Kravlöst!

Många är rädda för kraven som man tror väntar när man blir frisk. Även jag. Men egentligen, vilka krav?

 

Vilket är mest kravfyllt? Att;

 

- Behöva kämpa mot tankar.

- Behöva passa tider och följa olika slags scheman. 

- Behöva anpassa sitt liv efter något som ska falla sig naturligt. 

- Behöva uträtta vissa tvångssaker innan man kan "belöna" sig själv med något. 

- Behöva ställa in saker pga att det blir "fel i schemat". 

 

Eller;

 

- Frihet. 

 

Ja, så enkelt är det. Det är inget annat än frihet som väntar. Livet är inte helt kravlöst, men nästan. Det beror på sin egen inställning och hur man väljer att leva sitt liv. Att stå upp för sig själv och kunna ta egna, friska beslut. Att skylla på sjukdomen när man tackar nej till saker kan kännas som en trygg lösning. Men är man tillräckligt stark i sig själv behöver man ingen vrickad ätstörning att rygga tillbaka och skylla på. 

 

 

Är trött på att komma undan med saker pga ätstörningen. Visst kan det ibland vara skönt, jag erkänner. Men jag vill inte bli behandlad som en femåring längre. Kommer kunna "komma undan" med saker i framtiden också. Det är bara att tacka nej eller säga att man inte orkar. Någon annan anledningen behöver man inte! 

Har känt att kraven som väntar har gjort att jag tagit ett steg tillbaka ibland. Rädd för vad som faktiskt väntar. Antar dock att det inte är så konstigt och jag är nog inte ensam med att känna såhär.

 

Man förväntas orka jobba heltid, träffa vänner, vara ute och festa, träna, vara social och även ta hand om sig själv mitt upp i allt. Samtidigt som det är så livet ska vara. Fartfyllt och roligt, så ska man även i framtiden våga stanna upp, ta ett andetag och sätta sig själv i första hand. Det är ditt liv och det är du som ska må bra. 

 

Men för att må bra. Ja, då gäller att att komma upp till den nivån där kraven kan tänkas komma. På den här nivån kan ingen människa må vidare bra i längden. Mer kravfyllt än vad man kan tro. Skillnaden är att man i denna sitsen sätter sina egna krav. Orimliga sådana. 

 

Våga prova. Det är allt jag säger till både er och mig. 

 

Alltså jag är inget helgon jag heller. Köper oftast pepsi max en gång i veckan och dricker något glas fun light då och då. Toppen att du får i dig det, och kan tipsa om blutsaft (järnrikt och bra för oss kvinnor, spec om man inte har mens/är trött ofta), samt magnesium tabletter och kalktabletter för skelettet. :)

Du har så rätt! Det är värt att prova att få ett friare liv. Det andra livet har vi provat (och kan), värt att prova ett annat sätt att leva sitt liv.
Kram

Åh, klockrent!
Precis så jag har känt många gånger. Men det är faktiskt bara att ta det där djupa andetaget och känna efter. Det är okey att säga nej, även för oss. Alla andra gör ju också det ibland. Man måste inte göra allt bara för att man är "frisk", långt ifrån!
Kram

Och vet du, det bästa är att man inte behöver ha fler krav än man skapar sig när man är frisk heller. Man behöver faktiskt inte vara ute och festa om man inte tycker det är så kul. Alla gör ju inte det. Och man behöver inte jobba heltid med ett jobb man inte trivs med, man letar tills man hittar det man vill ha, och ser till att man klarar sig så länge. och man får fortfarande välja att omge sig med människor som gör en glad och inte pressad, och som förstår en om man inte känner för att hänga. Man har rätten att skapa sitt liv precis så som man vill!