Påväg Över!

En stor portion mat med dröpande, fet sås. På riktigt – helfet. Den var god. Jag njöt, åt och tog om (!!) Känner att jag mer och mer börjar passera en viss gräns. 

Passerade samma gräns då jag slutade att räkna kalorier. Liknande känslor börjar bubbla upp nu. 

 

I och med att jag slutade att räkna så blev det genast mycket lättare för mig att äta mer. Konstigt, men sant. Det kändes lättare att inte veta. Jag skulle/ska ju ändå upp. 

 

Samma känslor är påväg. Men nu gällande ny saker. Räknandet är mestadels borta, men de dagliga mängderna är fortfarande desamma, dag ut och dag in. Och trots att jag inte vet den exakta kalorimängden så vet jag fortfarande att det blir samma, varje dag. Det känns tryggt, men fungerar inte i längden. Vågar jag nu bara släppa på alla mängder och mått så tror jag att jag kan passera yttligare en tröskel. 

 

Det är svårt att förklara vad jag menar. Som vanligt. 

 

 

Det jag vill säga är nog egentligen; Jag är på väg över en tröskel då jag äter så mycket så jag på något sätt "slutar bry mig". Bryr mig inte om det blir en dl extra dl sås, fem köttbullar mer än vad jag hade planerat, en macka till på kvällen eller om det grädde i maten.

 

Mina exakta mått är på väg att försvinna. Och glömmer jag bara av hur "mina" mått är så kommer jag våga så mycket mer. Kommer lyssna på kroppen istället för att ta den mängd jag verkligen är van vid. 

 

När jag har passerat den här tröskeln som jag känner att jag är påväg över så kommer jag nog våga mig på ett och annat ska ni veta. Önskar att jag kunde skicka ut mina tankar istället. Har så svårt att sätta ord på allt jag tycker och tänker. Koncentrationen är liksom borta! 

 

Nu ska jag jobba. Mätt är jag också. Bra. Puss

Ååh vad du kämpar på!

Sushi på rullande band har jag med hört talas om, dock ej provat. Haiku sushi och Khoki sushi har det i GBG tror jag dock! Men är inte helt hundra! Jag skulle avnjuta det idag då sambon inte gillar det men tandinfektion gör att det blir filmjölk istället, har varit sushisugen hela veckan! Förstå min besvikelse :(

Åh gud så glad jag blev nu! Så himla skönt att läsa det du skriver! Bäst är du :) kram

Förstår rakt vad du menar. Känns som varenda tanke var tagen ur mitt eget huvud...
När du slutade räkna, hur gjorde du då? Sluta du med allt på en gång elle trappade du ner?