Söndagsjobb

Måndag och ny vecka i morgon, igen. Ännu en vecka då jag kommer lyckas hålla mina rutiner. Skönt så länge det varar för nästa vecka blir det andra bullar, men det tar vi då. En dag i taget. :) Det sköna med att ha bytt jobb är att jag nu vet mina jobbtider flera veckor framöver. På förra jobbet blev jag inring på morgonen och kunde inte hålla på mina rutiner/planera för fem öre.

Tiderna blir lite knasiga på detta jobbet med, men nu kan jag åtminstånde planera och förbereda mig i god tid. Tummen upp för det.

Såg till att vända denna söndagen till något fint ändå. Dock är mina händer helt röda och ömma sen städningen i morses. Och som det såg ut i lokalen... fyfa-aan. Men det tyder på att det var en lyckad kväll. ;) Tre timmar + 13 flitiga städare senare så såg det hyffsat ut i allafall.

Nu har vi precis ätit lite kvällsmys här hemma och nu blir det en bra söndagsfilm.

Hoppas att ni har haft en fin dag. (Och om ni inte har haft det så är det ny vecka i morgon. Ny vecka med nya möjligheter) 

vilken härlig dag de lät som :) skönt att få reda mer på arbetstider osv också :D



Hur mår du idag? kraam

Du är finis! Haft en fin påsk? :)

Var jag :)

Varje gång jag läser din blogg så ler jag, din styrka och din vilja, din värme och ditt otroliga mod - allt liksom fångar upp mig och ger mig hopp på att det blir bättre. Forstätt kämpa vännen, Du är så jäkla bra!



Sv: Så sant, saker kommer alltid att förändras med tiden, vad kan man annat än att acceptera och ta situationen o tillfället för vad det är just nu? Man får göra så gott man kan!



Kan man göra en samlad demonstration mot snö o kyla nu tror du? De sägs ju finnas regndanser, vår-dans? Finns det?



Måendet här pendlar fruktansvärt mkt, men ja försöker hålla huvudet högt. Det är svårt när jag faktiskt inte riktigt vet vad jag ska göra, eller snarare Hur jag ska göra. Jag har aldrig haft någon ordning på maten o allt va de innebär, Aldrig! (låter ju helknas, men det är faktiskt så även om det inte alltid varit så att det varit ett problem, men rutiner har aldrig funnits eller så...) Det har inte varit något som prioriterats när jag fått/får stöd från psyk osv heller, då jag haft andra skadebeteenden som SYNTS mer, och därmed ansetts mer primära. Först nu när jag börjat få ordning på andra beteenden så "märker" de runt mig att jag har problem med maten. men det finns inte resurser, de vet inte vad de ska göra, och jag har svårt att se vad som ska till för att hjälpa - jag vet faktiskt inte vad jag behöver. MEN!! En sak är säker, från att jag för ngn månad sen började följa din och några andra bloggar, så snurrar det desto mer positiva tankar i mitt huvud! Och jag är så tacksam för att du delar med dig av din resa, din vardag, dina tankar och framsteg. Att du vågar berätta om den svåra resan men kanske framförallt för att du GER så mkt hopp, och tro!



Jag tror på dig! Och kämpar med att tro på mig själv oxå, tack för att du visar att ingenting är omöjligt, svårt, tidskrävande, men inte omöjligt!!



Det va ju inte meningen att detta skulle bli en hel roman, det ber jag om ursäkt för, men ja hoppas du kan stå ut med det!



Hur Mår Du i allt? Jag ser styrkan och viljan, men förstår att det kräver mycket! Mår du bättre inuti?



Än en gång, tack för att du delar med dig!

Och ge aldrig upp din kamp!

Du är På Rätt Väg!



Stor Varm Kram