Frågor och svar.
Hejsan,
tänkte börja med att säga att jag älskar din blogg! Den känns ärlig och är väldigt inspirerande!
Jag har även några frågor som jag undrar om du kunde svara på om/när du har tid och lust. Det är lite om behandlingen på capio... Hur den ser ut.
Jag har även några frågor som jag undrar om du kunde svara på om/när du har tid och lust. Det är lite om behandlingen på capio... Hur den ser ut.
Får man olika matschemat eller hur ser det ut med det?
I början när det kommer kan ens matscheman se lite olika ut. Vissa äter halva portioner i några veckor medans vissa börjar med fulla portioner direkt. Det är individuellt det där. Men förutom det så brukar allas matscheman se ungefär likadana ut. Det är som sagt normal mängd vi äter och för de som behöver öka i vikt kan näringsdrycker sättas in. De som är vegetarianer har ett litet annat upplägg. Men i stora hela så är det samma för alla!
Får man en målvikt och vägs man under behandlingen, får man i så fall beta vad man väger eller inte?
Varje måndag är det vägning. Och ja, man får veta sin vikt, vilket jag tycker är rätt bra. Målvikten beror lite på ålder. Men ja, man får en målvikt som man ska nå.
Har man själv mycket att säga till om vad gäller hur behandlingen ska se ut?
Ja, jag tycker att man har väldigt mycket att säga till om gällande hur behandlingen ser ut faktiskt. Grundkonceptet är lika för alla men själva upplägget med planering osv gör man med sin egen behandare. Mycket är individuellt medans grunden är densamma för alla som sagt. Alla behöver ju jobba på olika saker då vi har olika problem.
Vad gör man om dagarna, vad fokuserar man på i samtal osv.
Vad man får och gör på dagarna beror lite på vilket steg man är på i behandlingen och hur långt man har kommit. I början får man knappt gå runt huset medans man efter ett tag får börja röra sig allt mer fritt. Som att gå ner till havet, promenera, åka till stan och fika osv. Annars så sysselsätter man sig med filmer, pyssel, pratar med de andra. (Tur att ni finns J&E) Tiden går faktiskt rätt fort! Det är mycket äta och vila. Dagarna ser rätt likadana ut.
Samtalen? Man fokuserar på det man behöver hjälp med.
Får man vara ute och hur mycket i så fall?
Som sagt; Olika för alla och det varierar väldigt mycket beroende vart i behandlingen man är. Vissa mycket och andra lite.
Är det någon tid på hur länge man får/ska/borde/måste vara där?
Alla har och är olika tid där. Men jag tänker i allafall vara där tills jag är frisk. Nough said!
Hoppas du fick svar på alla dina frågor. Någon annan som undrar något? Fråga, iså fall.
Resan är målet.
Hej!
Sov minsann ikapp en del förlorade timmar inatt. Rättare sagt: Jag sov i tolv timmar. Minns inte när det hände senast. Vaken fram och tillbaka men fortfarande – tolv timmar. Haha. Det tar på krafterna att må som man gör ibland.
Insåg nyss att det är mindre än en månad kvar till julafton. Detta året har gått satans fort. Men fortfarande känns det som en evighetsedan det var sommar. Som sagt. Jag, kyla och vinter klingar inte så bra ihop. Fast jag ska nog mäkta med den här vintern bättre än förra åtminstånde! Åker iväg efter julen. En efterlängtad och behövlig liten resa. En vecka med familjen, längst nere i Europa.
Nåväl. Det blev en lite senare frukost (nybakat bröd by me) och en snabblagad lunch. Älskar Keldas soppor när man inte orkar stå och fixa eget. Köpte fisksoppan och slängde i massa morötter, purjo, kryddor och kräftstjärtar. Till det en macka med prästost och kallrökt lax. Enkelt och gott!
Dagens horoskop; Resan är målet.
Och min koppling till det? Man måste slita, kämpa och slåss för att nå det slutgiltliga målet.
Utan resan kommer man aldrig att komma dit.
Ha en fin kväll. Kram!
Ramar med luckor.
Vad jag gör på dagarna?
Det beror på vad jag har att göra. Haha. Det kan se rätt olika ut. Vaknar av mig själv senast halv nio. Sen tar jag emot dagen med öppna armar på ett sätt jag aldrig tidigare trodde att jag skulle våga. Planerade dagar med luckor för spontanitet. Inom ramarna för att det inte ska bli för lite. Inom ramar som det går att rucka på nu för tiden. Minuter, sekunder och timmar spelar mig inte så stor roll längre. Eller rättare sagt; Det dominerar inte mitt liv!
Jag träffar vänner, lunchar ute, hemma och med andra. Jag går lugna promenader, är i stan, bakar och tar hand om mig själv. Med ett lugnt tempo försökert jag normalisera min vardag så gott som det går. Och istället för att jag ger pekpinnar så försöker jag att inte lägga mig i så mycket – gällande allt. Sedan sitter det kanske inristat hos min omgivning att det är jag som sitter inne på pekpinnarna, men jag försöker få bort det! Men samtidigt: Jag tycker ju det är kul (och viktigt) att laga, planera osv osv... Alla människor behöver planering. (Nåja, många i allafall) Inget konstigt med det egentligen. Bara man inte blir för styrd av det!
Jag och min pluttis.
Men idag då? Har vart i Göteborg hela dagen. Kollat lite julklappar och haft ett möte på en skola. Blev ju pluggsugen helt plötsligt. Men.. tja, jag vet inte! Måste som sagt hitta något som inte stressar. Och i dagsläget känns det som minsta lilla ansvar stressar. Borde nog börja jäkligt lugnt med något jag verkligen tycker är kul. Annars vet man aldrig hur det kan sluta!
Nu ska jag kolla på en Oväntad Vänskap. Den är fin den!
Hoppas ni har haft en bra dag hörni. Kram från mig! :)
En wrap, kanske?
Hur man fixar en lunch på...
...fem, ynka minuter!
Magen kurrade och jag ville ha något snabbt. Inte snabbt som i en halvtimma utan snabbt som i nu. En kombination av en sjuhelvetes otålig människa och en hungrig mage. Haha.
Längesedan jag åt själv nu. Bortsett från ensamluncher ute på stan då. Uppskattade att äta i min ensamhet förut. Tyckte det var skönt – och tryggt. Nu är det tvärtom. Det är kul med sällskap och jag trivs med att ha folk omkring mig när jag äter nu för tiden. Måltider är en mysig och social stund. Nog för att jag är duktig på att vara själv, om ni förstår. Men det är alltid kul att ha en liten lunch och middagsdejt.
Salladskyckling, tacobröd, creme fraiche, spenat, majs,lök, tomat gurka, tacosås och lite solrosfrön. Ja, inte fasen tog det lång tid att fixa i allafall. Gott, enkelt och färgglatt!
Har haft en bra dag idag! Var iväg på en liten "konsert" i morses. Det var tjugofem helmlösa Afrikaner som sjöng, dansade och spelade. Sån sjuk rytm de har. Allaihopa. Femåringar som tjugofemårngar. Man blev glad bara av att se dem! Vi behöver lite sån där glädje här i Sverige. Vi tenderar till att vara torra, torrbollar ibland.
Nåväl. Middag i magen (laxburgare med blomkål/potatismos) och nu ska jag sätta igång och leta lägenheter. Yessyess! Ha en fin kväll hörni. Kram till er.
If you fall. I´ll be there.
Godmorgon!
Tisdag och jag startar dagen med en kopp chokladte,
rullmacka och en skål med yoghurt, bär och flingor.
Och ett sådant här fint budskap fick jag på min tépåse idag.
Regn och rusk. Får kurera mig inomhus! Ha en bra dag. Kram!
Litet men ack så stort!
Hej Måndag..
..men det känns som söndag. Kanske beror på att jag har vart iväg över natten. Hamnade i Halmstad hos min syster m.fl. Åt supergod wokbuffé igår innan det blev en bra film och myskväll.
Påvägen hem idag så blev jag glad, ja tänka sig – glad när jag hamnade i en timmas bilkö. Satt där medans min såkallade "mattid" passerade. Kände ingenting. Ingen stress, ingen ångest och ingen oro. Hade detta vart för ett årsedan så hade jag börjar gråta (storgråta). Så en sådan liten och obetydlig sak fick mig att inse hur fri jag har på ett sätt har blivit. Litet och fruktansvärt obetydligt för många, men stort för mig!
Hemma igen. Pratat med min behandlare idag på telefon. Fått mer tid i Varberg. Tillräckligt mycket för att bli helt klar. Nåja, helt klart kan man nog inte bli där. Det tar flera år att ble helt frisk till 100% tror jag. Och det jobbet måste på ett sätt fixas på hemmaplan! Man kan lägga grunden där, men man måste slutföra det hemma. Så kommer det i allafall bli för mig. Och jag känner att jag är på god väg! Några pusselbitar hit och dit som behöver hittas bara. Det är nog inte lika komplicerat som jag har trott! Think outside the box, så kommer du långt!
Lika utmanande som det är att vara helt själv är det att ha mycket folk omkring mig. För det är just de två tillfällena där jag kan tabba mig.
När jag är själv kan jag göra precis vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Och när jag har mycket folk kring mig kan jag inte göra hur jag vill, när jag vill och hur jag vill. Utmanande på två helt olika sätt! Full frihet eller ingen alls, typ!
Slappekväll i soffan. Yoghurt, müsli och massa färsk frukt till kvällsmål.
Kram!
Smultron med mjölk.
Godmorgon Torsdag.
Oj, vad veckorna går. Och i detta läget tycker jag att det är bra. Har en del att se fram emot som jag vill ska inträffa nu, nu och nu! Allt från konserter, småtripper nedåt i landet, advent och till sist en veckas resa över nyår. Jag har inget tålamod, för er som missat det. Haha. Är en rätt ivrig person! På gott och ont får jag säga.
Precis ätit äggfrukost. Är det okej att redan sova frukost? Haha. Nä. Ska åka iväg och luncha med lilla E innan det blir en sväng till Göteborg senare. Sen får jag hoppas på att det redan är kväll så jag kan somna gott. Har vaknat varje timma i natt. Olika anledningar men fortfarande djävulskt frustrerande.
Hittade en söt lite skylt med.
Ha en bra torsdag. Kram, puss och kram!
Tisdag.
Godmorgon.
Ja, visst är det okej att klaga ibland. Men jag kan inte låta bli att få lite dåligt samvete över allt klagande när jag kollar på hur situationen är nere i Filippinerna just nu. Jag var på ett av de ställena där katastrofen har inträffat för ungefär ett år sedan. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Har smsat iväg lite pengar för att ge en hjälpande hand.
Nåväl. Tisdag. Iväg å luncha och sedan åka iväg till Göteborg med en vän.
Ska svara på era frågor senare. Blir så glad att ni tycker det är kul att följa min resa. Hoppas ni hänger med mig enda in i mål. :) Hoppas ni med sliter på! Det är inte värt att ägna fler år åt sjukdomen. Totalt, jäkla meningslöst.
Bild av mig. (Filippinerna)
Kram till er och ha en bra tisdag. Kram så länge.
Exactly what you have to offer.
Hej Lördag.
Är helt slut i huvudet. Fram och tillbaka. Det tar liksom lite på kroppen med all omställning hit och dit. Men nu ska jag vara hemma såpass länge att jag kommer kunna landa ordentligt.
Men idag blir det då ingen vila. Ska iväg och fira lilla E som fyller. Restaurang följt av utgång. Hoppas på att ha orken på min sida idag. Ska bli riktigt kul!
Annars? Jag vet inte. Nu är det verkligen blankt.
Men jag hoppas och tror att jag får en bra dag.
Ha en bra lördag. Kram och puss!
Rainbow.
Hej torsdag.
Har börjat snacka i gåtor igen. Förlåt för det. Haha. Men tja, är väl sådan ibland. Men nu blev det helt plötsligt ändrade planer. Och det är nog en planer som i dagsläget kommer fungera bra.
Far hem i morgon – igen. Kan, orkar inte, vill, vill inte, behöver, behöver inte vara här just nu. Så just därför blir det hemfärd igen under några veckors tid.
Sedan kommer jag tillbaka hit och slutför det jag redan påbörjat. Har lång tid kvar här innan jag är klar.
Do not worry. Kommer inte snubbla på mållinjen som jag redan sagt. Jag är rätt självständig och klarar mig nog rätt bra på egen hand. Så vem vet; Kanske kan jag med mycket erfarenhet (bra sådan) i ryggsäcken ta mig längre fram på egen hand hemma jämfört med vad jag kan här. Får mer utrymme hemma. Och det är väl det jag behöver nu. Fortfarande skrämmande. Men jag vet vart jag står och vad jag klarar av.
Och jag tror på mig själv. Det har jag alltid gjort.
Everyone wants happiness no one wants pain.
But you can´t have a rainbow without a little rain.
Stod för sopplunch + efterrätt idag. Pastasoppa med en supergod morotskaka till efterrätt. Det där gjorde jag bra minsann. Har pinsamt nog bara ätit morotskaka en gång innan. Var väl på tiden igen.
Dags att packa ner alla saker. Hoppas ni får en bra torsdagskväll. Kram till er från mig.
Nu eller sen.
Onsdag.
Har sovit på saken i två nätter men har ändå inte kunnat bestämma mig.
Kluven till tusen!
Nu eller sen? Men varför sen och inte nu? Samma sak. Bara det att jag förkortar den krokiga vägen om jag gör det nu. Men om jag inte är redo nu men kommer vara mer redo sen? Blir det bättre gjort då?
Egentligen ingenting att grubbla på. För i detta fall ska jag göra det som skrämmer mig mest. För just i detta fall så är det nog just det som är det bästa beslutet.
Vi får se helt enkelt.
Mycket att se fram emot i allafall. Men får lägga det på ett plan så jag inte blir stressad.
Det ska vara kul, inte stressande.
Ha en bra onsdag. Kyckling och klyftpotatis-dags. Kram!
Tisdag.
Tisdag.
Kom hit igår med rätt bra humör. Det ändrades snabbt. Och helt plötsligt stod (står) jag inför ett val som jag måste ta på egen hand. Och jag är inte bra på att bestämma saker på egen hand. Vill bolla, diskutera och höra andras åsikter. Men nej, inte den här gången. Beslutet måste komma från mig och min magkänsla.
Inte en sådär jättebra dag om man säger så.
Detta kanske inte är rätt – just nu. Men varför skjuta upp problemet pga rädsla när jag ändå vet att jag kommer göra det fullt ut någon gång ändå. Men det kanske är så att det faktiskt inte är precis just nu jag ska ta hand om sista biten. Kanske är det så att jag faktiskt måste komma iväg en längre tid för att sen orka och kunna förankra allt på riktigt. Allt har liksom gått förbi mig med en axelryckning och det är först nu jag har insett att det faktiskt har varit så.
Kan nog inte förklara.
Ska sova på saken och ha bestämt mig i morgon.
Man ska komma ihåg att det är av rätt anledning. Det handlar inte om att ge upp och det handlar inte om att välja det sjuka. Tvärtom. Jag vill ju göra något annorlunda eftersom detta hittils inte har fungerat till 100%. Just för att jag verkligen vill lyckas. Inget annat. Dags att prova nya vägar för att se om de passar mig bättre!
Babbel. Lunchdags nu. Kram till er från idag en vilsen själv.
Tillbaka i Varberg.
Måndag...
...och jag är tillbaka i Varberg efter två hela veckor hemma. Känns konstigt att vara tillbaka. Två veckor hemma jämfört med här känns som det dubbla. Har hunnit med så jäkla mycket saker.
Så mycket saker att bloggen har hamnat lite i kläm. Men nu är jag väl tillbaka antar jag. Så; Hej, igen! Hoppas även ni har haft några bra veckor.
Jag är glad att det känns lite tråkigt att vara tillbaka. Det betyder bara att jag är på rätt väg emot att klara mig hemma. Samtidigt hade jag aldrig klarat av att bli "lämnad" själv hemma nu. Det vet jag inte hade fungerat. Eller hade det det? Är det bara jag som inte tror tillräckligt på mig själv?
Det är små pusselbitar som är kvar. Pusselbitar som tycks vara obetydliga men samtidigt fullt nödvändiga att lägga. Helhjärtat eller inte alls. Vill ha bort allt tänk gällande marginaler hit och dit. Och jag vill ha bort självhat och jag vill ha bort allt som fortfarande sätter käppar i hjulet för att jag ska kunna vara själv.
Ska satsa på lite utmaningar på egen hand den här veckan. Bestämma dem tillsammans men utföra dem på egen hand. Tror att det är en väldigt stor del för att kunna bli frisk.
Att kunna, våga och faktiskt göra rätt när det bara är en själv som är ens sällskap. Att göra det för ens egen skull. Delvis för att man måste men också för att man vill.
Ska snart ha samtal. Får se vad som bestäms.
Ha en bra måndag. Kram!
Back on track.
Hej – igen.
Först nu börjar jag bli trött. Har gjort mer saker under dessa två veckorna hemma än vad jag har gjort tillsammans de senaste två åren känns det som.
Oj, va saker jag har hunnit med! Kanske har vart ett lite för högt tempo. Kan nog vara klokt att komma tillbaka till Varberg och lugna ner allt lite. Prata och fortsätta framåt så att nästa gång jag är hemma bli ännu bättre.
Av eller på.
Behöver hitta ett lunk som är ett mellanting. Många mäktar med ett hektiskt tempo. Jag med, men inte mer – just nu. Tåls att tänka på vilken kort tid jag har tagit mig hit på. Några månader på behandlingen är egentligen ingenting. Det är lätt att bli ivrig och känna sig nöjd. Att tänka; "Jag behöver inte åka tillbaka till Capio, det har ju gått helt okej". Men jag säger det igen och jag vågar inte falla på målsnöret.
Blir det inte gjort från gunden så kommer jag aldrig bli kvitt detta. Eller jo, kanske. Men jag kommer alltid att vara känslig för att trilla dit onödigt snabbt igen. Och jag ska aldrig tillbaka dit där jag var för bara ett halv årsedan. En tid med ständig, oro, ångest, självhat, grubbel och dividerande. På riktigt; A-l-d-r-i-g.
Så nu tänker jag åka tillbaka till Varberg. Och det med ny kraft och ny motivaion. Men dessa två veckor var otroligt nödvändiga. Klokt beslut trots allt! Precis som jag trodde.
Tjörn. Fina Tjörn.
Har vart ute på vift hela veckan. Haft det förbannat mysigt! Och det är sådant som får mig att vilja vara fri och leva som jag vill. Bort med allt dumt och in med det som får en att må bra!
Jag börjar hitta de sakerna. Och fan vad jag är glad för det. Det är nog inte så komplicerat egentligen. Jag snurrar, vrider och vänder på allt. Överanalyserar. Önödigt, för det behövs egentligen inte.
Åker tillbaka först på måndag. Innan dess ska jag ha myshelg med miss E. <3
Ha en bra helg vänner. Kram!!
Minipaus.
Hej.
Åker iväg i några dagar. Och bloggen får stanna hemma var det tänkt.
När jag ändå har en paus från behandlingen kan jag lika gärna passa på att ta en minipaus här med.
Tänka på annat.
Leva.
Hörs om några dagar.
Kram till er. Och kom ihåg; Det blir vad du gör det till.
Tisdag.
Vindstilla.
Vart är den där stormen? Jag som var förberedd att lägga mig i soffan, i andra enden av huset, för att jag inte ville ligga så nära alla mastodontträd utanför mitt fönster. Haha. Man vet aldrig. Men jag är fortfarande en sådan där som tänker "Det där händer aldrig mig". Men plötsligt så ligger man kanske där, med ett träd över sig. Är en sådan tänkare i de flesta fall. Både bra och dåligt.
Man oroar sig inte speciellt mycket om man har den inställningen. Men samtidigt kanske man ibland är lite för blåögd. Tja, ni fattar säker vad jag menar. Och skriver jag såhär nu så lovar jag att jag kommer råka illa ut senare idag. Så jag tar tillbaka allt. Haha. Karma is a bitch.
Dock är jag nog lagd åt det vidskepliga hållet. Jag menar. Varför måste en katt gå över gatan precis, precis framför mig? Det måste ändå betyda något. Och att lägga nycklarna på bordet jag jag aldrig. För jag äger inga nycklar. Haha. Slarvig som jag är. Tappat bort ett tiotal nyckelknippor. Om inte det dubbla.
Plopp och saltlakritsglass.
En liten glassbild från i somras.
Det känns som den här bloggen börjar innehålla mer liv och mindre grubbel. Det ser jag som något jäkligt positivt! Hoppas ni får en bra tisdag mina vänner. Kram på er.
Att hävda sig själv.
Hej måndag.
Det bästa med att vara hemma; Att kunna göra lite som man vill. Jag kan ta sovmorgon om man vill och jag kan välja vilken mat jag vill. Jag kan träffa människor och jag kan sysselsätta mig på dagarna på ett sätt jag inte annars kan.
Här kan jag även prova mig fram. Testa mina egna vingar och se vad jag går för på ett annat sätt. Ingen som står med ögon i nacken på mig och ser till att det blir sådär petigt korrekt. Här finns det utryymme för misslyckanden med även utrymme för prövningar som tar mig framåt.
Allt handlar väl egentligen om det egna ansvaret.
Det är svårt att göra "rätt" när många i ens omgivning gör motsatsen. Men vem har sagt att det jag ska göra är det rätta? Det som är fel för mig kanske är rätt för andra och tvärtom. Man får hitta sina egna förhållandesätt till allting. Tänka lite egoistiskt. Jag behöver detta.
Stå på sig och hävda sina rättigheter. Om man så är själv eller med andra.
Ibland behöver man blunda för världen på ett logiskt sätt.
Äggfrukost i morses. Gott som snus. Nu är det väl dags att kurera sig inomhus så man inte blåser bort.
Hoppas ni får en bra start på veckan mina vänner.
Kram!
Godkväller.
Godkväll.
Satan vad saker och ting kan förändras snabbt.
Allt och alla förändras.
Även jag och du. Men så finns det alltid de saker som består.
Kanske jag och kanske du – för någon?
Har haft en bra dag. Återförenats med vänner och fortsatt fixa här hemma. Ätit söndagsmat och börjat packa. En vecka kvar hemma, som knappt kommer att spenderas hemma. Hit och dit och jag tror att det kommer bli bra.
Lunchmat. Lite av varje. Gott och blandat.
"Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar"
Tur för mig att jag börjar hitta den där jäkla vägen nu då. Den har vart gömd lite länge.
Med de orden säger jag godnatt för idag. Kram på er.
Söndag. Det säger det mesta.
Hej söndag.
Var på Tjörn igår. Åt ute och fick en del saker gjorda. Det går bra hemma. En del saker som trasslar till det för mig. Men i stora hela så går det faktiskt bra. Vardagen, ja livet blir så mycket lättare när man tillåter sig saker. Det går precis som jag räknade med att det skulle gå. Inte exemplariskt, men helt okej.
Vill berika mitt liv med nya saker. Nytt, nytt, nytt! Och jag tror att jag har hittat en del nya saker som kommer göra min ängsliga vardag tusen gånger bättre. Så som finfina vänner, framtida plugg osv.. Tror även att jag, som vart rätt vilsen, kommer finna rätt till slut. Det känns så!
Är bara utskriven i två veckor. En vecka kvar hemma med andra ord. Sedan vet jag inte hur det ser ut. Vet inte hur länge jag blir kvar och jag vet inte nånting egentligen. Har inget att stressa hem till, men vill samtidigt hem och börja på nytt liv relativt snart. Tror det är viktigt att inte vara där för länge. Misstolka mig inte. Man ska vara där precis så länge man behöver och tills man känner att man kan stå på egna ben. Men i mitt fall tror jag att det är nödvändigt att finna motivationen utifrån (och innefrån, självklart). Man måste vilja saker själv för att kunna genomföra det på riktigt.
Fika med vännerna står på schemat idag. Och städning. Och tvättning. Och sopplunch. Hoppas ni får en bra söndag mina vänner. Kram till er.
Happifriday
Godmorgon fredag.
Och jag har snart vart hemma i en hel jäkla vecka. Känns som det var nödvändigt med två veckors perm. Och det här går ju faktiskt rätt fint. Men nu har jag äntligen kommit till den punkt jag länge strävat efter. Jag vill saker. För bara någon månad sedan så ville jag inte göra någonting alls. Jag ville inte åka hem, såg ingen framtid, och jag ville knappt träffa någon. Inte ens mig själv.
Nu vill jag. Och livet blir allt bra mycket lättare när inte maten sätter käppar i hjulet för en. Man har vart så sjukt begränsad av både mängd, mat och ritualer. Fånge i ens egen kropp, typ!
Var på bio igår. "Känn ingen sorg". Bättre sent än aldrig. Tre tummar upp. Tyckte den var grym. Lite ledsam, men jäkligt fin. Och idag? Tja, återstår att se.
Dags att hoppa i ett varmt bad. Kram till er!
