Tisdagskväll

Sätter fällben på mig själv. Den saken är klar! Velar, bestämmer mig – ångar mig – byter beslut, velar igen, och så håller det på tills jag klättrar på väggarna. Alltså dessa beslut börjar gå mig på nerverna. Stora som små. Varför blir det så? Att man får beslutångest inför minsta lilla sak? Heltokigt – för att inte prata om jobbigt. 

 

Har haft en fin dag i allafall. Inte tänkt så mycket, bara hängt med. På senaste tiden har jag vart rätt blank. Varken glad, pigg, ledsen eller trött. Dagarna susar förbi medan jag bara står och ser på. Ser livet glida förbi. Men jag är fortfarande en del i allt, jag kan känna livslusten. Måste bara inse att jag kan utnyttja livet lite mer om jag sätter igång att agera på en högre nivå. 

 

Kvällsmyset idag

Ännu mer yoghurt, ännu mer nötter, mer bananchips, masssaa extra flingor, lassade på med stora mängder keso (nyöppnad burk, bäästa), mer yoghurt och mer frukt. Men det kommer ändå inte vara tillräckligt – men ett steg i rätt riktning.

Har förövrigt ätit en hel melon samt en halv ananas idag. (Samt äpple, hallon, jordgubbar och körsbär). haha. Det där med att komma upp i 500 g frukt och grönt tycks inte vara så svårt för lilla mig, Undra hur mycket jag får i mig! 

 

Nu ska jag äta upp mitt goda och jäsa i soffan resten av kvällen framför fotbollen. Puss 

 

 

 

 

Va bra att du kämpar på. Visst är det bra att äta frukt och grönt men låt det inte ta över. Jag har varit precis likadan men jag har bara lurat mig själv.

Som jag sett att andra kommenterat, så hoppas jag också du tar tag i att öka på med energiinnehållet över dagen, för att inte dra ut på det och slösa bort tid på att stå och stampa. Jättebra att du mår bättre tankemässigt och att du kan se det:) men tyvärr kan det inte ersätta kampen med en viktuppgång. Jag hoppas du inte tar illa upp, jag kämpar också med att våga fullt ut, vill väl bara att alla slipper detta elände och mår bra! jag vet inte heller vad du har för svårigheter och tankar att fajtas med, men tror att det skulle göra dig gott att börja äta efter ett matschema och vara noga med tider och mäta upp maten till en början, och tex ta en normal port från börjen ist för många små. det är ett bra sätt för att lära både kropp och öga vad som är normalt. kanske inte det roligaste, då det inte alltid ger möjlighet att äta vad/när man känner för och ffa ger ångest och mättnad. Trots allt nog värt det i slutändan!coh så småningom klarar man förhoppninsvis att vara mer flexibel och samtidigt få i sig tillräckligt. Det du beskriver om beslutångest och mkt tankar och planering av mat kan nog också vara konsekvenser av svälten och försvinner förhoppningsvis med viktuppgång :) Oj, detta blev typ värsta predikan...hoppas som sagt inte du tar illa upp:S Önskar dig all lycka och styrka!!

Har också hållit på så tidigare, men har prioriterat bort sallad t.ex. både för att det tar så sjukt lång tid för mig att äta i alla fall och för att orka få i mig något med substns... Inget fel på att beställa sallad, jag gör det oftast ute, men dt syns typ inte att jag ätit. Käkar räkorna/kycklingen/ägg/keso och någon körsbärstomat, kanske lite gurka eller paprika... kan också ta en hel melon på en dag, men då är det också all frukt jag äter. Men inte melon och ananas och bär till frukost, eller både sallad, broccoli, grillad sparris och rostade rotsaker till middag... No offence, det är inget fel på att göra så heller, men man ska an prioritera får man också prioritera bort... det är svårt att bryta mönster, men testa att göra nåt radikalt och helt skippa tex. kall sllad en dag och vad som händer...

och för att forsätta med det jag glömde skriva... Skulle du inte bli mätt på bara maten och inte vill ha i dig fler kalorier när dagen lider mot sitt slut kan du ju göra i ordning en braksallad då, t.ex. – eller testa att äta maten i omvänd ordning och börja med proteinet eller den primära kolhydratkällan och spara gurkan och tomaten till sist!
Och vad kalorier och mättnad och ätmönster beträffar behöver du inte säga nåt; ätstörda som visserligen något generaliserad grupp är ganska homogen... och det sitter nog i mer eller mindre livet ut.. Min mama hade ätstörningar i tonåren och äter ungefär femton ton sallad istället för att ta mer mat och bli mätt på det...