En tröskel

 

Upp och ner, ner och upp. Gällande allt känns det som. Och ikväll gäller det energin. Den hittade tillbaka – lagom tills jag snart ska sova. Helgen gjorde mig gott, helt klart :) En ny vecka att se fram emot. 

Kroppen känns annars lite trasig. Något saknas och det är min uppgift att reparera och ge den vad den behöver. Och i detta fallet är det mat, vila och mat. Oavsett vad alla tankar säger. 

"Det kommer gå fort, alldeles för fort". Men faktum är att hur mycket jag än lyssnar på kroppen så kommer det ändå inte gå "för fort". Sätter jag in högsta växeln idag, så hade jag förmodligen inte vart i mål förens om många månader ändå. 

Jag känner mig redo att ägna mitt liv åt andra saker än mat nu. Faktum är att jag börjar tröttna något fruktansvärt på det här. Orkar inte med tider och planering. Vill börja leva – på riktigt. "Sök hjääälp", tänker ni nu. "Du fixar inte detta själv". Men jag har kommit långt, det vet jag själv. Och bara jag bestämmer mig så kommer jag ännu längre. Ett ynka litet mussteg kvar har jag. Och det lilla klivet kommer ta mig över en tröskel – and then it´s on. 

 

 

Det är aldrig försent att göra förändringar. Det som har vart, ja det har vart. Kan gräma mig över att jag inte har ryckt upp mig och kommit längre än detta. Men vad hade det tjänat till? Det är på senare dagar jag har insett nödvändigheten av alla dessa förändringar och vad de faktiskt kommer att innebära.

De kommer innebära en ångset – till en början. Men sedan väntar livet. Det riktiga livet. Dock känner jag att jag, Cecilia har kontrollen över vad jag håller på med för tillfället, inte sjukdomen. Nåja, den där lilla tröskeln var det.. då var det bara dags att ta det där lilla klivet också. 

 

Har precis avnjutit en dundermåltid. Eftersom jag inte fick min vanliga frulle i morses så fick det bli det ikväll istället. Plus lite extra, eftersom jag var tvungen att ta igen det mina smaklökar missade i morses såklart. ;)

 

Dessa inlägg kommer alltid på söndagar. Tankeinläggen. Äre söndag så äre. PUSS

du behöver 8000 kcal utöver det nödvändiga intaget (ca 2000) för att gå upp ett kilo i vikt. Så ät!! Du vet nog medd att du äter för lite nu. Du skulle kunna äta dubbelt och ändå inte gå upp. Du behöver så mycket mer än du tror. Tänk på hur du gjort de senaste månaderna, det har ju inte alls hänt så mkt trots att du utökat maten litegrand. Du är inte annorlundare än ngn annan. Din kropp kommer må bra om du ökar på ordentligt så att organen reparerar sig, det är medicinskt farligt att ligga under BMI 14 vilket jag antar att du gör. I do.. Så nu får jag helt enkelt för min egen skull, för framitda förutsättningar vara benhård och stå emot alla dumma tankar och trycka i mig hela tiden för att komma upp ngr snabba kilon så den orkar med. Jag tänker inte låta min kropp fortsätta skada den såhär. Har inte förrän nu insett hur farligt det faktiskt är. Vill inte skrämma dig. Känner bara så mkt igen mig och önskar du insåg det jag precis gjort. Gör detta för ditt eget bästa. Det kommer vara skitjobbigt men äter du efter ett riktigt matschema så vet du med säkerhet att du inte kommer öka för fort. Kanske i vätska i början, så kan det ju bli för alla men inte i vikt. krävs som sagt 8000 för ett kilo och du och jag har ju ganska många att gå upp.

hej sötis!
hur går det för dig, hoppas ditt kämpande ska ge resultat! kram

tycker det är starkt gjort att du försöker vända detta på egen hand. känns bra med nån annan i samma situation som jag och som du skriver så har du redan kommit väldigt långt på vägen :)

jag ska säga dig, det är inte många som faktiskt klarar av att vända och bli friska på egen hand. ja har själv försökt men lurat mig sj i allt för många år nu.. MEN är det nån som faktiskt fixar det så är det DU! kom igen, ännu mer, öka på stå emot rid ut ångesten, den är vidrig o hemskt men den dödar inte.

kramar!!!