Att vända något dåligt till positivt. Ja, det har jag blivit en hejjare på ska ni veta. Jag lär av mina misstag och hittar istället styrkan i det dåliga. Har nämligen insett en stor förändring/förbättring vid mina måltider samt kring mina tvång. 

Tidigare var jag så förbannat fastlås vid mina mått på måltider. Samma mängd, varken mer eller mindre. (Främst vid frulle och kvällis) Och visst, det är bra att jag såg till att det blev tillräckligt. Men det begränsade mig även en hel del under dagen. Slog hellre ihop tex kvällsmål med mellis för att jag tyckte att det kändes bättre. Åt hellre få, men stora mål. Ville liksom inte äta en macka en timma innan det var kvällisdags, för vid kvällis ville jag ha "mina vanliga" mått på måltiden. Vågade inte dela upp. 

 

Men på senare tid så har jag "tvingats" dela upp målen en aning. Och då har det även blivit färre timmar mellan målen, vilket har resulterat till att jag helt enkelt inte har orkat hela den "vanliga" mängden när kvällis väl skulle intas. Rätt logiskt och helt normalt. Kroppen reglerar vad den orkar och inte. Och det blir fortfarande samma mängd – bara lite utspritt. 

 

Förstår inte varför jag har vart rädd för detta tidigare. Hellöjligt kan tyckas. Det tycker till och med ja. Men jag känner ändå en lättnad över detta lilla framsteg. Det kommer hjälpa till mycket. Behöver inte vara fängslad vid att jag ska äta en viss mängd, vid en viss tid. Utan är jag hungrig tidigare så äter jag något då – och mindre sen. Eller lika mycket om jag nu skulle vara sugen på det...