VägenUpp -

Ordsvammel

Publicerat 2012-07-31 23:58:41 i Tankar

Tittar tillbaka och blir rädd. Tittar tillbaka lite till och saknar.

Blickar framåt och längtar. Blickar framåt lite till och blir orolig.

Klump i magen. Hur ska jag göra?

Gråten i ögonen.

Känner mig ensam, kluven och rädd. Rädd för det som ska vara fint, så fint.

Tankarna är tunga och huvudet hänger inte med. Personen jag idag ser i spegeln är densamma som den jag såg för tre månader sedan, men ändå inte. Huvudet har nog tagit några steg i rätt riktning ändå. Och det är väl det viktigaste? Inte sant?

Funderar på min framtid och känner mig peppad. Funderar lite till och känner mig bara vilsen.

Stannar upp och försöker fokusera på dagen. "Resten löser sig". Dumt, så dumt.

Det enda jag vet i dagsläget är att jag är så otroligt tacksam över allt fint som jag faktiskt har omkring mig.

I morgon är en ny dag, igen. Gör om – gör rätt. Men vad är egentligen rätt? Och hur länge kan man tänka i de banorna? Jag har haft en ny morgondag att ta i tu med och tänkt att jag ska lyckas bättre då alldeles för många gånger. Och visst och jag lyckats, men inte tillräckligt – på långa vägar. Man har inte hur många chanser på sig som helst.

Dagarna går fort. Livet är kort. Man vill inte blicka tillbaka på sin ungdom som gammal och inse att den gick förlorad. Förlorad åt något som är vårt sätt att överleva på.

Och svaret på om jag är ensam hemma i Alingsås och om jag mår som väntat så är svaret... J-A!

Direktlänk, 2 Kommentarer

Kommentarer

ida

Jättebra att tankarna har förändrats men det räcker tyvärr inte... Vill inte verka hård men du måste börja öka mer k vikt. Räcker i te m nåt hg hit o dit. Dina port är för små vännen. 3äggstora potatisar o 1 dl sås ska det va till laxen tex. Kroppen behöver såååå mck energi för att öka i vikt. Du behöver mer än normalport eftersom du vägrar ringsdrycker. Ju mer du ökar i vikt desto klarare blir tankarna. Vill dig bara väl. Därför är jag ärlig. Jag har mått skit o varit på akuten (inget med äs att göra)o livet är så skört. Ta hand om dig. Min pappa dog förra året... Ingen vet hur morglndagen ser ut. Bestäm dig nu för att ge allt innan det är för sent. Vill se action o inte bara snack ( som min terapeut sa förut till mig). Du kan om du vill! Stor peppkram!!! <3

2012-08-01 @ 08:20:44
URL: http://fightforlife.bloggsida.se

En annan som kämpar själv...

Hej ,

Bra tankar du har! Jag befinner mig i (vad jag tror) exakt samma sits som dig - huvudet har en annan inställning men kroppen hänger inte med. Grejen är att jag VILL så gärna gå upp i vikt, men samtidigt livrädd för förändring. Jag har ju varit "den smala" så länge nu och det känns som att det är min identitet litegrann... Hur ska man ta steget och VÅGA gå upp i vikt när man ändå VILL det så gärna? Jag förstår inte att det ska vara så svårt, för man vet ju hur bra man kommer att må när man väl är där...

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta, men jag känner igen mig i ditt sätt att tänka och resonera. Jag älskar mat (även "onyttig"), bakverk, godis och det mesta - men jag tillåter inte migsjälv att äta det. Jag vill ju gå upp i vikt, men jag vågar inte. Hur handskas du med dessa tankar? Går du upp i vikt?

Hoppas att du förstår vad jag menar... Tycker förövrigt att du är grym och önskar dig all lycka!

Svar: Hej!! :)Ja, tankarna är heltokiga. Samtidigt som man vill gå upp i vikt och bli frisk så vågar man ändå inte utmana eller prova nya "farliga" saker. Knäppt, javisst. Jag tror att det är bra att börja lite lugn. Ta en chokladbit efter maten eller en glass till mellanmål eller liknande. Och gör man en sak tillräckligt många gånger så inser man snart att det faktiskt inte är så farligt :) ALLA äter sötsaker ibland, så varför skulle inte vi klara det? (Som dessutom ska ÖKA).
Går du i behandling eller liknande? Kämpa på. :)

Cecilia

2012-08-01 @ 12:45:21

Trackback

Ordsvammel

Kommentera inlägget här:

VägenUpp

Följ med mig på min resa upp! En resa som innebär att jag ska få friskare tankar, en mer hälsosam vikt och finna livsglädjen igen!