Nyårstankar!

Drog till gymmet förut.
Två timmar på crosstrainern, en runda på löpbandet och så lyfte jag lite tyngder. Helt slut. 
 
Pre Workout-meal; Tre äpplebitar.
Post Workout-meal; Två apelsinklyftor.
 
Nu är jag mätt och belåten för dagen. 
 
Höhöh. Jag är så skojig ibland! Förlåt. Nog för att jag drog till gymmet. Men endast för att ligga och lata mig i solariet ett tag. Försökte bättra på brännan så man kan se lite fräsch ut i morgon. Misslyckades nog. Är bara knallröd och fräkning. Sött det med. Matchar min lila klänning i allafall ;) 
 
Nåja, nu till dagens frågor och tankar. 
 
Ett: På kvällarna har jag en tendens till att bli så jävla varm. Blodådrorna står ut åt alla håll (ser helgalet ut) och pulsen springer upp i skyhög fart. Why? Någon som känner igen sig?
 
Två: Törsten. Sagt det förut. Men törsten på kvällarna är inte att leka med. Kan hinka i mig flera liter, trots att jag druckit bra under dagen. Why?
 
Fick menyn på morgondagens nyårsmiddag. Tusan. Fick panik. Kommer inte bli någon lätt match känner jag på mig. Det var mycket "klassisk" nyårsmat och det kommer även bli trerätters. 
Ät och se glad ut och passa på att se det som en utmaning tänker ni. Vill inte panika och förstöra kvällen för varken mig eller någon annan tänker jag. 
Och är det något jag hatar så är det att få mat jag panikar för upplagd på tallriken. Bortförklaring? Tror inte det. Jag vill kunna ta det jag vill ha i den mängd jag vill ha, utan att någon annan bestämmer. 
 
Det är inte det att jag vill komma undan. Missförstå mig inte. Vill äta och vara social som alla andra. Men hur löser man det då man får en uppslevad portion av något man ser som världens utmaning? Tips, någon? Vill passa på att anta denna (stora) utmaning. Men vill samtidigt inte riskera att sabba kvällen, om ni förstår. 
 
 
Jaja, babbel babbel. Lika bra att inte fundera över det nu. Ta det som det kommer istället. Äta, njuta och leva livet som alla andra. Det är nog det enda rätta. Kan dom kan jag för tusan. Varför ens tänka tanken på att balla ur? Detta löser la jag. Som alla andra gånger jag gett mig fan på något. 
 
Puss
 
 
 


Kommentarer
Anonym

Tänk på att livet är till för att levas och kan alla andra så kan du! Mat är ju njutning och du ska ändå upp så ät, njut, lev livet och njut mer!!!

2012-12-30 @ 18:49:33
beayourdreams.blogg.se

Jag har också tendens att bli varm och blodådrorna liksom sticker ut, ser hel skumt ut.. Sen kan jag också tendera att bli rätt törstig på kvällar.. Kommer du på något bra svar så kan du ju höra av dig! <3

Kan du inte prata med de som du firar nyår med? Du behöver ju heller inte äta upp allt på tallriken! Eller snällt fråga om du inte kan få lägga upp maten själv? Jag vet inte vart eller med vilka du kommer vara, så visst kan denna idé låta väldigt dålig då du vet vart du kommer befinna dig.. Förlåt om det är så! Bara en idé! Men jag tycker du ska njuta utav nyår! Vare sig du får en bautaportion eller en liten.. Jag menar, vad är livet om du inte kan leva det? Konstant tänka att "nej nu blir det för mycket"? Visst är det svårt, det vet jag med.. Men om de du är med förstår dig så borde det kanske inte vara så stora problem, eller?

Ta hand om dig!! Stora kramar :)

2012-12-30 @ 19:10:49
URL: http://beayourdreams.blogg.se/
jen

för det första. Det handlar om en dag, det kommer inte göra skillnad vikt mässigt. För det andra, hur vill du minnas detta nyår? För det tredje, spela roll ät de du gillar och ät mer när du kommer hem. Hur vill du leva? Ska du alltid ha ständig kontroll, då sätter du fällben för dig själv. Det är inte du som vill detta, men du kan ifrågasätta dig själv hur du vill leva i framtiden och tänk logiskt. Hur mycket spelar en dag? Minns hur stolt du blev över lussebullen. Du kan ju? Du vill ju vara som alla andra, eller?

Du kommer nog bli lyckligare och starkare om du gör som alla andra imorgon och tänk inte så jäkla mycket Cissi! Ge dig själv en chans nu. Du vill ju egentligen men du måste våga ta steget, inte planera in allt och ha kontroll. Det är inte friskt. Och det kommer begränsa dig i ditt sätt att leva. Ju längre det går, desto svårare att gå ifrån. Du vänjer dig och kommer tillslut glömma hur det är att vara frisk och leva friskt, att det du gör är normalt.

SSorry för hårda ord, bara en reminder.
Kraaaaaaaaam

2012-12-30 @ 19:16:04
URL: http://thejen.blogg.se
Anonym

Jag har varit i exakt samma situation, fast jag hamnade på en trerättersmiddag hos en riktig gourmand där verkligen all fokus ständigt låg på maten. Detta visste jag inte ens om innan stunden väl var kommen så rätt hög panik fick jag allt då jag insåg att det var trerätters, att jag inte fick ta själv och även att själva maten var svår mat. Jag löste kvällen på bästa sätt med lite olika saker.

Var närvarande då det det läggs upp på tallriken under förrätten och berätta att du har problem och hur du önskar att det vore (utan att gå till överdrift) jag la även till att jag kände mig sjukt dum...

i och med att jag såklart inte ville "lägga mig i för mycket" så blev ju hela tillställningen ändå väldigt utmanande. MEN jag klarade det och kunde sen fnissa åt hur sjukt komplicerat man hela tiden gör för sig och hur mycket man oroar sig i onödan.

vet som sagt inte vilken relation du har till ditt sällskap men antagligen så har dom ju redan fattat att du är sjuk och att det skulle kännas mer avslappnat från båda håll ifall du vågar säga något.

hoppas tipsen hjälper!

jag undrar också vad du har för olika tvång just nu som du försöker jobba bort och vad du faktiskt har kunnat göra dig fri ifrån?


Svar: Tusen tack för tipsen! :) Det kommer hjälpa. Och jag vet att man ofta oroar sig i onödan. I slutändan brukar det lösa sig rätt bra och man inser att man panikade heelt i onödan som sagt.Men jag har en fin och nära relation till dem som kommer vara där. (Iaf "värdinnan"). Så ska försöka få med ett litet finger i uppläggningen.. utan att vara för på som sagt. Det ska nog lösa sig! :)

Har en del saker kvar som jag vill jobba bort. Eller ja, rätt många. Men en sak jag har kunnat göra mig fri från (nästan) helt och hållet är kaloriräknandet. Och det är sååååå jävla underbart så du anar inte. Dock hade det kanske vart bra att räkna för att kunna plusa på till en kontinuerlig viktuppgång. Men jag vill inte fastna i räknandet igen. :)
Cecilia

2012-12-30 @ 19:55:40
sanna

tänker lite som de ovan - att det handlar om en enda dag, och att fokus ju bör ligga på att fira in det nya året och umgås! jag har löst liknande situationer med att vara öppen med hur jag mår och känner (går ju bra om man känner de man ska äta med hyfsat bra) och sen äta det som sätts framför mig - kanske inte allt men åtminstone smakat av allt. det är ju en ultimat chans att släppa lite på kontrollen och se vart man landar! för ingen vill leva ett liv fullt av kontroll och isolerad i en ätstörning, det tuffa är att för att komma över till andra sidan så måste man släppa taget lite. och en enda dag när man inte får äta exakt som man själv/ätstörningen vill, det är ju egentligen ingenting i det långa loppet! lite panik överlever man (mycket panik överlever man oxå, fastän det kanske inte känns så i stunden :)) du skriver så fint om att du vill utmana och kämpa, så ge dig själv en chans att ha en skön kväll utan sällskap av kontrollen?!
ha en härlig nyårsnatt!

Svar: Håller med er båda. EN jäkla dag med en "utmaning" som egentligen bara är mat. Som dessutom alla andra kommer sitta och njuta av... varför dom och inte jag? Som sagt, dags att starta det nya året med att släppa på kontrollen. För det är så jag vill att resten av året ska bli.. :)
Tack för din kommentar. Hoppas även Du får en suverän kväll!! :)
Cecilia

2012-12-30 @ 20:19:36
Anonym

Vad bra, och jag förstår att du inte vill hamna i räkneträsket, verkar otroligt jobbigt och tidskrävande.
Hur yttrar sig dina tvång just nu? Jag hejar på dig trots att varken du eller jag känner varandra!

2012-12-30 @ 20:30:09
m

Precis som folk har sagt, skulle du kunna fråga om du får bestämma lite själv. Jag hatar också när andra lägger upp maten, men det är bara en gång och inget kommer att hända! Det enda som händer är att du slår alla hjärnspöken på käften. Så det bästa är nog att släppa kontrollen helt och hållet. Det är väl bara BRA att någon frisk person lägger upp maten, då slipper ju du fundera på om det är för mycket eller för lite - och bara ÄTA som alla andra.

Tänk efter, har du någonsin ångrat en utmaning? Ångesten kommer ju bara direkt efter, sedan känns ju jävligt bra, eller hur?

Lycka till nu, det går nog superbra ska du se =D

Svar: Ja, det kanske bara är bra att låta en frisk person lägga upp maten för en gångs skull! Hur farligt kan det egentligen bli. Och jag har som sagt aldrig ångrat en utmaning – bara blivit starkare :))
Tack för din kommentar. Hoppas du får en bra nyårsafton :D Kram
Cecilia

2012-12-30 @ 20:48:46
Hanna

Jodå, nog är det lite bortförklaring=) För även om alla människor vill ha sin egen mängd så är det inte så att fullt friska upplever det som jobbigt att få maten upplagd. Möjligen om det är på tok för lite och dom inte i blir i närheten av mätta.

Se det såhär, du kan fortfarande äta så mycket du vill av det som ligger på tallriken. Att se ett stort fat fyllt med "svår" mat kan ju kännas som världens jävla skit rent ut sagt men det är ju eh,, ursäkta uttrycket, bara mat. Det är ingen som kommer tvångsmata dig om du blir smällmätt innan den är slut. Du har ju alternativet att lämna och det har alla som sitter där, en del kommer göra det, andra kommer ta mer (om det går, annars kommer dom bara önska att dom kunnit ta mer). Precis som du sa, man äter sin egen mängd och vill ha sin egen mängd. Men det går ju att lösa trots upplägg. Senast jag var på resturang fick jag tokigt mycket mat och jag lämnade hälften av riset för jag fick inte i mig mer utan att må (fysiskt dåligt) och så gjorde även två andra i sällskapet. Inget märkligt i det egentligen. Bara vi med ätstörningsspår som känner oss dåliga om vi inte äter upp och känner hur alla granskar oss.

Utmana dig själv att smaka på allting. Får du panik av tanken på att äta upp potatisgratängen eller vad det nu är så ta bara lite och ät annat. Ha trevligt och även om det är ett fint tillfälle att utmana så tyckr jag inte du ska lägga massa press på dig att klara massor du inte fixat tidigare. Är det en bra dag så får du med dig massa positivt. Utgå från en låg nivå med krav och överraska dig själv uppåt=)

Lycka till!

2012-12-30 @ 21:00:53
URL: http://uppfortsomfan.blogg.se
Linnéa

Du måste utmana dig för att komma vidare. Även om det känns skitjobbigt.. Jag tror på dig! Du fixar nyår lätt! Och både det där med törsten och värmen känner jag igen. Tror att det beror på att ämnesomstänningen sätter igång? Kram! <3

2012-12-30 @ 21:51:05
URL: http://stjarnmoln.blogg.se/
ellen

Håller tummar och tår för att du får en riktigt fin nyårsafton!
Förstår om det känns jobbigt och nervöst med maten men alla andra på festen kommer ju äta så varför skulle inte du kunna det, som dessutom behöver gå upp i vikt?! Jag vet att du klarar det vännen, du har en sådan enorm styrka inom dig, bara du vågar använda den på rätt sätt så kan du gå hur långt som helst!
KRAMAR

2012-12-30 @ 22:08:41
URL: http://sandal.blogg.se
MOA

Ååh vilken bra blogg! :D lust att göra ett bloglovinbyte? ^^
kram!

2012-12-31 @ 13:11:04
URL: http://homs.blogg.se/
Linnea

Du har säkert fått en massa bra svar/tips här ovan men ändå.
Jag känner igen det där med bli varm/blodådror och det har definitivt något att göra med vätska i kroppen. Jag skulle (utan att vara något påläst profs) att det sker ett vätskeutbyte runt cellerna och därav blir även törsten rätt logisk! Hur som helst är det viktiga att lyssna till kroppen, det har oftast (jämt?) rätt!

Ang nyår så kan jag säga att du är fan inte ensam. Alltid är det nått lixom, jag är desutom vegetarian och blir aoutomatiskt "annorlunda".. Men mitt tips är faktiskt att "bara" ta det som det är, ät det som passar och skit i de andra, vill du ha mer FRÅGA om det finns mer, det är inte konstigt. Finns ingen anledning att få panik över nått som en vanlig middagsbjudning, det är dina hjärnspöken som får dig att känna så pga ett invant osunt mönster. Ta ett glas vin och slappna av det kommer bli fab!

Puss o gott nytt!

2012-12-31 @ 14:12:28


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

VägenUpp

Följ med mig på min resa upp! En resa som innebär att jag ska få friskare tankar, en mer hälsosam vikt och finna livsglädjen igen!

RSS 2.0