Om dagen!

Vilken fin söndag det blev mina vänner. 1:a advent, inget regt (som det brukar denna dagen), utmaning, tomteparad, massa julbak, mysigt sällskap och som pricken över i:t blev det vinst på lott för min del. Det stod i mitt horoskop att jag borde satsa på att köpa en lott idag. Så varför inte prova?

Köpte mig lite lotter på stan och blev två chokladkakor rikare. Hade det inte vart för att chokladen smakar urk så hade jag fanimej tagit tjuren vid hornen även där ska ni veta ;) En sak i sänder.. Men så tänkte jag vidare på detta med utmaningen som nu är kirrad. Och kom att tänka på detta; 

 

Ett: Jävligt viktigt att inte kompensera. Inte gjort det hittils under dagen och tänker inte låta utmaningen gå ut över kvällsmaten heller. Trots bullen så blir det säkert inte ens tillräckligt (för viktuppgång) ändå om jag får gissa.. Men som sagt, det är nog det absolut viktigaste. Vill inte hamna i någont kompensationstänk. Lika bra att vara stenhård. 

 

Två: Är det detta som har skrämt mig? På riktigt, en bulle? Hade inbillat mig en helt annan känsla än den jag sitter på just nu. Hade tänkt mig en mer ledsam känsla. Inte en känsla av fan-vad-grym-jag-är. 

 

Tre: Minst en utmaning varje advent, fram till jul. Minst. Gärna mer! Men nu är det dags att lära sig på nytt. Måste bara vänja mig, sen kommer det gå av bara farten. "Gör man det tillräckligt många gånger..."

 

Fyra: Sen kom jag att tänka på det där med "mina tider". Tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att ta bullen i samband med lunchen då det passar mig och mitt upplägg rätt bra. Hade jag fått andra tankar och känslor om jag åt den på en tid som inte passade mig? 

 

Fem: Detta var "halvplanerat". Nästa utmaning blir att spontanäta istället. Det blir ju fortfarande samma – bara på en annan tid. Men jag vet att det kommer kännas tusen gånger värre, därav ser jag det som en utmaning. 

 

Har fått blodad tand nu, så in i bomben. Kändes så bra att få sitta och känna sig som en i mängden. Nåja, normala människor kanske inte gråter när de käkar bullar. Men jag har inte påstått att jag är vidare normal heller ;) Haha. Och jag känner att jag måste dela med mig av alla känslor till just er – för ni förstår. De andra runtom mig är stolta som tuppar, men de förstår ändå inte riktigt vilken stor grej detta är för mig. Visst, det kanske är löjligt att tycka detta är en stor grej, men många av er förstår mig förhoppningvis :)

 

Kalla & Goa

 

Ska mysa framför teven ikväll. Och i morgon ska jag till Götet för nästa KBT-möte. Känns bra! Äntligen ska jag få ta upp alla saker som jag listat ner på min milslånga lista. Dock ska jag stryka en av raderna efter idag! Undra vilken rad jag kan stryka tills nästa möte...

Har jag faktiskt! Känns jäkligt bra och som att det är lite "klart" nu. Nu är inte det så farligt längre så nu måste jag testa något annat. Vad vet jag inte riktigt än. Kanske ben and jerrys glass. Vill inte köpa en halvliter men sett att de finns i små bägare.
Får se om det blir det någon dag.

Då har vi båda det som utmaning :)
Äter väl inte de å ofta men har då tagit istället för. Lussekatten var en stor köpt och då åt jag den istället för min kvällsmacka. Åt ju godis och popcorn när jag var på bio och då blev det istället för kvällis, men mest för att jag kom hem så sent och var proppmätt. Fast ska det vara ordentligt tycker jag att man ska ta utöver. Fast huvudsaken är väl att man utmanar, eller vad tycker du?

Skitbra jobbat, nu kan du somna stolt!
Och vännen, i ditt läge är all viktuppgång rätt, det kan inte bli "fel". Kanske fel i tankesystemet så till vida att det skapar ångest men inte fel för kroppen. Oavsett om du käkar lussekatter, köttbullar eller pannkakor så kommer kroppen ta det den vill ha i form av kolhydrater, fett och protein.
Det handlar "bara" om att ta steget, vilket jag själv också behöver göra. Så att kroppen kan sätta igång alla mekanismer och bli lite mer lugn. Sedan vet jag att för att jag ska bli helt fri så krävs det mkt jobb med att "äta för huvudet" också, göra det som jag tycker är tufft och obehagligt.
Nu kör vi ännu hårdare vännen el hur?!
Hoppas du kan sova gott i natt och att mötet i morgon går bra!
KRAAAM!

du kommer inte gå upp av den bullen, det vet du :) Går du på communicera nu? Kram och bra gjort fortsätt så"

Starkt gjort och som du sa inget hände. Tror inte att människor som inte har varit igenom detta själv kan förstå ångest/känslorna vi har eller får när vi ätit något "förbjudet". Kommer ihåg när jag bröt ihop över första biten kaka jag var tvingad att äta när jag var inlagd i Lund. Men det går och inget händer :)