Praliner hit och praliner dit.

Frukosten rullade förbi. Inga kompensationstankar för dagen, men heller ingen utmaning. 

 

Lunchen rullade förbi. Åt vad jag tyckte var gott och inga kompensationstankar. Tog om, tog igen och åt tills jag var mer än mätt på det jag var sugen på. Provade nya saker, Men fortfarande ingen "rikgtig" utmaning. 

 

 

Efterrätten rullade förbi. Mandeltårta, vilket inte lockade – alls. "Tillfället" försvann och jag blev besviken. 

 

 

Hemmagjord glögg och Paradisask ställdes fram. Fick beslutsångest över vilken jag skulle välja. Orkade inte bry mig så mycket och utmaningen passerade. 

 

 

Julmiddagen rullade förbi. Tog om, tog mer – och tog igen. Fick matkoma och kände mig nöjd. Men fortfarande ingen "riktig" utmaning. 

 

 

Kaffet dukades fram. Och när mormor säger "Det är chokladpraliner med katrinplommon och en stor klick marsipan inuti". Ja, där bestämde jag mig. Alla favoriter i ett. Det blev en utmaning. 

Kunde inte hålla mina händer i styr och jag kan säga er att mina smaklökar tackade mig. Och om den här dagen har jag bara en sak att säga. Bättre sent än aldrig. Hade gett mig fan på att inte gå och lägga mig utan att ha stoppat något gott i munnen. Och det gjorde jag inte heller. 

 

Utmaning för mig. Och "det var den bästa julklappen jag kunde få", för andra. 

Du är bäst! Jag åt också en chokladpralin igår och fy vad god den var =)

Duktigt!
Jag åt typ 4 bitar 85 procentig choklad men det är något som jag inte tycker är farligt alls. Socker, kakor, mjölkchoklad, risalamalta, pepparkakor och allt det där hoppade jag över igår. Någon hade med sig en ananas som jag njöt av istället, så jäkla gott!
Jag vågade inte utmana mig själv på just julafton eftersom att jag vill att julafton ska vara en fin dag och jag vet att alla är stressade och vill ha trevligt. Jag vill inte förstöra för dem genom ångest..
Kram! ♥
(Jag fick förresten en tekopp!! En ljuslila och enorm av min bästa vän!)