Rätt väg.
Det är verkligen en farlig sjukdom.


Jag tycker mig läsa positiva ord, att du ser dina framsteg! Även om det kan vara svårt, så tänk på det hela dagen och behåll känslan av att du är såååå bra hela dagen. Du förstår nog hur jag menar!
Hoppas nu att dagen blir bra! Har det blivit någon mer nostalgitripp med maten, btw? Jag kan säga att jag har varit sjukt sugen på skinksås och pasta, som man alltid fick i skolan! Haha! Men jag är en skinkälskare oxå så... Sen har jag käkat massa rödbetor som jag helt plötsligt blev sugen på, plus ugnsomelett med kyckling, broccoli och soltorkade tomater. Du hör ju, helt galet ;-)
Skönt att du äntligen börjar nå insikt. Vi som följt bloggen (och själva varit ute på andra sidan) har ju länge förstått - och många gånger blivit frustrerade. (Matbilder och glada porträtt på någon som tror hon äter och är ok skär verkligen i hjärtat på någon som själv varit där!) Men det är ju precis som du säger - det är så sjukdomen gör och det som gör den så farlig.
LYCKA TILL!
Sjukt att det redan gått 7 veckor! Tiden går så fort. Jag läser alltid din blogg och jag hoppas verkligen du känner att det blir bättre? Vi är mnga som tror och hejar på dig! KRAM