Det där med lagom mättnad

Vill ta upp något som jag har haft lite problem med på senaste tiden. Nämligen mättnad och att äta en lagom mängd. Har kommit in i något slags "allt-eller-inget"-tänk. Antingen äter jag way to much. Anledningen? "Passa-på-tänk". Eller så har det blivit alldeles för lite. Det blir aldrig lagom för min del. Jag känner aldrig en lagom mättnad och det är något som inte fungerar i längden. 

Det där "passa-på-tänket" är förjävla jobbigt. Finner ingen hejd på mig själv ibland – och det skrämmer mig. Är så rädd att jag bara ska fortsätta att äta och äta. 

Jag har även insett hur mättnaden kan luras. Jag är expert på att "överäta" fel sorts mat – och det är nog därför mättnaden smäller till så hårt. Jag tror fortfarande att jag är lite rädd för att äta mig proppmätt på vanlig, riktig mat. (Dvs protein, fett och kolhydrater). Självklart äter jag en normalportion av alla delar i måltiden, men ibland känner jag mig inte helt tillfredsställd med det. Resultatet? Jag lassar upp berg efter berg av grönsaker – enda tills magen står ut åt alla håll och kanter. 

 

Det hade vart bättre att ta en extra portion riktig mat, i rätt mängd istället för de där tjugo lassen med grönsaker. Då hade kroppen känt sig tillfredsställd, för kroppen nöjer sig inte med grönsaker, det är en sak som är säker.

Samma sak gäller vid frukosten. Känner jag mig inte helt tillfredsställd när jag har ätit upp min skål med flingor och mina mackor så väljer jag att vräka i mig grönsaker eller frukt istället för göra det som vore det bästa för kroppen. Nämligen att hälla upp en portion fil till eller ta en extra macka. Jag har blivit rädd för att känna mig hungrig, men är samtidigt lite småfeg när det gäller att ta om – så istället vräker jag i mig av den "säkra maten". 

 

Fasen vad jag babblar. Vet inte om någon känner igen sig i detta tänket?! Och anledningen till varför jag tog upp detta nu är för att jag precis blev utsatt för detta. Frukosten åkte ner i magen, precis som den skulle. Men kände jag mig nöjd efteråt? Nej.

Hur agerar jag? – Börjar vräka i mig melon och annan frukt tills mättnaden blir outhärdlig. 

Resultat? Pulsen ökade något fruktansvärt och mättnaden blev så där smällhård. 

Lärdom av detta – Hade jag istället tagit en skål med flingor till så hade inte "passa-på-tänket" vart där och jag hade begränsat mig till den mängd som kroppen hade behövt. Åter igen – kroppen behöver alla delar av kostcirkeln för att bli nöjd, inte någon förbannad jävla frukt. 

 

Delar av frullekosten

Dock var frullen förbannat god. Men jag måste lära mig av detta! Hädan efter ska jag äta lika delar av allt, enda tills kroppen är nöjd. Tallriksmodellen finns faktiskt av en anledning – för att kroppen behöver delar av just allt.

Nu har pulsen lagt sig lite och nu ska vi ut och åka lite båt. Tjingelingan! 

 

Känner verligen igen mig i det där med mättnadskänslor! Det blir ju ångestframkallande och man tror att vikten bara kommer gå upp och upp och upp.. Men sålänge du är underviktig så fungerar inte mättnad och hungerkänslorna till 100 %. Kroppen vill ju ha massa mer näring så man äter mycket vissa stunder. Jag kände faktiskt på hur jag mådde osv. när jag nådde normalvikt, inte via vågen - Just för att jag inte var lika hungrig och så hela tiden.

(Jätte osammanhängande kommentar men orkar inte läsa igenom den haha..)
Läs boken mattillåtet om du inte gjort det redan! Den är superbra och verkligen till hjälp :)

Det påminner mig om när jag åt lchf och de var släktlunch hos mormor. Det var rabarberpaj till efterätt, och jag tillät inte mig själv att äta den. Det resulterade i att jag tog mer och mer mat (kyckling) i ett försök att tillfredsställa mig själv. Det enda som hände var att jag blev proppemätt på all kyckling, men fortfarande avundsjuk på alla som åt rabarberpaj.
Jag tror det är viktigt att man äter det man helst vill ha, om möjligheten finns. Om det står chokladbollar och äpplen i varsin skål, då är ju båda alternativen lika lättilgängliga. Vill man då helst ha en chokladboll och ändå tar en frukt, då blir det så uppenbart att man valde frukten pga rädsla. Om det däremot hade varit så att det endast fanns en skål med frukt, och inga chokladbollar. Då hade det varit lättare att nöja sig med en frukt eftersom den skulle vara betydligt mer lättillgänglig. Annars hade man ju behövt sätta igång och baka chokladbollar, men frukten var det bara att ta.
Fil och flingor vs frukt går ju snabbt att fixa båda två. Så därför är det nog viktigt att du tar det förstnämnda om du är mest sugen på det, då är det lättare att bli nöjd. Att försöka tvinga fram en "nöjdhetskänsla" genom att vräka i sig av det alternativet man inte helst ville ha. Det funkar inte. Ändå är det lätt att det händer... Men viktigt att försöka att inte göra så.

Du tog orden ur munnen på mig. Jag blir aldrig tillfredsställd och det skrämmer livet ur mig.

åH, finis. Känner att jag måste kommentera här för jag känner igen mig såå väl. för ett halvår sedan åt jag "okej" med mat (vilket är för lite. antagligen i ditt fall med. när man är underviktig behöver man äta MYCKET) men blev aldrig nöjd så jag åt typ 8 päron och 8 stooora morötter på kvällen. Smällmätt blev jag men fortfarande sugen. Man blir nog inte riktigt mätt utan bara bukfull. Och på något sätt höll jag fast vid mina frukt & morots överätningar just för att det var enda gången jag fick äta mig mätt. Hade en hatkärlek till mättnaden. Men jag måste säga att den dagen jag tvingade mig att sluta med frukten, den dagen vågade jag äta mig mätt på mat och den dagen vände det.. alltså har så mkt att säga om detta. Är det okej om jag snor din idé och skriver ett inlägg om det? <3

Jag känner absolut igen mig i detta. Jag vågar inte bli mätt på riktig mat så jag fyller ofta ut tallriken med grönsaker för att inte känna mig äcklig...

De säger ju att man lär så länge man lever o du är så oerhört klok! Att du tar upp det i ljuset, vänder fram o tillbaka på det gör det kanske lättare att "bemästra", eller, alltså göra annorlunda nästa gång. Jag tror dock inte att du bara kommer äts och äta okontrollerat. Även om de kan kännas så o att fet skrämmer en så förbannat mkt! Men kroppen är väldigt finurlig så, den hjälper en att veta vad den behöver och när. Men, en förutsättning för att det ska funka med kommunikationen från kroppen är nog att man har en normalvikt, nu både vill o behöver kroppen ha energi i stort sett hela tiden! Frukt och grönt är oxå nödvändigt, men din tanke att backa om o ta en omgång till med "riktig" mat kommer nog gynna dig väldigt mkt!

Keep up the good work! Kramar

Sv: Du är ju för söt!
Haha, åå henne vill ju jag se då! kram

känner igen det där nått enormt.. det där hemska "passa på tänket" och eftersom jag har kräkproblematik oxå så blir det ett jävla helvete.. och sålänge kroppen inte är tillfreds närings/vikt mässigt så kommer ju dom där sugen finnas där..

och det enda man kan göra för att det ska bli bra är ju att lyssna till hur kroppen vill ha de och inte på de sjukA tankarna.

du är väldigt klok och kommer fixa det här!

kraaaaam

när du börjar gå upp i vikt kommer du känna hur otroligt mkt liv du får tillbaks. Då kommer du inte bry dig om ifall du väger 45 eller 48. Du kanske inte älskar din kropp alla dagar men det gör du knappast idag heller va? då är det bättre att må bra långa stunder.

Jag skulle aldrigaldrig offra mitt mående idag mot att få vara smal igen. För mig var smalheten bara hemsk mot slutet. Kan du förstå hur skönt det är att slippa skämmas för sin kropp? att slippa kommentarer? att slippa gömma sig? idag kan jag ha vilka kläder som helst, jag kan köpa bara kaffe utan att skämmas (som jag gjorde förr då jag trodde dom dömde mig som anorektiker direkt då) och jag kan köpa vilka varor som helst på ICA utan att känna mig granskad. Så JÄVLA skönt.

ja, nu blev det här en liten predikan men jag vill bara öppna dina ögon och peppa dig till att våga bli fri! stor kram

Jag tror, eller nej jag ser på dina matbilder, att dina portioner är i underkant. Speciellt kolhydraterna. Jag tror du vet själv att de är lite lite? Ibland kan man ändå lura sig själv. De ska vara 2-3 dl ris/pasta och 3 potatisar. Med för lite kolhydrater vill kroppen ha mer mer mer. Och suget sätter in. Jag är bra på att överäta frukt jag med. Speciellt äpplen. Kan lätt äta fem stycken på rad och ändå vara sugen, fast ändå så full i magen. Våga äta mer och bättre. Du fixar det! <3

Vad du är bra tjej som reflekterar och analyserar i dina tankar och känslor, antar att det är ett sätt för dig att vinna övar din sjukdom. Tror att när det gäller det med mättnad så är ha begäret stort när man svälter eller har svält sig själv. Glöm inte att du måste ikapp med energi, nu kanske du äter som man skulle som normal viktig, men för att komma ikapp så får du "kötta"på med mycket med energi. Våga ta i lite till!:D Varma hälsningar.

jo, jag har det exakt likadant. kunde skrivit inlägget själv!