Lägesrapport

Fick lite frågor jag tänkte svara på så gott jag kan!

 

Det är jätteintressant och följa dig och jag läsar din superbraiga blogg varje dag, men jag undrar om du skulle kunna skriva lite om vilket stadie du ligger i nu? alltså hur långt du har kommit? T.ex vilka livsmedel kan du fortfarande inte äta? vilka utmaningar har du gjort? kan du äta utöver dina "mattider"? Får du ofta ångest? Vad är rädslan för att testa nya saker som är lite onyttigare? (typ glass, choklad, kakor osv.) Är rädslan att få ångest? gå upp i vikt?

 

Ja hörni, hur långt har jag egentligen kommit? På ett sätt kan man säga att jag mer eller mindre står och stampar, men å andra sidan så har jag kommit mycket längre på den här tiden än vad jag hade räknat med, åtminstånde tankemässigt. Dock var jag lite av en tidomtimist i slutet av våren gällande vikten. Jag trodde att jag skulle hinna upp till normalvikt innan sommarens slut. Och ja.. riktigt där är jag väl dock inte riktigt än. Inte ens i närheten faktiskt. :( 

Och då var det detta med livsmedel. Vi listar upp det för att få en liten bättre översikt.

Saker jag fortfarande är för feg för – Sötsaker. (Glass, choklad, kakor, bullar osv...) Och här märker man hur tudelade alla tankar är. Jag menar, jag vill ju gå upp i vikt, så varför vågar jag inte äta sötsaker? Dock har jag aldrig vart någon godisgris direkt. Myser hellre i soffan med en skål nötter (no shit), fruktsallad eller varma mackor. Och så har det alltid vart, även när jag var frisk och kry. Men skillnaden på nu och då är att jag då kunde äta godis utan några som helst problem – utan dumtankar. Och det kan ja inte göra nu, tyvärr. Sen om jag aldrig äter sötsaker i hela mitt liv är en annan sak, men jag vill kunna göra det om jag är sugen, utan dumtankar. 

Så när det gäller sötsaker så måste jag "bättra" mig och våga pröva åtminstånde. För vad är det värsta som kan hända? Att jag går upp i vikt? – Och det är ju precis vad jag vill?!

 

Sen frossar jag väl kanske inte i pasta och gräddiga röror direkt, men det har sina anledningar. Är heller inte speciellt duktig på att variera mina brödsorter jag äter. Jag hade sååå gärna velat variera mig på den punkten då bröd är finfina saker, men det tar emot lite, tyvärr. 

 

Hur tar man första steget? Vad börjar man med? Godis, glass eller bullar?

Och frågan på om jag kan äta utöver mina mattider så är svaret både ja och nej. Det beror faktiskt på om jag jobbar eller inte. Men det beror främst på att jag ska "hinna med" alla mina måltider som jag äter speciella tider de dagarna jag jobbar (och de andra dagarna också egentligen). Annars bryr jag mig faktiskt inte så speciellt mycket. :) Men får jag bestämma så blir det nästan alltid samma tider, men världen går inte under om det skulle bli en halvtimma senare eller tidigare än vanligt. Och sen är jag en hejjare på att gå och småplocka mellan måltiderna. Så ja, man kan egentligen säga att jag kan äta utöver mina mattider – för det är jag som bestämmer dem. Om ni förstår. Haha. 

 

Och angående ångestfrågan så får jag väldigt, väldigt sällan ångest nu mer. Och det tror jag beror på att jag alltid äter mina säkra måltider, som jag har planerat, för det mesta i allafall. Jag har heller inga problem att äta när jag blir bortbjuden eller går på restaurang, bara det blir någorlunda på mina tider. Men om det är någon gång jag får besök av Ågren så är det pga av mättnadskänslor. (Men det har bättrat sig nu när jag har minskat på kaninmaten). 

 

Väldigt vad långt det blev. Har ni andra frågor – just ask me! Pussen och Kramen

 

 

Att ta första steget - det är bara att göra! Jag tvingade mig ta ost på mackan, ta Magnum-glassen ist för det "bättre" alternativet osv osv. Man måste faktiskt bara göra. Inte helt ångestfritt till en början. Men ju mer man gör, desto mer inser man att det inte alls är omöjligt. Och då blir det lättare. Inte alls lika lätt sagt som gjort. Jag om någon vet, haha.. Men det är faktiskt så. Bara göra. Reflektera inte över vad det är du gör/stoppar i dig. I början kan man inte riktigt veta vad som är sug/tillåtet/vadman gillar/vad anorexin gillar - men när man tvingat sig själv ett par gånger så inser man det hela sen. Jätteluddigt, haha. Men hoppas hoppas du vågar. Ta en glass, det är sommar! Köp sådana där paketglass från GB så vet du att det kommer bli korrekt om du äter ett halvt! Se det som vilket mellis som helst. Min dietist sa alltid att kroppen faktiskt (särskilt inte i svältläge) skiljer mellan en kexchoklad och assa bana n i motsvarande kalorimängd. Så våga testa, våga hitta "de sanna smaklökarna"! Inte kommenterar på länge men läser dagligen - och hejar hejar hejar på dig. Kramar vackra du!

Vet inte om min kommentar dök upp? Haha blev ngt strul..

Du verkar ju ha ett ganska fritt liv i alla fall. Att du kan göra saker som att resa och jobba. Jag vill inte resa någonstans i nuläget. Eller egentligen vill jag det, men det tar emot enormt mycket. Jag vill inte ens åka till mormor i några dagar. Det beror nästan inget på maten, bara lite. Jag har bara så svårt att acceptera frånvaron från träningen:P Det är mitt största problem. Men det har blivit mycket bättre nu när jag jobbar, eftersom jag inte tränar alls de dagarna (förutom själva jobbet).

Det är nog lättast att börja med det som du tycker är godast :) Eller det du helst vill ha för stunden. Jag vill nästan alltid ha glass nu för tiden, till mellis, så då blir det glass. Ibland tänker jag att jag ska ta en bulle, men det vill jag inte lika gärna ha... Godis har jag ännu inte testat, beror dels på att jag inte tycker om det mesta och dels att det känns jätteförbjudet, av nån anledning:P

Tack så jättemycket för svaret, väldigt kul att du ville dela med dig av det! fortsätt kämpa på nu och fortsätt våga utmana dig! Min första burgare på mcdonalds t.ex var ingen vacker historia haha, men det gick iallafall och nu är en hamburgare där inga problem längre! :) KRAM

Jag tycker du är jätteduktig verkligen.Fortsätt så. Ha en solig bra dag.Kämpa på. Kram Linda

Det gäller att kasta sig ut och bara göra det! Inte stå på kanten o tveka, då blir det bara ännu jobbigare att ta steget. Bestäm dig bara för att imorgon kväll ska jag köpa lösgodis. Plocka åt dig de tex tio godaste godisarna och njuuut sedan av dom efter middagen/kvällsmålet. UTÖVER allt annat. Inte istället för.
Gå ut på cafè med en vän eller mamma och köp en god kaka som DU gillar. Ät och njut och titta dig omkring. ALLA människor fikar med godsaker ofta. Vissa varje dag o man blir inte tjock för det om det är det du är rädd för. Men du är extremt mager så du skulle kunna äta tio bullar om dagen :P
Bestäm dig nu vännen! Ta steget. Våga. Unna dig att njuta av livets goda :)
Kram

Kämpa på, och Gud vad den där godis skålen såg god ut.
Berätta mer om dina mat tider. När vill du helst äta?
Jag vill alltid äta lunch halv två och middag senast 7.

När jag började min behandling (även om jag inte var så pepp på att bli frisk) var jag som så många andra tvungen att äta sex gånger om dagen. Efter ett tag började jag byta ut kvällsmelliset mot Icas mini-pinnglassar, när jag kände mig redo bytte jag upp mig till mini-magnum (fortfarande inte mycket energimässigt, men jag ville som sagt inte) och sen efter ytterligare några månader testade jag litelite godis som tillslut fick bli så mycket jag kände för. Jag har haft perioder under den här tiden då jag ätit godis eller sötsaker varje dag, men jag har också haft perioder då jag nästan avstått helt. För mig tror jag det var bra att äta en glass varje dag i början, bara för att känna att det är okej. Man tröttnar ju om man äter något för mycket och det är helt naturligt, vilket man själv märker längs vägen.

Samma sak gäller gräddiga saker, jobbigare pålägg osv. Öka på, ät något upprepade gånger bara för att du kan. Tillslut är varken lösgodis eller vispgrädde i såsen farligt, men för den skull måste man ju inte äta det varje dag.

Kram! :)

När jag gick i behandling så hade vi två dagar när vi bytte ut eftermiddagsmellanmålet mot sötsaker (bulle, kaka eller glass med fruktsallad). Testa det! När man har ätit "onyttiga" saker tillräckligt många gånger så släpper den där jobbighetskänslan och med tiden kommer du förhoppningsvis kunna fika lite mer spontant.
Lycka till och stor kram!