På ingång!


När jag kom hem så möttes jag av ett gigantiskt paket i hallen. Pappa har vart och handlat en crosstrainer. Åh. Samtidigt som jag trivs bra med mitt träningsförbud (är en sjuhelvetes soffpotatis) så kände jag samtidigt en otrolig längtan efter att få börja bygga upp en stark kropp igen!! Men jag antar att den får stå oanvänd av mig ett tag till. Men jag kan inte låta bli att känna lite längtan trots allt...Ska se till att inte missbruka den i framtiden bara! Då åker den ut lika fort som den kom in ska jag lova er. Balaaaans, mina vänner. Den ska jag nog kunna finna tillslut. Gällande allt.

Det knyter sig i magen då jag läser detta inlägget, dvs att din pappa köpt en crosstariner. Jag börjar nästan gråta för jag vet hur lätt det är att utveckla ett osunt förhållande till en sådan maskin. Alla varningslampor börjar blinka rött i mitt medvetande. Precis en sådan maskin gjorde mig inte bara mer ätstörd utan också ortorektisk. Jag ska försöka att inte skriva ett jättelångt inlägg om detta för det blir för känslosamt. Min relation till träning är minst sagt laddad. det är iaf en sådan maskin som bidragit till att jag rasade 15 kg i vikt de senaste året. Jag var uppe i normalvikt för 2 år sedan. Skulle börja träna för att bygga upp kroppen och började på gym. Till en början nöjde jag mig med en 15-20 min på crossen och styrketränade lite. Men jag tyckte ju att det var roligt så det blev mer och mer. Längre och längre och fler dagar i veckan. Jag fick riktiga träningskickar och kunde stå på den där maskinen i evigheter. Jag blev beroende. Om jag inte gick på gymmet och stod på den där jävla maskinen (ursäkta utrycket) fick jag ångest och kände att jag inte var värd att äta. eftersom det desssutom är en mycket energikrävande träningsforma så började jag gå ner i vikt igen. Det jag borde ha gjort var att fokusera på något lugnare som bygger upp kroppen. Cardioträning som corsstainer bryter ner kroppen. Det gick så långt så att jag trots väldig undervikt stod i timmar och tränade trots att hjärtat började slå konstigt. Jag var verkligen ute på djupt vatten. Aldrig trodde jag väl att det skulle bli så. Jag skulle ju bara träna lite grann då och då när jag började. Men det är som med ätstörningen, det blir väldigt lätt för mycket. man ska bara gå ner ett par kilo- sen drar det iväg. Har man det här allt eller inget tänket som många av oss har så är det väldigt lätt att man också blir träningsberoende. För min del ledde kaloriunderskottet inte bara till viktnedgång utan det jag blev ju också mer hungrig av att träna och fick väldigt hungersug och började hetsäta och spy. Så var jag inne i bulemiträsket också. Det var verkligen helt sjukt. Jag förstår inte att jag orkade. det läskiga var att jag blev så uppslukad av det att jag inte kunde sluta. Jag satt verkligen fast i skiten. Tillslut sa både mitt hjärta och kroppen ifrån. Det kändes vid några tillfällen som att hjärtat skulle stanna, jag fick ont i hela kroppen, började få migrän osv. Då insåg jag att jag var tvungen att göra en radikal förändring. Jag har tvingat mig själv till ett träningsförbud. Det har tagit emot men det är ändå det bästa jag kunnat göra. det är så lätt att man tror att man aldrig ska hamna i det, det trodde inte jag heller. Att träna när kroppen är underviktig är farligt som du redan vet. Jag tror att det är bättre att börja med någon annan typ av lugnare träningsform när man väl ska börja träna- gå på danspass, zumba, bodybalance, yoga osv. där är det rörelseglädje som är det viktiga och man bygger upp kroppens hållning. Att stå på en cross är otroligt "triggande" eftersom man gör det på egen hand och det är rätt monotomt. Är man på en dansklass eller yoga klass har man ju en instruktör. Fördelen med det är att man också lär sig andas rätt och koppla av. Det gör mycket för välbefinnandet och genom att lära sig yoga kan man lättare hantera stress i vardagen. Så mitt tips är att börja med någon sån typ av träning när du väl får och vill börja träna. Att ha en crosstrainer hemma verkar farligt. Jag blev ju beroende trots att den fanns på gymmet. skulle jag haft en hemma hade jag varit död vid det här laget. Jag önskar av hela mitt hjärta att du inte går i den fällan. Det finns så mycket bättre -och roligare träningsformer. Jag har haft kontakt med tjejer som haft samma osunda förhållande till crosstrainers- det är helt klart något visst med dem som gör att man lätt fastnar i det. Mitt mål var ju att bygga upp kroppen men jag har ju bara brytit ner den och mina ryggproblem har blivit värre. Hade min pappa eller mamma köpt en crosstariner hade jag bett dem lämna igen den för den kan beröva dig all sinnesfrid.