6 Augusti

Godmorgon måndag!

Minns så väl när jag i våras satt och längtade efter den här veckan. Och så plötsligt var den här. Tiden går fort, det ska man komma ihåg. Man ska göra varje dag unik och försöka njuta så mycket man bara kan, hela tiden. Minns även att tankarna om mig själv var rätt höga inför den här veckan. Det var nu jag skulle vara på benen igen, ha ork och vara fit for fight för långa utenätter. 

Men nu åker jag snart på den där resan – dock helt utan ork. Jag får vända på steken och se det från en annan synvinkel istället. Ska se det som en solresa där jag ska umgås med fina vänner, äta gott och vila upp mig (kan ju intala mig det i allafall) istället. Mina vänner vet hur läget ligger till och kommer nog ha förståelse om jag väljer att traska hemåt lite tidigare än de andra. Men vem vet, jag kanske kommer ha mest ork av alla? 

 

 

Nu ska jag förflytta mig från Tjörn hem till Alingsås för jobb. Misstänker att detta var en av de sista nätterna jag spenderade här ute den här sommaren, tyvärr. Men som jag sa, tiden går fort och snart är det sommar igen ;) Det gäller att inte längta ihjäl sig! Hösten ska ägnas åt mig själv – till 100%. 

 

Nu blir det frukost. PUSS

SV; jag ligger på SCÄ slutenvården, vuxenavdelningen.

ja, det är helt sant - du peppar verkligen. du har hjälp mig många gånger när jag tvivlat på 'varför' jag måste gå igenom allt detta kämp.. tack än en gång :)

okej, förstår - ND är ingen höjdare. aa, jag dricker dem här en gång om dagen på enheten..

kramen!

Sv: Åh okej! Ja absolut, bor inte långt därifrån! ;)

Hej hej, hoppas att allt e bra med dig,jag tycker om o läsa din blogg du e verkligen duktig.Kram Linda "Alingsås"

Hej! jag har följt din blogg ett tag och sett hur du kämpar. hoppas för din skull att du bestämmer dig för att helt satsa på att bli frisk. Du har ju försökt att göra det på "ditt sätt"; med "trygga" livsmedel, mängder, mattider och utan att avstå från det sociala livet, jobb m.m. men det verkar som om din vikt inte verkar röra sig nämnvärt. Jag hoppas du inte tar illa upp det jag skriver här, jag vet bara alltför väl hur svårt det är. Jag har själv varit i din situation alltför länge; tyckt att jag ätit ok, ångestnivån varit acceptabel och utan så mycket sjuka tankar, men insett att jag nu måste satsa fullt ut med sjukskrivning för att lyckas bli frisk nå en sundare vikt och ha ork att leva. Också insett att det krävs betydligt mer än jag trodde; med mat 6ggr/dag, mackor med smör o ost, extra nötter, olja, nd m.m. samt vila, går det ändå väääldigt sakta uppåt i vikt. Men med den ångest som en konstant mättnad, vikt och kropp som förändras ger mig, ser jag hur mycket kvar av sjukdomen jag faktiskt fortfarande har. Du verkar vara en så fin tjej. jag tror på dig och hoppas att du snart tar dig ur sjukdomens kontroll, för att kunna leva det liv du förtjänar! Stor kram.

Ja det kanske jag skall börja med...har vart iväg med familjen på liten semester,va så vackert i Tyskland,lite jobbigt med maten där bara...men det va härligt o vara borta från vardagen.Nästa vecka skall jag upp till min behandlings vecka igen,lite nervöst men det blir nog bra.KRAM LINDA