Lost in a daydream

Jag trodde att man skulle må bra av det fina vädret. Istället känner jag mig ensam och förvirrad. Prat om behandling fram och tillbaka. Tankarna spinner i 120km/h. Grejen är den att jag verkligen mår bra egentligen. Jag trivs med mitt jobb, jag har faktiskt inte så mycket jobbiga tankar om dagarna, (Ge mig en portion mat och jag äter upp det. No big deal!) jag fuskar inte, tränar inte, ökar maten varje vecka.. så nu är det bara den där jävla vikten som återstår. Frustration är det enda jag känner just nu.

Härliga vårdag

Var tvungen att ge mig ut och fota lite för att skingra tankarna. Och det hjälpte. Försvinner in i min egna lilla värld med kameran i handen. Just nu sitter jag på utställningen och håller ställningarna. Det har faktiskt varit en del folk här under veckan och jag har fått sålt en massa ska ni veta. Känns förbannat kul! :)

Nu ska jag sluta deppa. Mitt liv är faktiskt riktigt fint – något annat ska jag inte inbilla mig. Ikväll blir det jobb. Det var en som blev sjuk och då fick jag rycka in. Vad gör ni idag? Solar, gissar jag på?

Familjen som oroar sig eller? :/

Jag tror det kommer att ordna sej! Om du ökar på maten och sköter dej precis så som du gör nu, så kommer allt annat också fixa sej :) Kram!

Det är jobbigt att inte vikten ökas när du kämpar på som du gör och ökar ökar ökar portioner. Men det visar ju oxå hur svårt det faktiskt är, hur mkt man faktiskt behöver äta för att gå upp i vikt. Jag önskar jag kunde säga vad som är rätt och fel, att jag kunde ge dig några vettiga råd. Men jag kan bara säga att jag tycker du ska göra det som är bäst för Dig och Din kropp, Ditt liv, i längden.

Om det sen betyder behandling i någon form, eller ngn ändring på den vardag o de rutiner du har nu. Ja, jag önskar att jag visste.



Jag är iaf sjukt stolt över dig, på allvar! Över hur du kämpar och fixar och donar med Allt i ditt liv, men kanske är det oxå där någonstans du "snubblar"? på att du ska "fixa" allt på en gång, och inte hinner lägga den tiden som krävs på varje sak. Om du förstår hur jag menar?



Hur som så tror jag stenhårt på dig,

sen att det tar tid, går upp och ner, med och motgångar, berg och dalar, det är vi medvetena om båda två, men att du kommer stå som segrare i slutänden är jag helt övertygad om!



Ge dig själv det Du behöver, Du är Värd Det Bästa!

Kramar

Okej..:( hur känner du själv? <3