Scones och påskmust
Jag förstår precis - jag undrar detsama, trots att jag går i behandling! Har frågat min behandlare om vilket BMI och så, så man kanske kan sätta lite mål. För nu är det ingen rörlighet som gäller , och jag har insett att det är lika bra jag försöker utesluta alla tillfällen - typ gå hem från bussen, tågstation osv. För att det triggar hjärnspökena. Även omdet inte tar såmkt skada med fem minuters promenad. Så tar det skada i huvudet har jag märkt. Bättre att ha noll tollerans. Men jo, jag brukar tillåta mig som un när det varit så fint väder att ta en "benträckare" som jag kallar det, haha. Eller luftning som det hette där jag låg inlagd. En kortare tur längs husen i kvarteret liksom! Men bara ibland. Jag har börjat få dåligt samvete minsta lilla motion, för att dt känns som om kampen blir så förgäves. Fast jag vill verkligen känna att jag kan börja ta promenader åtminstone snart - nu när det är vår o härligt som sagt. Och så småninom lättsam motion som yoga, sen simning och så.
Jag frågade min behandlare men han ansåg att jag inte behövde tänka på det än på lägne med mitt BMI. Men jag tkr det inte vara så lågt, liksom inte farligt, så ska nog ta upp det på nytt. Dock har han sagt att han inte brukar föreslå ens promenader förrän runt typ BMI 17. Att det bästa sättet att bygga och reparera musikler innan dess är att vila.. Men även om det känns som om det går rasande fort så känns BMI 17 avlägset, så ska som sagt höra efter vid nästa vägning. Om det dessutom vilket det bör göra även visar upp då, så borde jag vara förtjänt av ngn form av belöning i sikte, haha. Motion, fast inte för motionens skull, utan för att komma ut och få luft och känna mig "fri"!
Sv: Tack snälla!! Hur går det för dig? Kämpa!