Sockrade Nötter

Hej goingar!

 

Lugn och fin dag. Och nu har vi precis hämtat hem lilla pappa. Det var på tiden. Känns som evigheter sedan jag vinkade av honom på flygplatsen i Shanghai. Tiden här hemma går så förbannat fort!! 

Ni har nog inte missat att jag är en "Nötoman" va? Några som inte har missat detta är i allafall alla goa kineser. Så i vanlig ordning skickade de med pappa 4 stora påsar nötter hem till mig. Sockrade så in i bomben. Sockrade valnötter, massa jordnötter och några andra lustiga jag inte vet namnet på. Allt hemmagjort. Smaksättningen alltså. 

 

Senaste gången han kom hem med ett nötlass så gick det över styr. Blev på tok för många. Näve efter näve landade i magen och idag ger de där förbannade nötterna mig bara dåliga minnen. Men åh, de är så goda. Ska unna mig några ikväll – fast i måttlig mängd. Om jag nu vet vad det är.. allt eller lnget, liksom. Precis som vanligt. Dock bättrat mig på den punkten. Nu vet min kropp att den får regelbundet med näring och då är det lättare att kontrollera sig. Underbart faktiskt. 

 

 

Fullt hus här hemma nu. Nästan i allafall. Mindre utrymme för dumma handlingar med andra ord. Tvingas till att agera normalt vid många tillfällen. Väldigt nyttigt för mig. Dock tycker jag att det är så mycket lättare att bete mig normalt i matsituationer när jag är iväg någonstans. Som på resor, restauranger eller liknande.. Det är just här hemma i huset som jag har konstiga grejer för mig. Det är på något sätt som när jag har "chansen" till att vara petig och rutinmässig så passar jag på. När jag är iväg och äter så bryr jag mig plötsligt inte lika mycket längre. Förstår ni vad jag menar? 

 

Fick höra att jag såg piggare ut föresten. Skillnad på tre veckor är väl inte fyskam? Kändes bra att höra. Tar inte illa upp av sådana kommentarer lägre. Pigg är inte samma sak som tjock. Blir bara glad av positiv respons. Nu önskar jag bara att den energin jag tycks ha i ögonen kommer till kroppen så småningom också. Huh. 

 

Nu ska jag ordna något att äta. Föresten så hann jag för första gången på läääänge att sitta ner i lugn och ro och äta min mat på jobbet. Fy vad skönt det kändes. Ingen stress alls. Och jag märker skillnad på orken/hungern när jag kommer efter en sådan här dag – och en dag då maten har pressats ner. Bra mycket bättre idag med andra ord!!

 

Hoppas er dag har vart fin. PUSS

 

Jag tycker du är jätteduktig på att sätta ord på saker, slås av det varje gång! Men sen är det ju så, detta är ju så himla komplext så hur ska man egentligen kunna sätta ord på det. Den där jäkla trygghetszonen!! :) Man ska ju inte behöva den, men ändå tror man att man mår bättre av den. Jag tror att om man kämpar sig ur den, men långsamt och i sin takt, typ sätter upp mål av en liten otrygg grej. Då känner man liksom att man har kontroll även på det :) Ångesten kommer men rätt skönt att låta den göra det och passera och inse att man inte dör av det! Med mig är det bra, jag gick i behandling och blev glad igen, kom upp till normalvikt och snabbade mig lite för mycket. Så nu kämpar jag på igen efter ett litet återfall, och den här gången ska jag inte nöja mig med 99% :) Hur är det för dig, väntar du på behandling eller går du redan? Förstått att du gått förr.

Hejsan,Jag vet bara hur du ser ut genom bilderna på din blogg,jättesöt e du.Kanske om du ser en kvinna med långt brunt här som sitter o äter el står i kön tittar på dig kanske jag säger Hej...det e jag som brukar skriva på din blogg...Linda...då får du se hur jag ser ut,hihii..Hade vart trevligt om du vill ses en dag o äta sushi ihop kanske?Ha en fin kväll.Kram Linda /Alingsås/