Att ge det en chans

Från pigg till trött och från pepp till opepp. Och så tillbaka till där dagen startade, igen. Tröttheten innefinner sig förvisso fortfarande, men den kan jag leva med. Men att leva med opepp fungerar inte så jag är glad att det vände. 

Den här dagen har gett vart nyttig för mig. Att prata gör allt så mycket bättre. Och nu när saker och ting är bestämt och jag har fått prata ut så ser jag helt plötsligt lite ljusglimtar igen. 

 

Vad är det som är bestämt? Att min hälsa går i första hand, såklart. Har kommit långt på egen hand men nu är det slutspurten som jag behöver lite hjälp med. Och hur får man det på bästa sätt tro? Jag vet inte, men jag ska ge KBT en chans och se vart det för mig. Har hört så otroligt gott om det tror verkligen att det kan vara en behandlingsform som kan passa mig. Har var i kontakt med en tjej som verkar både kunnig och go och jag förväntas kunna komma till henne i början av November. Känns så otroligt bra! (Ensam är inte stark, trots att jag är rätt duktig ändå ;) )

 

Det hände en liten incident förut kring jobbet. Och det fick mig att inse att det inte är maten som är det enda problemet jag har. Det är egentligen så mycket annat, men det är maten som tar stryk. Som jag har sagt tidigare så har vi alla våra svagpunkter och när saker och ting händer i våra liv så tar vi till olika metoder för att "skydda oss". Och i mitt fall så är det maten som får ta utlopp för alla känslor. Så i grund och botten är det så mycket mer än just matsituationen som behöver förändras i mitt liv. Och jag tror att en KBT-behandling kan hjälpa mig att komma underfund med en del saker och ting som jag dagligen behöver brottas med. 

 

Många tycker säkert att det är dumt att jag inte har valt att starta någon form av behandling vid tidigare tillfälle och att jag bara har ödslat tid på något jag ändå inte kommer att fixa. Men jag tycker faktiskt tvärt om. Hade jag blivit "tvingad" eller valt att börja i behandling vid ett tidigare tillfälle så tror jag inte att det hade gett mig som mycket som det kommer att ge mig idag. Jag hade inte vart mogen och mottaglig för att bryta allt. "Bortförklaring, säger ni – sanning, säger jag". 

 

Nu däremot, nu är jag redo för hjälp och har kommit en bra bit på vägen och känner mig mottaglig för förändringar. I grund och botten så är det bara jag som kan göra jobbet. Och att då inte vara motiverad till behandling hade bara gjort saker och ting värre. Hade blivit trotsig och backat tillbaka några steg istället för att ta kliv i rätt riktning. Men nu är jag motiverad och känner att jag vill ha hjälp. Är klar på detta stadiet nu och behöver en liten puff framåt för att sedan fixa det sista för gott.

 

Ni som har erfarenhet av KBT får gärna säger vad ni tycker om behandlingsformen. Har det gett er mycket? Vad har jag att vänta? 

 

Nu ska jag ladda om och åka till jobbet. Hörs i morgon fina ni. Puss & Kram

 

 

 

Det enda jag kan säga är att du är så klok och jag kan inte hålla med mer! och varför jag kan säga det är att jag ev erfarenhet VET att vård/terapi/hjälp inte hjälper ett jävla skit OM man inte själv vill och är motiverad. Som du säger, när man är mogen, redo och vet vart man vill så har man alla förutsättningar att ta sig dit oxå! Men vill man inte så vill man inte och då kommer man ingenstans..

kbt som med all terapi men måste närvara, arbeta med sig själv och engagera sig. det kommer säkerligen hjälpa sig att finna fler verktyg till att göra vardagen lättare. men räka med träningsvärk! ;)

jag önskar jag var där du är i tanken/acceptansen! tack för alla inspiration =)

kram

håller med om motivationen - den måste självklart finnas där! jag gick i kbt för social fobi och det funkade verkligen för mig. dock tog det ett tag att vänja sig, det gäller att vara uppmärksam på tankar och känslor på ett annat sätt. men jag tycker absolut att det är värt att ge det en chans!! lycka till

Du har helt rätt i att man måste vara motiverad till vård för att få det bästa resultatet! Och detta va kanske en annan behanlingsform än va du va orolig för? Ingen typisk äs-behanling m matschema, nd, vägningar, o ja, du vet ju vad de är. Detta va en mer övergripande form som kanske lättare kommer åt dina svårigheter på ett annat sätt!?

Min erfarenhet av kbt är att det, om man går in för det till hundra procent, kan vara riktigt bra. Liksom göra så kallade kedjeanalyser lite gran, hitta fe automatiska tankarna so uppstår i vissa situationer, få hjälp med att hitta andra sätt att tänka o hantera dessa situationer. Svårt att förklara men med en bra behandlare o din inställning är det helt klart värt att testa tycker jag!

MEN, fortsätt vara noga med att äta ordentligt, för du behöver gå upp i vikt, din kropp behöver mer ork och hjärnan behöver energi. Jag vet att du är medveten om detta, men vill säga det ändå, då det är en väääääldigt viktig del av hälsan!!

Och, prio ett är ju hälsan!
Prio ett är Du, Ditt välmående!

Jag tror på dig!!
Stor kram