Tittade även in på min förra blogg som jag skrev på förra gången jag var sjuk. Och jag måste säga att fan vad jag är glad att jag inte lät det gå längre än vad det har gjort den här gången. Och fan vad jag är glad att jag tog tag i detta själv och inte blev inskriven på något äs-klinik. Kanske tar längre tid/är svårare att bli frisk på egen hand då jag inte har någon att diskutera/fråga frågor och prata med. För det har jag tyvärr inte. Men samtidigt tycker jag att det är värt det. För när jag läser inläggen som jag skrev så saknar jag inget av det där.

Jag fick knappt gå i skolan, inte träna, inte cykla, knappt gå, hann aldrig träffa vänner pga mattider, fick aldrig sovmorgon pga mattider, var tvungen att äta upp allt (trots att jag var sprängmätt), drack näringsdrycker, vi ställde in resor pga mig, jag bråkade ständigt med familjen och jaa..listan kan göras lång!

Nu väger jag dock mindre än vad jag gjorde när jag var sådär begränsad och ändå får jag klara mig själv och leva ett normalt liv - något jag inte hade fått om jag hade hamnat på en äs-klinik igen! Nu får jag äta vad jag vill, när jag vill, ta sovmorgon, skippa måltider om jag inte är hungrig (men det gör jag inte), behöver inte äta efter matschema, behöver inte passa tider (men det gör jag ändå), jag får träna (men det gör jag inte), jag jobbar heltid, får cykla, bråkar aldrig med familjen angående maten då de ser att jag kämpar på egen hand. Jag är fri men ändå fast i ett helvete om man kan uttrycka sig så! Och jag har heller inga tankar som "varför kämpar jag och går upp i vikt när det ändå är jag som bestämmer?" om ni nu förstår vad jag menar med den meningen. Det är ju ingen som tvingar mig att äta för att nå en viktuppgång, men jag gör det ändå!!

Kanske aningen luddigt inlägg. Ville mest bara säga att jag är så lycklig att jag tog tag i detta innan det blev för sent. Nu har jag en sommar att se fram emot. Vill vara frisk och stark tills dess. Vet att jag inte kommer lyckas gå upp så mycket på så få månader men jag kommer att vara en god bit på väg. Det är jag övertygad om!

Blev ett långt inägg. Men hoppas att ni orkade läsa. Kvällen har iallafall spenderats i soffan med hela familjen. Vi har kollat film, ätit kvällsmat och spelat lite spel. Vart en ovanligt fin söndag i dag måste jag säga. Nu blir det dock sängen - jobb tidigt i morgon. Och nu mina vänner, nu blickar vi framåt - inte bakåt - och tar nya tag!