Söndagsfix

Nu kommer den där jobbiga tiden då de gamla i släkten börjar bli sjuka. Riktigt tråkigt! Så skickar en liten extra stor kram till fina, lilla mormor idag.

Blev även en sväng hem till farfar idag där jag fixade lite mat till honom. Eller ja, ostkaka, salt och sylt var vad han ville ha. Så det var precis vad det fick bli också. :) Väl hemma så fixade jag i ordning middagen till mig själv plus familjen. Tycker verkligen att det är superkul att få stå i köket och fixa och dona. Det för iväg tankarna ett tag - ironiskt nog.

Fixade även ett fodral till datorn som ska ligga i datorväskan. Väskan i sig skyddar nämligen inte så bra. Så min halsduk blev till fodral. ^^,

Sambal Olek, oregano, vitlök och ägg fick finnas i biffarna idag

"Datorväskan"

Föresten så vågade jag mig på lite variation till frukosten idag. Provade Pauluns müsli med vanilj och blåbär. Helt klart tummen upp till den. Åt det tillsammans med fil (ingen töntig lättfil här inte), keso och macka till det. Plus apelsin, men det visste ni väl redan ;)

Dagens mående föresten: Helt klart okej. Lite söndagsångest - men det hör till söndagar. Men i allmänhet känner jag mig pigg och glad och ser fram emot en ny vecka med nya tag! 

Sv: Okej! Det är väl sådär, försöker så gott jag kan och gör det bästa av situationen! Hur är det med dig?

Sv: Jag funderade också på dietist, men jag insåg att det skulle göra mig helt fixerad och ännu mer kontrollerad när dte gäller mat, så jag dissade det. Jag vet inte hur det är med dig, men ett tips är att sikta på något annat. Det kan finns en stor risk att du bara påverkas sämre av att läsa en utbildning som är alltför inriktad på mat och kost.



Saken är den att kolhydrater inte bara finns i potatis, ris och pasta, vilket många verkar tro. Du får i dig lika mycket om du äter rotfrukter, grova grönsaker som broccoli och blomkål. Jag har kollat upp och vet att jag får i mig tillräcklig mängd kolhydrater. Dessutom äter jag alltid till frukost samt ibland även till mellis och kvällis.



Skönt att dina föräldrar vet. Jag har berättat i princip allt för min mamma, även de allra svåraste sakerna. Jag har alltid kunnat prata med henne och har även gjort det, utan att varken skämmas eller tycka det är underligt.



Det känns som att jag skulle kunna prata hur länge som helst om det här, haha. Jag önskar även dig en fin söndagskväll! Kram

Sv: Bra att de är ett stöd. Man behöver det! Hur kom det sig att du sa nej i sista stund? Behandlingar skrämmer alltid, men kanske ska du ändå testa? Mando är inte som typ Capio. De jobbar helt annorlunda, tror det skulle passa dig. Vet att du ogillar näringsdrycker.. de kommer du slippa tex :) De kör inte över en, lyssnar och behandlingen är anpassad efter varje person, vilket är såå bra! Hur jag mår? Hm.. skulle ljuga om jag sa att de är bra. Men jag kämpar på och ger inte upp :) KRAM