Ramar med luckor.

Vad jag gör på dagarna?
 
Det beror på vad jag har att göra. Haha. Det kan se rätt olika ut. Vaknar av mig själv senast halv nio. Sen tar jag emot dagen med öppna armar på ett sätt jag aldrig tidigare trodde att jag skulle våga. Planerade dagar med luckor för spontanitet. Inom ramarna för att det inte ska bli för lite. Inom ramar som det går att rucka på nu för tiden. Minuter, sekunder och timmar spelar mig inte så stor roll längre. Eller rättare sagt; Det dominerar inte mitt liv!
 
Jag träffar vänner, lunchar ute, hemma och med andra. Jag går lugna promenader, är i stan, bakar och tar hand om mig själv. Med ett lugnt tempo försökert jag normalisera min vardag så gott som det går. Och istället för att jag ger pekpinnar så försöker jag att inte lägga mig i så mycket – gällande allt. Sedan sitter det kanske inristat hos min omgivning att det är jag som sitter inne på pekpinnarna, men jag försöker få bort det! Men samtidigt: Jag tycker ju det är kul (och viktigt) att laga, planera osv osv... Alla människor behöver planering. (Nåja, många i allafall) Inget konstigt med det egentligen. Bara man inte blir för styrd av det!
 
Jag och min pluttis.

Men idag då?
Har vart i Göteborg hela dagen. Kollat lite julklappar och haft ett möte på en skola. Blev ju pluggsugen helt plötsligt. Men.. tja, jag vet inte! Måste som sagt hitta något som inte stressar. Och i dagsläget känns det som minsta lilla ansvar stressar. Borde nog börja jäkligt lugnt med något jag verkligen tycker är kul. Annars vet man aldrig hur det kan sluta! 
 
Nu ska jag kolla på en Oväntad Vänskap. Den är fin den! 
Hoppas ni har haft en bra dag hörni. Kram från mig! :)

21 November

Torsdag.
 
Men vill hellre ha fredag. Fast jag har roliga saker på schemat idag. Men först – äggfrukost. Har tagit tag i det där med utbildning nu. Eller tja, jag har i allafall börjat! Vill ta det lugnt i början. Inte göra något jag blir stressad av. Utan nu ska jag fokusera på det jag tycker är roligt. Och det är skapande, design och foto. 
 
Fast först ska jag bli fri och frisk. Och nu ska jag iväg till Göteborg en snabbis!
 
 
Har ni nåt "önskeinlägg" kanske? Skriv på i såfall. Hoppas ni får en bra torsdag. 
Kram!
 

Litet men ack så stort!

Hej Måndag..
 
..men det känns som söndag. Kanske beror på att jag har vart iväg över natten. Hamnade i Halmstad hos min syster m.fl. Åt supergod wokbuffé igår innan det blev en bra film och myskväll. 
Påvägen hem idag så blev jag glad, ja tänka sig – glad när jag hamnade i en timmas bilkö. Satt där medans min såkallade "mattid" passerade. Kände ingenting. Ingen stress, ingen ångest och ingen oro. Hade detta vart för ett årsedan så hade jag börjar gråta (storgråta). Så en sådan liten och obetydlig sak fick mig att inse hur fri jag har på ett sätt har blivit. Litet och fruktansvärt obetydligt för många, men stort för mig! 
 
Hemma igen. Pratat med min behandlare idag på telefon. Fått mer tid i Varberg. Tillräckligt mycket för att bli helt klar. Nåja, helt klart kan man nog inte bli där. Det tar flera år att ble helt frisk till 100% tror jag. Och det jobbet måste på ett sätt fixas på hemmaplan! Man kan lägga grunden där, men man måste slutföra det hemma. Så kommer det i allafall bli för mig. Och jag känner att jag är på god väg! Några pusselbitar hit och dit som behöver hittas bara. Det är nog inte lika komplicerat som jag har trott! Think outside the box, så kommer du långt!
 
 
Lika utmanande som det är att vara helt själv är det att ha mycket folk omkring mig. För det är just de två tillfällena där jag kan tabba mig.
När jag är själv kan jag göra precis vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Och när jag har mycket folk kring mig kan jag inte göra hur jag vill, när jag vill och hur jag vill. Utmanande på två helt olika sätt! Full frihet eller ingen alls, typ!
 
Slappekväll i soffan. Yoghurt, müsli och massa färsk frukt till kvällsmål.
Kram!
 
 
 

Förbjudet? Nädu.

Fearfood
 
Fullkomligt hatar det ordet. Begreppet fearfood är ologiskt och olika för alla. Och just pga det så tycker jag just att det är så jäkla ologiskt. Den ena tycker att det jobbigaste som finns att äta är något av det jag har lätt för. Och det jag tycker är jobbigt att äta, ja det tycker någon annan är rena leken. 
 
Jag har haft en del livsmedel som har vart jobbigare än andra att äta. Kommer dock inte nämna några, då det ändå inte spelar någon roll! Som jag sa; Alla har vi våra olika svårigheter. Grundproblematiken må vara samma hos många av oss – maten. Men bortsett från det så har vi alla många olika erfarenheter, bakgrunder, svårigheter  och allt det där. 
 
Innan jag kom in till Varberg så var allt jobbigt att äta om det var på fel tid. Det kunde räcka med en ynka liten gurkbit och jag kunde känna stark ångest om det var just på fel tid. Urfånigt. 
Många av mina rädslor för livsmedel har försvunnit det senaste halvåret. Idag kan jag sätta mig på ett fik och spontanfika med en vän utan att känna någon vidare ångest alls! Trodde på riktigt aldrig att jag skulle kunna klara av det igen. Jag menar; när gjorde jag det senast? Var många, många år sedan jag fikade på stan. Bortsett från en svart kopp kaffe då. Vad är det man är rädd för? Att ha en mysig stund med en vän och äta lite gott? 
 
Jag har alltid hållt fast vid "Man ska äta för både kropp och själ". Har dock inte alltid levt efter det budskapet. Men det börjar det bli ändring på. Vägrar att utesluta livsmedel ur min kost igen. Ju oftare jag ätit det desto lättare har det blivit. Allt med mig har på något sätt med vanor att göra. Gör man en sak tillräckligt många gånger så känns det hela plötsligt inte lika farligt längre. I början när jag satte igång att äta en del "förbjudna" livsmedel igen så ballade jag ur totalt. Det gick inte alls och jag trodde aldrig att det skulle gå smärtfritt. Men prova själv och ät "något svårt" varje dag i någon vecka. Ingenting farligt kommer att hända. Du kanske bara känner dig lite mer hög på livet, vad vet jag! 
 
 
Färdigbabblat för idag. Nu ska jag laga pasta med skinksås. En av mina favoriträtter. Och ikväll ska jag iväg på handbollsmatch. Hoppas ni får en fin kväll ni med. :) 
Kram och kram till er!!
 

Tisdag.

Godmorgon.
 
Ja, visst är det okej att klaga ibland. Men jag kan inte låta bli att få lite dåligt samvete över allt klagande när jag kollar på hur situationen är nere i Filippinerna just nu. Jag var på ett av de ställena där katastrofen har inträffat för ungefär ett år sedan. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Har smsat iväg lite pengar för att ge en hjälpande hand.
 
Nåväl. Tisdag. Iväg å luncha och sedan åka iväg till Göteborg med en vän.
Ska svara på era frågor senare. Blir så glad att ni tycker det är kul att följa min resa. Hoppas ni hänger med mig enda in i mål. :) Hoppas ni med sliter på! Det är inte värt att ägna fler år åt sjukdomen. Totalt, jäkla meningslöst. 
 
Bild av mig. (Filippinerna)
 
Kram till er och ha en bra tisdag. Kram så länge. 
 

Sluttramsat.

 
Lite skillnad. 
 
Man märker att man har tagit ett stort kliv framåt när man blir sur på de som fuskar, missköter sig och håller kvar vid sina sjuka beteenden. Sur, istället för att bli triggad
Jag har också vart där. Långt nere i det där mörktet. Det är inte så jag menar. Men jag ser det ändå som ett tecken på att jag har kommit långt när jag kan se det från det perspektivet istället.
 
Livet behöver inte vara mer komplicerat än vad det redan är. Får kalla kårar när jag tänker på hur mina dagar såg ut för ett årsedan. Vilket fängelse och vilken ensam, jäkla själ jag var. Snacka om att vara självupptagen! Har släppt in andra människor på livet på ett sätt som förut hade känts obekvämt. 
Det gör liksom inte om det kommer "vänner ivägen". För istället för att vara ivägen så är det istället där och förgyller mina dagar nu för tiden. Det var bara jag som var ivägen förut – inte dem. Det behöver inte vara på mitt gamla, tråkiga sätt längre. Tar del av allt på ett annat sätt nu! Kunde bara ses vissa tider på dygnet. Och det var på tider som inte rubbade mina rutiner. Trams.
 
Fortsätter att äta regelbundet och fortsätter att hålla mig till det koncept jag nu behöver leva efter. Eller rättare sagt; Som alla mer eller mindre behöver leva efter. Jag kommer alltid behöva mina rutiner – livet ut. Men det på ett sätt som gör att livet styr maten och inte tvärtom. Det går att hitta en balans. Jag lovar. 
 
 
En rätt lång bit kvar innan jag är klar med all denna skiten. Men jag har minsann kommit en bra bit på vägen. Behöver fortfarande träna på en hel del saker. Och även acceptera en del.
Vill ni fråga nåt – fråga!! Brukar svara på det mesta. Nåja, sådant som gynnar både mig och er. Annars så fåre vara! Doing what you like is freedom. Liking what you do is happiness.
 
Kram.
 

En härlig afton.

Söndag
 
En sådan där söndag. När man fortfarande ser i kors efter gårdagen. Låt oss säga att det blev en kanonkväll. Vin, restaurang och det finaste vännerna. Firade som sagt fina E, som fyller år. 
Tog oss ut senare på kvällen. Dans och prat hela natten lång tills vi kom hem och ramlade i säng vid femtiden i morses. Uppe med tuppen efter tre timmars sömn och där har vi anledningen till ett härligt måeende. Haha. 
 
Skönt att få leva lite "ungdomsliv" igen. Det har vart bortglömt det senaste åren som ni vet. Inget fel med hemmakvällar i soffan. Men jesus, detta har jag saknat!
 
Från en afton som doftade lite YMCA
TACK älskade vänner ni är kärlek för mig!
 
 
En vampyr, ett flygande huvud och en födelsedagstjej!
 
Bra start på dessa veckorna hemma. Men nu ska jag vila, vila och vila. Inte planera in så jäkla mycket utan mest försöka ta det lilla lugna. På en normal nivå. Bort med den där stressen som ständigt gnager.
 
Nu ska jag slänga mig på soffan med en stor skål yoghurt och granola och kolla tv resten av kvällen.
Kärlek från mig till er. 
 

Rainbow.

Hej torsdag.
 
Har börjat snacka i gåtor igen. Förlåt för det. Haha. Men tja, är väl sådan ibland. Men nu blev det helt plötsligt ändrade planer. Och det är nog en planer som i dagsläget kommer fungera bra.
Far hem i morgon – igen. Kan, orkar inte, vill, vill inte, behöver, behöver inte vara här just nu. Så just därför blir det hemfärd igen under några veckors tid.
 
Sedan kommer jag tillbaka hit och slutför det jag redan påbörjat. Har lång tid kvar här innan jag är klar. 
Do not worry. Kommer inte snubbla på mållinjen som jag redan sagt. Jag är rätt självständig och klarar mig nog rätt bra på egen hand. Så vem vet; Kanske kan jag med mycket erfarenhet (bra sådan) i ryggsäcken ta mig längre fram på egen hand hemma jämfört med vad jag kan här. Får mer utrymme hemma. Och det är väl det jag behöver nu. Fortfarande skrämmande. Men jag vet vart jag står och vad jag klarar av. 
 
Och jag tror på mig själv. Det har jag alltid gjort. 
 
 
Everyone wants happiness no one wants pain.
But you can´t have a rainbow without a little rain. 
 
Stod för sopplunch + efterrätt idag. Pastasoppa med en supergod morotskaka till efterrätt. Det där gjorde jag bra minsann. Har pinsamt nog bara ätit morotskaka en gång innan. Var väl på tiden igen.
Dags att packa ner alla saker. Hoppas ni får en bra torsdagskväll. Kram till er från mig. 
 

Tillbaka i Varberg.

Måndag...
 
...och jag är tillbaka i Varberg efter två hela veckor hemma. Känns konstigt att vara tillbaka. Två veckor hemma jämfört med här känns som det dubbla. Har hunnit med så jäkla mycket saker.
Så mycket saker att bloggen har hamnat lite i kläm. Men nu är jag väl tillbaka antar jag. Så; Hej, igen! Hoppas även ni har haft några bra veckor.
 
Jag är glad att det känns lite tråkigt att vara tillbaka. Det betyder bara att jag är på rätt väg emot att klara mig hemma. Samtidigt hade jag aldrig klarat av att bli "lämnad" själv hemma nu. Det vet jag inte hade fungerat. Eller hade det det? Är det bara jag som inte tror tillräckligt på mig själv?
 
Det är små pusselbitar som är kvar. Pusselbitar som tycks vara obetydliga men samtidigt fullt nödvändiga att lägga. Helhjärtat eller inte alls. Vill ha bort allt tänk gällande marginaler hit och dit. Och jag vill ha bort självhat och jag vill ha bort allt som fortfarande sätter käppar i hjulet för att jag ska kunna vara själv
 
 
Ska satsa på lite utmaningar på egen hand den här veckan. Bestämma dem tillsammans men utföra dem på egen hand. Tror att det är en väldigt stor del för att kunna bli frisk.
Att kunna, våga och faktiskt göra rätt när det bara är en själv som är ens sällskap. Att göra det för ens egen skull. Delvis för att man måste men också för att man vill. 
 
Ska snart ha samtal. Får se vad som bestäms.
Ha en bra måndag. Kram!
 

Back on track.

Hejigen
 
Först nu börjar jag bli trött. Har gjort mer saker under dessa två veckorna hemma än vad jag har gjort tillsammans de senaste två åren känns det som. 
Oj, va saker jag har hunnit med! Kanske har vart ett lite för högt tempo. Kan nog vara klokt att komma tillbaka till Varberg och lugna ner allt lite. Prata och fortsätta framåt så att nästa gång jag är hemma bli ännu bättre.
 
Av eller
 
Behöver hitta ett lunk som är ett mellanting. Många mäktar med ett hektiskt tempo. Jag med, men inte mer – just nu. Tåls att tänka på vilken kort tid jag har tagit mig hit på. Några månader på behandlingen är egentligen ingenting. Det är lätt att bli ivrig och känna sig nöjd. Att tänka; "Jag behöver inte åka tillbaka till Capio, det har ju gått helt okej". Men jag säger det igen och jag vågar inte falla på målsnöret. 
 
Blir det inte gjort från gunden så kommer jag aldrig bli kvitt detta. Eller jo, kanske. Men jag kommer alltid att vara känslig för att trilla dit onödigt snabbt igen. Och jag ska aldrig tillbaka dit där jag var för bara ett halv årsedan. En tid med ständig, oro, ångest, självhat, grubbel och dividerande. På riktigt; A-l-d-r-i-g.
 
Så nu tänker jag åka tillbaka till Varberg. Och det med ny kraft och ny motivaion. Men dessa två veckor var otroligt nödvändiga. Klokt beslut trots allt! Precis som jag trodde. 
 
Tjörn. Fina Tjörn. 
 
Har vart ute på vift hela veckan. Haft det förbannat mysigt! Och det är sådant som får mig att vilja vara fri och leva som jag vill. Bort med allt dumt och in med det som får en att må bra!
 
Jag börjar hitta de sakerna. Och fan vad jag är glad för det. Det är nog inte så komplicerat egentligen. Jag snurrar, vrider och vänder på allt. Överanalyserar. Önödigt, för det behövs egentligen inte. 
 
Åker tillbaka först på måndag. Innan dess ska jag ha myshelg med miss E. <3
Ha en bra helg vänner. Kram!!

Minipaus.

Hej.
 
Åker iväg i några dagar. Och bloggen får stanna hemma var det tänkt.
När jag ändå har en paus från behandlingen kan jag lika gärna passa på att ta en minipaus här med.
Tänka på annat.
 
Leva
 
 
Hörs om några dagar.
Kram till er. Och kom ihåg; Det blir vad du gör det till.
 

Flängande

Varberg - Malmö - Halmstad - Varberg - Alingsås. 
 
Haha blev en helg fylld av flängande. Men jag har haft en superbra helg. Verkligen super. Har vart spontan (!!) och gjort precis som de andra. Som i detta fall blev fika på stan två gånger med massa okänd mat, olika tider, konstiga kombinationer och ett tänk som gav mig lite insikt på hur det faktiskt går att göra.
Ibland blir det hippan happan när man är ute på stan en hel dag. Sprang runt på Malmös gator hela gårdagen. Svårt att planera så bra. Tur nog att jag hade rätta sällskapet, annars tror jag inte det hade funkat lika bra. Man tvingar liksom sig själv att skärpa till sig. Och ibland funkar det.
 
"Ät precis så som att tanken inte fanns."
Ibland kan det där hjälpa mig. 
 
 
Mellanmål på språng. Åt den i farten, på gående fot. Just för att jag behövde och var sugen. Och så var jag ju tvungen att smaka de där förbannade Quest-barsen som alla tar upp till skyarna. Men alltså.. god, ja! Hyllad till skyarna? Nixx. Lite för degig och söt. Men fortfarande okej. Finns säkert andra smaker som faller mig bättre i smaken. 
 
Är i Varberg nu. Ska bara packa väskorna och sen far jag hem i två veckor.
Lite, lite nervös.
 
Ha en bra dag. Kram!
 

Magkänslan.

Hej fredag.
 
Ska bli skönt med helg. För det kommer bli en bra sådan. Är glad för mitt beslut om en kortare time out från behandlingen. Jag skrivs ut härifrån Capio i två veckor men jag har fortfarande min plats kvar när jag kommer tillbaka. Som en längre permis, typ. Har kommit på mig själv att planera upp tusen saker som jag ska göra. Som jag dessutom vill göra. Död åt alla dumtankar (†).
 
Nu ska jag hem och delvis följa matplaneringen hyffsat (med luckor för spontanitet) men även försöka att liksom koppla av behandlingen. Ska på ett sätt bara leva som jag vill för stunden. Och om det är att "fuska", "göra rätt" (vad det nu är?), eller vad tusan det är så ska jag ändå göra det. För först då kan jag verkligen se vad jag behöver ta tillbaka hit och jobba vidare. Kommer aldrig kunna klura ut det om jag följer pekpinnar. Nu ska jag följa magkänslan så får vi se vart det här leder. Spännande tycker jag. 
 
Ska försöka att finna mig i rastlöseheten hemma. För den vet jag kommer att komma. Jag ska inte smita undan. Jag ska vara mitt upp i allt utan att fly. För att fly, är just en flykt. 
 
Inget grått å tråkigt här inte.
 
På riktigt; Vad tycker ni om håret? Själv är jag nöjd. Och det är väl det som kanske räknas.
Nåväl. Hela rummet ska packas ner innan jag kan koppla av. Blä. Flykt även där. Gör allt annat utom att just städa. Haha. Ska bara packa lilla väskan först och sen är jag redo för en jäkligt mysig tripp söder ut i morgon. Resten får jag ta tag i när orken är där...
 
(Ps. Fredagsgodis ikväll.) Just sayiN.
Kram. 
 
 
 

Over the top.

Fredag.
 
Och helt plötsligt var det en vecka sedan man var hemma. Vet knappt vilken vecka jag är inne på här. Allt har flutit ihop. Men den här helgen är jag kvar här! Och nästa helg far jag iväg lite söder ut med mina fina vänner. Dock bara över dagen. Men lika mysigt för det!
 
Föresten en bra grej; Mammsen tar tag i saker. Hon strider för rätt saker. Hon var på möte igår med Lindex huvudchef. Hon ville ta upp snacket om de sjukligt smala modellerna de använder sig av. Det blev ett givande möte. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Hoppas chefen tog åt sig en del! Alla har ett samhällsansvar. Och det som gör mig nästan mest förbannad är att det kryper ner så myckert i åldrarna. Man ska inte tänka på sådant när man är ett barn. Eller..man ska aldrig tänka på sådant! Det ger så fel budskap. Smal får man vara. Men inte sjukt smal. Jäkla skillnad!
 
Helt plötsligt så är det vi som har trillat dit i ätstörningsträsket som ska visa sig "friskast". Misstolka mig rätt. Men det känns som hela samhället är hjärntvättat och går på dieter och ohälsosamma trender. Strunt samma. Kan inte få fram detta rätt. Tycker bara det är sjukt frustrerande att man som sjuk plötsligt ska vara den duktiga. För vi får minsann inte mixtra, trixa och dona hur vill med mat och träning. Men det finns de som gör det värre, men ändå inte anses...tja, som sjuka! 
 
 
Ja, fredagsgrubbel. Min stressnivå har legat långt over the top den senaste tiden. Ett ord, sen bröt jag ihop! Har gått på högvarv de senaste dagarna. Behöver nog komma ner på jorden lite. Bara sitta. Kanske bara se på tv, läsa... eller bara vila. Vill göra saker hela tiden. Rädd för rastlösheten. Ser till att den inte kommer. Sjuttioåtta bollar i luften samtidigt. Det blev lite övermäktigt.
 
Bara vaaaara. Snart middag. Svamprisotto. Och ikväll blir det idolmys.
Kram på er
 
 
 
 

Live your life.

Söndag.
 
Godmorgon får jag säga för en gång skull vid det här tiden. Äntligen lite sovmorgon! Slog upp ögonen vid halv tio i morses. Hade en bra kväll igår. Riktigt bra dessutom. Var iväg och träffade massa folk och somnade sen med min sovbuddy brevid mig. Kul att framför allt orka ta sig iväg lite. Blev inte en jättesen natt. Men senare än nio, som jag brukar bli sömnig. 
 
Har förvånat mig själv gång på gång den här helgen. Och jag har lyckats ringa in det som fortfarande gör att jag håller fast vid ätstörningen. Simpelt, egentligen. Men hittils är jag jäkligt nöjd över mig själv och helgen. Skitsamma om det blir mer eller kanske mindre än vanligt. Jag har ju faktiskt vågat prova vingarna en aning och faktiskt levt för en gångs skull.
 
 
Ska snart packa väskorna och åka. Åker tillbaka till Varberg i morgon igen. Det där känns rätt långt borta faktiskt. Det har vart skönt att ha varit hemma lite! 
Hoppas ni får en bra Söndag mina vänner. Kram till er. 
 

Om fem år.

EttLycka är ett val. 
Två: Sluta leva efter andra människors förväntningar.
 
Varje mynt har två sidor och världen färgas efter dina glasögon. Man kan inte påverka allt; Men faktiskt jävligt  mycket. Vet inte vad jag ska säga om dagen. Eller tja, dagen i sig har vart väldigt, väldigt bra. Men jag fortsätter att lyssna på fel sida av mig. Inte alltid. Men en gång är en gång för mycket. Jag vet att jag inte ska ha för stora förväntningar på min själv. Och det har jag faktiskt inte! Jag märker ju själv hur långt jag kommit. (Hmpf.) Lätt att glömma vilka hinder man faktiskt har tagit sig förbi.
Lätt att stirra sig blind för stunden som sagt. Men satan, jag mår faktiskt bättre än för fyra månader sedan. Det kan jag faktiskt erkänna. 
 
Lunchade på stan och är hemma nu. Fick med mig en del saker hem. (Tusan.) Lyckas inte hålla de där spara-pengar-löftena. Men sådana är väl till för att brytas? Tycker om att skriva lite dagbok. Några få rader räcker för mig. Bloggen i sig blir ju som en större dagbok man kan blicka tillbaka i. Men. Jag fick tag på en sådan där 5års-dagbok. Tre rader för varje dag! Ska läsa igenom den när den är slut. Då är jag tjugosex år. Haha. 
 
 
Ska bli kul att läsa igenom den. Med tanke på att det är så lite om varje dag så är det lite lättare också. Ska nog kunna se en radikal utveckling i måendet. Spännande. Ger er uppdatering om fem år. :D Haha. 
 
Blir en slappekväll hemma. Är ruskigt trött. Äta varma mackor och titta på idol med familjen. Blir andra äventyr i morgon istället. Ska ut med klackarna och den lilla svarta för första gången på...? Ett jäkla tag iallafall.
Hoppas ni har en bra fredag. Kram!
 

Ett, två och fyra.

Ett: Godmorgon!
Två: Instagram: Ceciliarosell
Tre: Mail: Cecilia_rosell@hotmail.com
 
Fyra: Vi fick precis One Direction-biljetter!!!!!
 
Satt redo och klara precis när biljetterna släpptes. Lite spontant från min sida. Men minst lika kul för det. Det är ett tag kvar. Men den som väntar på något gott.. Blir en rolig stockholmstripp nästa sommar med andra ord. Det lär bli awsome! Brukar inte vara ett fan av konserter. Tycker det är för trångt, varmt och tja...aningen jobbigt! Haha. Men det struntar jag i! Trots det har jag vart på rätt många spelningar genom åren. Både stora och små artister. Gissa vilken en av de bästa spelningarna har vart? Hanson. De spelade på en liten pub och det var inte alls mycket folk. Riktigt roligt var det! 
 
 
Har kört fast en aning. Hade behövt en ny aha-upplevelse för att få tillbaka motivationen. Just nu känner jag bara att det räcker. Nu behöver jag inte mer hjälp och nu mår jag bra.
Men jag vet faktiskt inte om jag mår så bra som jag tror. Måste nog hem och prova mina vingar snart igen. Vara själv ett tag. Bara jag och svårigheterna för att just inse vilka svårigheter där finns. Jag klarar mig bra när jag har ögon i nacken på mig. Nu återstår det bara att göra ett lika bra jobb när det bara är jag, jag och jag i rummet. 
 
Lördag. Lunch om ett tag. Kycklinggryta med quinoa. Och middag blir laxburgare.
Ha en bra dag vänner och ovänner. Kram!
 

Tre små vänner

Underbara dag.
 
Det är sådant här jag behöver mer av. Lockelser, skratt och mersmak på livet! Har haft en riktigt härlig dag. Ullared och lite för mycket shopping stod på agendan. Åkte iväg halv nio i morses och hade planerat att bara vara där någon timma för att sedan dra oss tillbaka igen. Men det blir sällan som man tänkt sig. Var iväg i åtta timmar och ändå fick vi stressa! Haha. 
 
Köpt två (!!) vinterjackor, en jäkla massa småplock, lite kläder, ännu mer småskit, smink och allt sådant där tills plånboken sade ifrån! Shoppingterapi är en terapi som faller mig i smaken. ;)
Lunchade på kycklingspett med klyftpotatis och intog årets första kulglass i rån till mellanmål. Pistage och plopp-glass. Mhm! Welcome to the real world. Har känt mig rätt fri idag! Flytit med, på ett lagom sätt. På ett sätt som både kropp och knopp hänger med i!
 
1..2..3...rätt så taggade flickor!

Jag tror att det är viktigt att komma ut och verklighetspröva lite. Eller nej, inte tror – jag vet. Men nu är jag trött. Ska kolla film och fixa lite smycken. Sen slocknar jag nog snabbt ikväll!
Hoppas ni haft en fin dag allesammans. Kram till er!
 

För din egen skull.

"En människas värsta svårigheter uppstår när hon får tillfälle att göra som hon vill."
 
Det har vart en av de tuffaste helgerna på länge. Men om man bortser från det, så har det vart en av de bättre. Hur menar hon nu, tänker ni? Ja, citatet satte pricken över i:et. Ingen som bevakar, ingen som kollar och ingen som säger till en... E-g-e-t-a-n-s-v-a-r-! Lockelserna har aldrig vart så stora som den här helgen. När jag har ett eget val så tänker jag helt plötsligt dumtankar istället. Vill ju klara av det och det gör jag – till viss del. 
 
Varför ska jag äta det där, det där och det där? Om ändå ingen ser?!
Svaret är enkelt. För min egen skull. För att jag ska bli frisk. För att jag vill bli frisk. Så jag kan komma hem och leva ett normalt liv. Så jag kan tänka på något annat än detta. Så jag kan göra något annat än detta. 
 
Det går inte att bli frisk för "någon annan". Det är du själv som måste vilja. Visst, man kan göra det för den yttre motivationen till en början. Men i slutendan för att resultatet (friskheten) ska vara hållbar så är det du som måste vilja. Att försöka hitta den inre motivationen och se till dina behov och att du behöver detta. 
 
 
"Den äger frihet som förstår att rätt välja sina gränser."
 
Tankesöndag. Precis som alltid! Åt kasslergryta med bränd bulgur (väldigt gott att det blev bränt. haha) och nu har jag precis bakat bröd, igen! Gott med färskt bröd. Bättre än torrt köpebröd som inte smakar någonting alls. 
 
Hoppas er söndag är fin. Kram
 
 

Chokladboll

Bara för att man känner för det. 
 
En fika på stan – En svart kopp kaffe och i bästa fall en frukt. 
En fika på stan – idag. En stor cokladboll.
 
Skulle egentligen ta en dag i sängen. Men jag tänkte om – av rätt anledning. Valde istället att åka till stan och fika sötfika på stan för första gången på många år. (Sötfika äter vi här rätt ofta. Men just på stan, på eget initiativ) Ville prova. Testa. Utmana. Se vad som skulle hända.
Och hände det något? Ja, jag kände mig starkare och med normal (vad det nu är?!)
 
Är fortfarande inte helt bekväm med sötfikorna. Men för var dag som går och för varje gång jag exponerar mig så märker jag hur mycket det släpper. Och det är så förbannat skönt. Trodde aldrig att jag skulle kunna sitta med två vänner och prata samtidigt som jag mumsade på en chokladboll. Men hey, det var la inget?
 
 
Fortfarande inte återhämtat mig från natten. Sov igen mig en stund nu på kvällen. Kunde inte låta bli. Det är så skönt att somna efter maten! Siesta. Blev köttfärsröra med quinoa till middag och till kvällsmål blir det en "sub" till idol. Ha en bra kväll. Kram. 
 
 

VägenUpp

Följ med mig på min resa upp! En resa som innebär att jag ska få friskare tankar, en mer hälsosam vikt och finna livsglädjen igen!

RSS 2.0