför man med maten här så kan jag nog hålla med. Kinamaten hemma är god och jag tycker verkligen om den. Men den smakar oftast samma. Du är samma smak och du får samma sås, vad du än beställer känns det som. 

En annan stor skillnad är att du aldrig beställer en rätt till dig själv här, som i Sverige. Här delar du på allt. Det är inte en tallrik med "Ris, kött, grönsaker och sås", utan man beställer in var rätt för sig. Mycket bättre på det viset tycker jag! Då slipper man välja en sak man är sugen på utan kan välja och vraka på tio istället. 

 

Visst finns det, men det är inte så vanligt. För några årsedan när vi hade kineser hemma så bjöd vi dem på mackor till lunchen. De hade aldrig ätit en macka tidigare och visste inte hur de skulle ätas. Så de gjorde en "Big mac" med en hård skiva bröd varvat med majs, ris, pålägg och tillsist en mjuk skiva som lock. Hmm. 

De äter som sagt mest riktig mat till alla måltider och bröd är det inte ofta man får. (Förutom på hotellen, men då är det oftast vitt rostbröd).

 

Har både tankar och svårigheter, varje dag. Det är ingen dans på rosor och jag tror att jag till viss del alltid kommer att vara i fight med tankar. Skillnaden är bara hurvida man väljer att lyssna på tankarna eller ej. Och på sista delen har jag lärt mig att göra rätt val allt oftare. 

Behöver fortfarande gå upp ett tvåsiffrigt tal och det finns fortfarande stunder då jag lyssnar på fel sida. Men de tillfällena blir allt färre. Det är fortfarande mycket mat som tar emot och tankar som säger åt mig att göra fel saker (och säger att jag gör fel sker). Men en sak i taget och jag mår bättre för var dag som går. :) 

 

 

 

 

Mackor. Livets mat. Hade ni låtit mig välja en sak att leva på i resten av mitt liv så hade det inte förvånat mig om svaret blev just; Mackor. 

Hårt eller mjukt, grovt eller ljust, varm eller kall, till frukost eller lunch. Du kan äta det till vad som helst – när som helst. Jag har alltid vart en mackälskare, helt enkelt. 

 

Nu för tiden äts det mackor varje dag här hemma. Både till frukost och kvällsmål. Det går nog inte att tröttna på, just för att man kan variera det i all oändlighet. Brukar se till att variera mellan hårt och mjukt. Är det något jag dock inte brukar äta lika ofta så är det mjukt köpebröd. Inget fel med köpebröd. Det finns många olika sorter som både är goa och bra. Men jag brukar föredra att baka eget. Dels för att det är roligt men också för att man vet vad som finns i. Och vem tackar nej till nybakat bröd?

 

Ni vet vem jag är. Men jag vet inte vilka ni är. Ni blir allt fler som kikar in här och lämnar fina kommentarer. Det värmer och det tackar jag hjärtligt för. Men förutom de där små raderna ni lämnar så har jag ingenaning om vilka jag sitter och delar med mig av allting till.

 

Kan du inte berätta vem du är? Hur gammal är du?, hur hittade du hit? Berätta vettja. :) Vore kul att veta vem som orkar sitter och läsa mina inlägg. 

 

Kram.

 

 

Väldigt fin. Som en fredag ska vara helt enkelt.

 

Tanken var först att jag skulle bli en Viktoria. Men det ändrades när pappa hörde CeciliaLind på radion. Om jag skulle vara en pojk så skulle jag ha vart en liten Oskar istället. Hade hellre velat hetat Benjamin. Det är fint tycker jag. Men Cecilia är inte fyskam det heller. Är ju trots allt en dam..

 

Snus och ColaZero. Två dåliga laster! (Men förbannat gott)

 

Ja, vad gör ni egentligen? Pillar i naveln varvat med pill i näsan eller plockar ur nötterna ur nötmüslin och skyller sedan på katten.

 

Är lättroad och finner lyckan i många småsaker. Som att få ta det översta lagret av en nyöppnad keso tex.

 

Är jag inte redan lite mongo i hjärnan, så säg?

 

Blir alltid bjuden. höhöh. Nädå. Men ett glas rödvin eller en stor stark (Mannen här). Drinkar är inte riktigt min grej.

 

Att ha ett dåligt liv och dö olycklig. Eller att förlora någon i min närhet. Och skogar..

 

Sliskiga raggningsrepliger går fetingbort. Få mig intresserad och visa att du bryr dig om mig. (Och ett glas vin också, tack). Tycker om personer som är rätt på. Inte för på, men sådär lagom. Hatar när killar mesar och har sig. Vill du ha något så ta för dig utan att verka överlägsen.

 

Varför äpplen har klistermärken på sig. (Såg ni på teve igår?) Och hur sjutton jag ska våga ta tag i saker och ting snart. Jag funderar rätt mycket. Det är liksom lite av min grej. En grej jag behöver jobba bort.

 

Tror jag har blivit emun mot att skämmas genom åren. Är en hejjare på att göra bort mig. Allt från att tappa tallriken i matsalen till att prata lite för högt vid fel tillfällen. 

Men när jag kommer på mig själv med att göra fel saker och dessutom bli påkommen.. då skämms jag!

 

Haha. Ska man minnas sådana? Är det inte då man ligger i någon form av dagen-efter-koma. Har dock haft många "trevliga" bakfyllor tillsammans med vännerna som spenderats med att snacka minnen varvat med några pizzor för att sedan ta en återställare – för att sedan få en till bakfylla dagen efter. 

 

Räknas Uno Svenningsson?

 

Fett & "Göööör" (Som i Gööörbra).

 

Att jag är kaxig. (Är jag välla inte?) Men det var tydligen bra. Och att jag har perfekt hår för att agera hårmodell. (Men då pga av att det var slitet..) Suck.

 

 

Vanligt och vanligt. Men det händer ofta att jag tar på mig alla kläderna och inser att jag glömt bh. Förbannat innriterande när man är stressad. Kanske därför det händer..

 

Gråter eller låtsatsskrattar. Men för det mesta gråter jag.

 

Långklänning i mysigt material.

 

Har haft mina fighter. Men på senaste, nix.

 

Kinaresan och sommaren. Utan tvekan!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att få sitta ner en lång stund och njuta av det man tycker allra bäst om. Det är avkoppling. Och att ta mer när kroppen inte har fått tillräckligt och att inte låta sig styra av siffror. Det är frihet. 

Tankarna på kompensation och "nu-räcker-det-känslor" varar inte länge hos mig. Trots att tankarna dyker upp så  försvinner de även fortare än de tittade fram. Har blivit duktig på att göra rätt vägval den senaste veckan. Man kommer ingenvart med kompensation. Eller jo, så småningom kommer man tillbaka till ruta ett och har om än ännu längre väg att gå om man väljer att lyssna till den sidan. Vilket är det sista jag vill. Har tillräckligt lång väg att vandra ändå. Så det räcker och blir över liksom...

 

 

Planering. Jag orkar inte riktigt mer. Vill slippa all planering. Så fort jag vet att det ska komma upp jobbiga dagar i form av knasiga tider osv så kan jag inte riktigt släppa det där. Går och grämer mig en vecka i förväg. Jag vet att det inte hjälper men ändå kan jag inte sluta. 

Har dagar den här veckan då jag mer eller mindre kommer "tvingas" till att fullfölja veckans utmaningar. (Lägga till fler mål mat). Och det är väl bra? Det är ju det som är tanken med utmaningen. Men min hjärna tänker inte riktigt logiskt och jag fokuserar bara på det jobbiga och inte på det bra. Det tar liksom tvärstopp. 

 

 

Hjärnan tänker automatiskt nej när jobbiga situationer kommer upp. Tänker bara i en bana och kan inte se de två olika valen jag har att göra. Det är antingen eller. Jag vill ha det som jag brukar. Men något jag inte riktigt förstått än är att jag inte kan ha det som jag brukar om jag faktiskt vill lägga på mig lite mer. Det är egentligen nu jag borde hurra och tacka för att jag "måste" utsätta mig för sådant som känns jobbigt. Och förr eller senare kommer jag väl göra just det – tacka. Men då måste jag ta tillfället i akt också, vilket jag kommer vara tvungen till den här gången. (Så tack på förhand...)

Liten lista. (Tack Jen ;) )

 

En sådan kunde se väldigt olika ut, precis som det ska vara. Ingen planering – jag bara åt. Frukost brukade vara ett gäng mackor, frukt + ägg, lunch åt jag på den tiden i skolan, familjemiddag här hemma och kvällsmys framför teven på kvällen. Åt vad som erbjöds iprincip. Hade inget förbjudet eller liknande. Åt allt med måtta precis när jag kände för det. 

Vicka på öronen och "rulla" på magen om det räknas?

 

Allt som är bekvämt. Har levt i mina stickade tröjor under den senaste tiden! Inte mycket som slår det.

 

 

Tre huvudmål och något mellis brukar det bli.

 

Kroppen är smart och det där är inget man behöver tänka eller lägga energi på. 

 

Oj, bra fråga. Kanske är det alla resor jag klarat av utan en massa krångel? Trodde aldrig att jag skulle fixa det så bra som jag gjorde.

 

Nästan exakt ett årsedan.

 

Att kunna leva. Ha en välfungerande kropp som inte "är i vägen", orka med vardagen, skratta umgås.. Ja, att kunna leva, helt enkelt.

 

Uppskattar lugn musik men kan lyssna på det mesta som inte bara är en jävla massa skrik.

 

Kinderägg, marabou mintkrokant, sådana där sura saker som smakar körsbär & all choklad egentligen. Och klubbor. Fullkomligt älskar klubbor. 

 

Varierar. Ibland second hand, ibland H&M, Gina, Lindex, Monki, Hollywood, Weakday.. Hittar mina små fynd lite varstans.

 

Har väl inte vart i sådär supermånga städer för att kunna veta exakt. Trivs bra i lilla Alingsås, men tycker även om Halmstad och Götet. Och Tjörn, såklart.

 

Skapa något. Alltid lika roligt. Fota, baka, sticka, måla.. Eller varför inte göra något spontant och bara ta sitt pick och pack och dra iväg någonstans? Kanske åka på picknick med det man just bakat? ;)

 

Drick måttligt. Det är väl en bra syn? Tycker det är lika okej att festa och dricka som att inte göra det. Det är ett val man gör. Alla tycker vi olika. Och alkohol behöver inte bara betyda fest. Sitter gärna med ett par vänner och dricker rödvin med en stor ostbricka framför mig. 

 

I det stora hela – nej. Och det är förbaskat skönt att slippa. Men har man en gång räknat så är det nog svårt att sluta helt. Ibland går det liksom på automatik och man räknar utan att tänka på att man gör det. Huvudsaken är dock att det inte låter matintaget styras. Vilket det inte gör för min del. 

 

De är med mig genom hela resan såklart. Jag är väldigt öppen mot dem när det gäller det mesta – även detta. De stöttar och peppar precis som vilken annan familj hade gjort. Fina, fina familj. 

 

Finns väl inte så mycket "de kan göra". De vet att jag är på banan och jobbar på mot det bättre. De stöttar så gott de kan men "särbehandlar" mig inte pga av detta, vilket jag tycker är skönt. Är vänner precis som vanligt. De accepterar att jag inte har ork till långa utekvällar osv. 

 

Jag är ca 174, men läkarna säger att jag ska bli 176..verkar dock ha stannat här. Och ja då, är nöjd med min längd. :)  

Önskar att jag kunde säga att jag var intresserad. Men jag är tyvärr inte insatt i det där för fem öre. 

 

Kan inte välja en juh. Så jag säger tre; Sushi, Gräddiga pastarätter och all Kinamat (blev nog med än tre då) haha. Och frukostmat. Älskar frukostmat. Jag kan inte komma på någon maträtt jag verkligen avskyr. Skulle väl vara lever eller något då. En anledning till varför jag inte skulle tycka om maten är om den var för överstekt/hårt grillad. Usch. Skosulor tycker jag inte om. 

 

Det där beror ju helt på. I slutendan är det energin in och energi ut som spelar roll. Ät och njut för guds skull!

 

Jobbar för tillfället i ett gatukök/kiosk. 

 

Så sjukt svår fråga att svara på. Känns inte som jag har kommit på att mitt drömyrke ens "finns". Haha. Men vill jobba med människor, det är jag säker på. 

 

Inte gått något jobbutbildning. Men på gymnasiet gick jag Media med inriktning på foto. 

 

 

Inga bestämda för tillfället då jag redan har klarat av veckans (hejja). Men några av veckans utmaningar som jag redan klarat av har bla handlat om att prova "nya" livsmedel och lägga in dem i min kost igen. Har även haft lite andra utmaningar som har handlat om ensammåltider och att bryta dåliga ovanor. (Och så fick jag ju mig mitt godis också som ett plus i kanten..)

 

Läser tokmånga bloggar. Men de bloggar jag tycker om lite extra mycket är skrivna av friska tjejer som får en att inse att livet kan vara rätt fint ändå. 

 

Hemma för tillfället tillsammans med Mamma, pappa, syster och två katter. Min bror har flyttat iväg för plugg. Förmodligen blir det en flytt redan efter sommaren. Tror att det kan göra mig gott! 

 

Som en riktig familj. Haha kan man säga så? Delar det mesta och spenderar mycket tid tillsammans i form av resor osv. Vi är öppna, pratglada och bråkar sällan. (Peppar peppar. Haha)

 

Åh program, Masterchef såklart. Eller Glee..får vilken suris i världen som helst att bli glad. Och film får jag nog säga; Hur man blir av med en kille på tio dagar. Kan den utan och innan! 

 

Bästa – ingen specifik sak. Hela livet är det bästa som har hänt. Klyschigt men ack så sant. Har hittils haft ett riktigt bra liv och känner mig rätt lyckligt lottad gällande många saker som skett under livet.

Sämsta – Samtidigt som jag kommer komma ur starkare genom alla dessa år med dumtankar så kan jag ändå inte låta bli att gräma mig över hur onödigt det är. Hade gärna sluppit detta och blivit stark på något annat lite enklare sätt istället. 

 

Canon Eos 7D. Bästa köpet. 

 

På sätt och vis, ja. Men de som finns kvar är de som betyder. 

 

Pizza, burgare, chips... Nej. Sådant lockar inte ens den vanliga Cecilia. Men några av mina favoritsaker att äta innan allt började var/är (som jag tills viss del äter även idag); Gräddig skaldjurspasta, ost & kex, lasagne, ris + sås (ja, det är en rätt hos mig) Haha. Lax med potatis & gräddfil, thai, kina... Finns ju tuuuusen saker att rabbla upp. Är väl även, precis som många andra, lite knäsvag för naturgodis!

 

Otroligt goa jobbarkompisar som tar hänsyn till min situation. Trivs även väldigt bra med jobbtiderna.

Sämsta skulle väl vara de stressiga matsituationerna. Dom gillar vi inte. 

 

Modefotograf. Eller en sådan som letar upp fina platser att spela in filmer på. Hade inte vart dumt?! ;)

 

Rosa, såklart.

 

Nixx.

 

Jag hade en gång två fiskar som hette En och Två. När En dog hade jag fortfarande Två kvar. (HÖHÖ)

 

Måste man vara ego nu med? Haha. Men den nedan får jag väl änna vara lite nöjd med. 

 

 

Fick en frågan om att ha en liten frågestund här. Så varsågoda, fråga på! Livet? Framtiden? Uppväxt? Resor? Kärlek? Jobb? Intressen? Foto? eller kanske något om...maten? Fråga vad ni vill och jag svarar. Puss

 

Kikade in på en blogg (Johannas) och såg att hon hade bett de som läser hennes blogg att beskriva henne med tre ord. Och jag kunde själv inte låta bli att bli lite nyfiken. Hur ser alla mig som person egentligen? 

Alla har nog olika uppfattningar om en. Jag ser mig själv på ett sätt medans folket omkring mig kanske uppfattar mig som någon helt annan. Och vem vet, ni som endast läser om mig kanske ser mig på ännu ett sätt?! 

 

Det hade vart kul att höra hur ni uppfattar mig som person? Det hade vart kul om ni tog er tid till att slänga iväg en liten kommentar om hur ni tror att jag är. Tre små beskrivande ord räcker. 

 

God eftermiddag!

Väldans vad aktiv dagen blev då. Hade räknat med att tillbringa dagen hemma i soffan. Men det blir ju sällan som man tänkt sig. Och något annat som även tog vändning var dagens oro i kroppen. Även sakerna som satte igång skallen löste sig tillslut. En god lunch fixade jag också. Och precis som jag sa så blev det en salig blandning. Kan man inte välja en sak, ja då väljer man inte en sak helt enkelt. Lite av varje så att säga. Dumt att gå miste om något gott – bara för att det är en konstig kombo. 

 

Ni vet att jag kan få sjuka cravings efter saker ibland. Är det inte nötter så är det pasta, är det inte pasta så är det saltgurka. Ibland är det spenat, ibland lax. Någon gång kan det vara apelsiner och ostriskakor. Men på senaste tiden har det vart köttfärssås som jag suktat efter. Måste-ha-köttfärssås. 

Roligaste var när vi åt buffé i helgen. Thaibuffé. På min "förrätts-tallrik" kunde man hitta sushi, misusoppa – och köttfärssås. Jävligt skum blandning. Men som sagt, man ska stilla sina behov, hur konstiga de än må vara. 

 

Har gett upp hoppet om att variera frukosten. För det är ju inte det att jag inte kan. Det är bara det att jag inte vill. En jäkla skillnad. Man ska väl ändå få äta det man tycker är allra godast? 

Förr i tiden var jag verkligen ingen frukostmänniska. Slängde i mig en skål med smaksatt fruktyoghurt och lite flingor innan jag begav mig till skolan. Idag är det tvärtom. Frukosten är nästan det största målet under hela dagen. Viktigaste också dessutom. Och godast. (Och finast).

 

Gott med lite ledighet, igen. Tid att fokusera på mig själv. Eller? Snarare tid till att släppa på kontrollen. Kan inte låta bli att älta den kommande veckan. Men ska verkligen försöka att slappna av och inte tänka mer på det där. Lättare sagt än gjort kan tyckas. 

Påminner hela tiden mig själv om villka mål jag strävar efter. Det gäller som sagt att se vägen till målet och inte bara målbilden. Det är lätt att endast se rosorna och inte taggarna. (Åh, så djupt). På något sätt har jag hela tiden förväntat mig att jag en dag ska vakna upp och vara frisk. Att allt ska vända över en natt. Men så är väl inte riktigt fallet har jag kommit på. Och efter den här veckan ska jag se till att kunna bocka av åtminstånde fyra stycken farliga små utmaningar från min lilla lista. Fyra steg i rätt riktning med andra ord..