Katastroftänkare.

Torsdag.

 

Vissa dagar orkar man inte vara i sig själv. Idag är en sådan dag. 

Hade jag inte fått uppleva de känslor som jag har gjort den senaste tiden så hade jag aldrig trott att saker och ting kommer att lösa sig. Så därför gäller det att komma ihåg; Det är inget dåligt liv, bara en dålig dag!

Och det har vi alla. Och just idag verkade det vara min tur.

 

Jag är lite av en katastroftänkare. Tänker alltid att det värsta kommer att inträffa. Jag överreagerar och hoppar redan från början till slutsatsen. Tror mig mig veta hur saker och ting kommer att sluta och jag lägger alltid skulden på mig, såklart! Det är alltid mig det är fel på. Det är mitt fel att den och den mår dåligt. Och det är mitt fel att den och den har tråkigt. Det är mitt fel att tåget är försenat och det är mitt fel att jag inte lyckades med det jag ville. 

 

Ni kanske fattar. 

 

 

Redan en hel vecka sedan jag var hemma. Men idag är jag här. Och idag vill jag inte vara här.

Men vad ska man göra? Kanske se till att vara i nuet trots allt? Vända allt negativt till positivt. Att välja att se verkligheten som den faktiskt är. Kanske kan jag inse att jag inte behöver vara så rädd för dessa dagar!

Det är normalt. (Snälla, låt mig inse att det faktiskt är normalt).

 

Lugn dag. Haft samtal och BK. Snart väntar sopplunch.

(Snälla, låt mig faktiskt inse att det är normalt). 

 

Yallayalla. Hoppas ni får en fin torsdag! Kram från mig. 

 

Det är bra att du inte vill vara där! För då kan man kämpa hårdare för att ta sig där ifrån? Eller har jag fel? :)

Imorgon är en ny dag, make it good! Man kan bara tänka en tanke i taget, så försök att hela tiden tänka på alla bra saker som du kan komma på. Positiva tankar ger positiva känslor som i sin tur utstrålar positiv energi!

Jag antar att man måste väga sig där du är? Får man själv veta sin vikt, och får man själv vara med och bestämma när det räcker, dvs när man inte vill gå upp mer?