Stormväder.
Det är ju lite det fina med matschema, att någon annan bestämmer och tar ifrån dig ansvaret. När jag kom in på avdelning var mitt dagsintag på ungefär en tallrik gröt, ett äpple och sju koppar te om dagen för jag vågade inget annat. På avdelningen fanns inget alternativ. Man åt. För det var så det var. Hela ansvaret togs bort från mig och nog kunde jag förbanna personal och matschema men jag åt faktiskt. För det var inte längre jag som behövde hålla koll, bestämma och sedan slutligen våga. Någon "gav mig tillstånd" genom att säga att jag skulle. Svårförklarat men ja.
Jag gissar att jag fick större problem än normalt med att avvika från matschemat eftersom jag aldrig blev färdigbehandlad. Jag kom aldrig till punkten där jag kunde lita på min kropp. Som du säger, tio köttbullar till lunch kanske ger en banan mindre på kvällen för att man helt enkelt inte behöver den. Fast dit borde man ju inte gå förrän man har koll, är säker och framförallt frisk. SÅ man kan lita på att det man gör är av egen vilja och känsla och inte något sniket ätstört försök att äta mindre.
Åh, och paj förresten, det är inte alls svårt att göra. Man gör ett pajskal och det finns det tusen recept på och förgräddar tills det får lite färg. Sedan fyller man med vad man vill och öser på en äggstanning som brukar bestå av ägg och mjölk och lite riven ost. Gör man en köttfärspaj brukar det inte vara sån utan kanske mer att man täcker pajen med ost. Sedan bara gräddar man tills allting stelnat och vips så har man mat till massa människor. Rekomenderar paj med rökt lax, fetaost och sparris. Himmelskt!
Klart att det känns förvirrande, du lämnar ju en trygg värld och ger dig ut i det "okända". Tror dock att det är rätt beslut du ar tagit och jag tycker att det är modigt av dig att ta denna väg, vägen mot ett friskare liv!
Kramar
