Minipaus.
Hej.
Åker iväg i några dagar. Och bloggen får stanna hemma var det tänkt.
När jag ändå har en paus från behandlingen kan jag lika gärna passa på att ta en minipaus här med.
Tänka på annat.
Leva.
Hörs om några dagar.
Kram till er. Och kom ihåg; Det blir vad du gör det till.
Tisdag.
Vindstilla.
Vart är den där stormen? Jag som var förberedd att lägga mig i soffan, i andra enden av huset, för att jag inte ville ligga så nära alla mastodontträd utanför mitt fönster. Haha. Man vet aldrig. Men jag är fortfarande en sådan där som tänker "Det där händer aldrig mig". Men plötsligt så ligger man kanske där, med ett träd över sig. Är en sådan tänkare i de flesta fall. Både bra och dåligt.
Man oroar sig inte speciellt mycket om man har den inställningen. Men samtidigt kanske man ibland är lite för blåögd. Tja, ni fattar säker vad jag menar. Och skriver jag såhär nu så lovar jag att jag kommer råka illa ut senare idag. Så jag tar tillbaka allt. Haha. Karma is a bitch.
Dock är jag nog lagd åt det vidskepliga hållet. Jag menar. Varför måste en katt gå över gatan precis, precis framför mig? Det måste ändå betyda något. Och att lägga nycklarna på bordet jag jag aldrig. För jag äger inga nycklar. Haha. Slarvig som jag är. Tappat bort ett tiotal nyckelknippor. Om inte det dubbla.
Plopp och saltlakritsglass.
En liten glassbild från i somras.
Det känns som den här bloggen börjar innehålla mer liv och mindre grubbel. Det ser jag som något jäkligt positivt! Hoppas ni får en bra tisdag mina vänner. Kram på er.
Att hävda sig själv.
Hej måndag.
Det bästa med att vara hemma; Att kunna göra lite som man vill. Jag kan ta sovmorgon om man vill och jag kan välja vilken mat jag vill. Jag kan träffa människor och jag kan sysselsätta mig på dagarna på ett sätt jag inte annars kan.
Här kan jag även prova mig fram. Testa mina egna vingar och se vad jag går för på ett annat sätt. Ingen som står med ögon i nacken på mig och ser till att det blir sådär petigt korrekt. Här finns det utryymme för misslyckanden med även utrymme för prövningar som tar mig framåt.
Allt handlar väl egentligen om det egna ansvaret.
Det är svårt att göra "rätt" när många i ens omgivning gör motsatsen. Men vem har sagt att det jag ska göra är det rätta? Det som är fel för mig kanske är rätt för andra och tvärtom. Man får hitta sina egna förhållandesätt till allting. Tänka lite egoistiskt. Jag behöver detta.
Stå på sig och hävda sina rättigheter. Om man så är själv eller med andra.
Ibland behöver man blunda för världen på ett logiskt sätt.
Äggfrukost i morses. Gott som snus. Nu är det väl dags att kurera sig inomhus så man inte blåser bort.
Hoppas ni får en bra start på veckan mina vänner.
Kram!
Godkväller.
Godkväll.
Satan vad saker och ting kan förändras snabbt.
Allt och alla förändras.
Även jag och du. Men så finns det alltid de saker som består.
Kanske jag och kanske du – för någon?
Har haft en bra dag. Återförenats med vänner och fortsatt fixa här hemma. Ätit söndagsmat och börjat packa. En vecka kvar hemma, som knappt kommer att spenderas hemma. Hit och dit och jag tror att det kommer bli bra.
Lunchmat. Lite av varje. Gott och blandat.
"Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar"
Tur för mig att jag börjar hitta den där jäkla vägen nu då. Den har vart gömd lite länge.
Med de orden säger jag godnatt för idag. Kram på er.
Söndag. Det säger det mesta.
Hej söndag.
Var på Tjörn igår. Åt ute och fick en del saker gjorda. Det går bra hemma. En del saker som trasslar till det för mig. Men i stora hela så går det faktiskt bra. Vardagen, ja livet blir så mycket lättare när man tillåter sig saker. Det går precis som jag räknade med att det skulle gå. Inte exemplariskt, men helt okej.
Vill berika mitt liv med nya saker. Nytt, nytt, nytt! Och jag tror att jag har hittat en del nya saker som kommer göra min ängsliga vardag tusen gånger bättre. Så som finfina vänner, framtida plugg osv.. Tror även att jag, som vart rätt vilsen, kommer finna rätt till slut. Det känns så!
Är bara utskriven i två veckor. En vecka kvar hemma med andra ord. Sedan vet jag inte hur det ser ut. Vet inte hur länge jag blir kvar och jag vet inte nånting egentligen. Har inget att stressa hem till, men vill samtidigt hem och börja på nytt liv relativt snart. Tror det är viktigt att inte vara där för länge. Misstolka mig inte. Man ska vara där precis så länge man behöver och tills man känner att man kan stå på egna ben. Men i mitt fall tror jag att det är nödvändigt att finna motivationen utifrån (och innefrån, självklart). Man måste vilja saker själv för att kunna genomföra det på riktigt.
Fika med vännerna står på schemat idag. Och städning. Och tvättning. Och sopplunch. Hoppas ni får en bra söndag mina vänner. Kram till er.
Diktfredag.
Om du nån gång känner för att gråta, ring mig
Jag kanske inte får dig att skratta, men jag kan gråta med dig
Om du nån gång vill rymma, ring mig,
Jag kanske inte kan stoppa dig, men jag kan rymma med dig
Om du nån gång känner för att inte prata med någon, ring mig
Jag lovar att vara tyst
Men om du nån gång ringer och jag inte svarar
Skynda dig till mig, jag behöver dig
Jag kanske inte får dig att skratta, men jag kan gråta med dig
Om du nån gång vill rymma, ring mig,
Jag kanske inte kan stoppa dig, men jag kan rymma med dig
Om du nån gång känner för att inte prata med någon, ring mig
Jag lovar att vara tyst
Men om du nån gång ringer och jag inte svarar
Skynda dig till mig, jag behöver dig
Happifriday
Godmorgon fredag.
Och jag har snart vart hemma i en hel jäkla vecka. Känns som det var nödvändigt med två veckors perm. Och det här går ju faktiskt rätt fint. Men nu har jag äntligen kommit till den punkt jag länge strävat efter. Jag vill saker. För bara någon månad sedan så ville jag inte göra någonting alls. Jag ville inte åka hem, såg ingen framtid, och jag ville knappt träffa någon. Inte ens mig själv.
Nu vill jag. Och livet blir allt bra mycket lättare när inte maten sätter käppar i hjulet för en. Man har vart så sjukt begränsad av både mängd, mat och ritualer. Fånge i ens egen kropp, typ!
Var på bio igår. "Känn ingen sorg". Bättre sent än aldrig. Tre tummar upp. Tyckte den var grym. Lite ledsam, men jäkligt fin. Och idag? Tja, återstår att se.
Dags att hoppa i ett varmt bad. Kram till er!
Trött, glad eller ledsen?
Gäsp.
Det tar tydligen på krafterna att ligga i min säng hela dagen.
Nåja, inte för mig. Men för min vän Petter. Blev en rätt klockren bild.
Trogen krigare han där.
23 Oktober.
Onsdag.
Men först tisdag som innebar; sovmorgon, promenad, sushilunch, städning, ärenden följt av kvällsfika med massa vänner och filmkväll här hemma. Sysselsatt, ja. Raslös, inte än.
Man blir lätt sysselsatt när man inte vart hemma på ett tag. Så mycket man plötsligt vill hinna med att göra.
Fick en fråga hur jag gör "för att skjuta undan alla jobbiga tankar som kommer". Jag är lite av en sopa-saker-under-mattan-typ. Och det är inte en metod att rekommendera. Skjuter undan och låter det vara på något vis istället för att ta itu med sakerna här och nu. Lätt att ta till flykten och inte låta sig utstättas för det man tycker är jobbigt. För att det ska bli annorlunda måste man göra annorlunda.
Saknar mina små ninjor.
Frukost i magen och nu ska jag slänga mig i soffan och kolla film innan jag tar tag i den här dagen. Åker nog ut till sommarhuset ikväll. Men först handbollsmatch och en runda till stan.
Ha en bra dag. Kram till er.
Godkväll.
Ringar in och skriver ner.
Samtidigt som jag bara är. Och hittils går det bra att bara "vara". Jag menar, Capiokonceptet är inget hokus pokus. Alla kan äta som Capio och de flesta äter faktiskt i många fall som vi gör där. Inte alla, men många. Det är inga konstigheter. Bara regelbundet och tillräckligt.
Lunch på stan i form av buffé. Och middag hemma blev goda örtbiffar som ni ska få recept på. Det är kul när man vågar prova riktig mat och laga här hemma. Med "riktiga" ingredienser och inte fjösvarianter. Näringsrikt, gott och färgglatt. Åt biffarna med klyftpotatis som jag ordnade ihop och en kall ört/vitlökssås. Men det stör mig fortfarande att det dumma lockar. Det ska inte få locka mer.
..för jag är hemma och ska göra slut med ätstörningen.
Måste ruttna på detta nu. Så jag tröttnar och aldrig mer vill gå tillbaka.
Det är utmanande att vara hemma. Får tänka mig för hela tiden. Men har haft en bra dag. Nu blir det soffläge och god kvällsmat.
Ha en bra kväll. Kram!
21 Oktober
Godmorgon.
Det var på riktigt ett jäkla skämt så mycket grejer jag packade med mig hem igår. Var tvungen att ta med allt, då jag blev utskriven. Det såg ut som en flerbarnsfamilj skulle åka på bilsemester, typ! Och nu ska jag packa upp alla väskorna med. Känner på mig att det där kommer att skjutas upp några dagar (veckor). Haha.
Känns okej att vara hemma. Varför må dåligt när man kan må bra? Nu vill jag ha två bra veckor. Inga regler, inga pekpinnar...bara en god magkänsla. Har börjat lita på den mer och mer. Och när jag litar på den nu för tiden så brukar det gå åt rätt håll och inte åt fel, som det gjorde förut.
Uppe med tuppen som vanligt. Frukost och sedan ska jag ta tag i väskorna.
Hoppas ni får en bra start på veckan. Kram till er!
Flängande
Varberg - Malmö - Halmstad - Varberg - Alingsås.
Haha blev en helg fylld av flängande. Men jag har haft en superbra helg. Verkligen super. Har vart spontan (!!) och gjort precis som de andra. Som i detta fall blev fika på stan två gånger med massa okänd mat, olika tider, konstiga kombinationer och ett tänk som gav mig lite insikt på hur det faktiskt går att göra.
Ibland blir det hippan happan när man är ute på stan en hel dag. Sprang runt på Malmös gator hela gårdagen. Svårt att planera så bra. Tur nog att jag hade rätta sällskapet, annars tror jag inte det hade funkat lika bra. Man tvingar liksom sig själv att skärpa till sig. Och ibland funkar det.
"Ät precis så som att tanken inte fanns."
Ibland kan det där hjälpa mig.
Mellanmål på språng. Åt den i farten, på gående fot. Just för att jag behövde och var sugen. Och så var jag ju tvungen att smaka de där förbannade Quest-barsen som alla tar upp till skyarna. Men alltså.. god, ja! Hyllad till skyarna? Nixx. Lite för degig och söt. Men fortfarande okej. Finns säkert andra smaker som faller mig bättre i smaken.
Är i Varberg nu. Ska bara packa väskorna och sen far jag hem i två veckor.
Lite, lite nervös.
Ha en bra dag. Kram!
Uppe med tuppen.
Hej och godmorgon.
Har vart uppe och stressat sedan halv sju i morses. Man tror man har gott om tid, men icke! Nu sitter jag i allafall på tåget. Blir nog en spännande dag! Längst ner i söder för att sedan åka till Halmstad. Hade för övrigt en grym dag igår. Mys med finfina vänner, godis och tv-tittande. Precis som en fredag ska vara!!
Ha en bra dag och tänk på mig. Kram!
Ha en bra dag och tänk på mig. Kram!
Magkänslan.
Hej fredag.
Ska bli skönt med helg. För det kommer bli en bra sådan. Är glad för mitt beslut om en kortare time out från behandlingen. Jag skrivs ut härifrån Capio i två veckor men jag har fortfarande min plats kvar när jag kommer tillbaka. Som en längre permis, typ. Har kommit på mig själv att planera upp tusen saker som jag ska göra. Som jag dessutom vill göra. Död åt alla dumtankar (†).
Nu ska jag hem och delvis följa matplaneringen hyffsat (med luckor för spontanitet) men även försöka att liksom koppla av behandlingen. Ska på ett sätt bara leva som jag vill för stunden. Och om det är att "fuska", "göra rätt" (vad det nu är?), eller vad tusan det är så ska jag ändå göra det. För först då kan jag verkligen se vad jag behöver ta tillbaka hit och jobba vidare. Kommer aldrig kunna klura ut det om jag följer pekpinnar. Nu ska jag följa magkänslan så får vi se vart det här leder. Spännande tycker jag.
Ska försöka att finna mig i rastlöseheten hemma. För den vet jag kommer att komma. Jag ska inte smita undan. Jag ska vara mitt upp i allt utan att fly. För att fly, är just en flykt.
Inget grått å tråkigt här inte.
På riktigt; Vad tycker ni om håret? Själv är jag nöjd. Och det är väl det som kanske räknas.
Nåväl. Hela rummet ska packas ner innan jag kan koppla av. Blä. Flykt även där. Gör allt annat utom att just städa. Haha. Ska bara packa lilla väskan först och sen är jag redo för en jäkligt mysig tripp söder ut i morgon. Resten får jag ta tag i när orken är där...
(Ps. Fredagsgodis ikväll.) Just sayiN.
Kram.
Rainbow
"Everyone wants happiness no one wants pain
but you can't have a rainbow without a little rain"
..Ett utav mina favoritcitat det där. Mitt i prick. Fixade till håret igår, igen. Svårt att hålla mig till en och samma färg. Och just därför fick det bli en liten regnbåge i håret den här gången.
Saker och ting har fått ändrad riktning de senaste dagarna. Plötsligt var fjärilarna tillbaka och jag tror att jag är redo för den där hemfärden trots allt.
Ska börja packa idag. Det tar sin lilla tid att få ner mitt rum här i väskor. (Stökig som jag är). Åker iväg på äventyr på lördag och är tillbaka här på söndag för att sedan dra hemåt. Nedåt i landet, igen.
Vad tycker ni? Blev nöjd. Har en duktig vän som hjälper mig.
Har hand om lunchen idag. Soppa + efterrätt. Får se vad det slutar med.
Hoppas ni får en bra torsdag. Kram på er.
Ett steg fram och två steg bak. Eller tvärtom.
Hej.
Andra saker kommer emellan ibland. Både tankar och saker att göra. Har snackat en del om den där återvändsgränden. Där det ser mörkt ut, vilket håll man än väljer att vandra. Har inget att länga "ut" till. Vad ska jag göra och vad vill jag göra? Behöver hitta en ny sysselsättning i livet som fyller en funktion. Nåt mer roande än en ätstörning.
Tar en liten paus. Inte härifrån, men från behandlingen. Det är inte pga att jag har tappat motivationen. Kanske tvärt om. Jag kommer inte framåt här för tillfället och jag vet inte vad som är felet. Så jag åker hem ett tag. Två, tre eller fyra veckor... ingen aning! Behöver nog åka hem och göra slut med ätstörningen lite. Tänka till och förhoppningsvis få lite mersmak på livet. Och på så vis (hoppas jag) kunna ringa in de sista pusselbitarna som behöver falla på plats för att ta mig över mållinjen.
Satan, jag har kommit rätt långt ändå. Men just nu vet jag ingenting. Men ändå vet jag att det är jäkligt dumt att falla på mållinjen. Jag vill, men vet bara inte hur.
Ja, en karusell i hjärnan på mig. Vad tusan ska jag sysselsätta mig hemma för att inte gå och vänta på mattider dagarna i enda? Kan lätt bli magplask om jag inte planerar in något.
Kroppen spökar också. Har vart på labb och hoppas kunna få svar på vad som är fel. Idag ska jag bli ännu mer regnbåge också. Ni ska få se resultatet ikväll.
Men först blir det lunch. Ska laga efterrätten i morgon. Men jag har fullständigt slut på idéer om vad jag ska göra. Ni får mer än gärna ge mig lite tips. Hade jag uppskattat! :) Kram på er.
I drömmarnas värld.
Life is a fairytale.
Önskningar kan slå in och drömmar kan bli verklighet.
Det är jag som bestämmer början. Det är jag som bestämmer hur varje kapitel ska se ut och det är jag som väljer hur sagan ska sluta. Man kan nog påverka mer än vad man tror. Inte allt – men mycket.
En okej dag idag. Inte mer.
Ville bara önska er en bra start på veckan.
Kram.
Regnbåge
Hej.
Saker jag vill göra/se innan jag dör:
– Sätta mig i en bil/tåg/buss och dra iväg till okänd destination på obestämd tid.
(Måste bara bli lite mer spontan först)
– Bli grym på något instrument.
– Se norrsken. Blir nästa sommar det.
– Träffa en finfin man.
Saker jag ville göra, men som jag redan gjort:
– Hoppa fallskärm/bungyjump
– Simmat med rosa (!!!) delfiner.
– Sett Grand Canyon i solnedgång.
– Åkt på road trip i U.S.A
– Åka till New York.
– Gå på konsert på (i?) Hollywood Bowl.
Lite strunt bara. Har börjat drömma nya drömmar om livet. Tror att det är viktigt att ha något "att komma ut till". Och ja, det lutar mot att en flytt hade vart nyttigt för mig. Hädanefter vill jag klara mig själv, utan kryckor som stöd. Vill stå på egna ben och fatta egna beslut. Krävs dock lite övning för det där. Men skam den som ger sig.
Drog i lite lila färg i topparna också. Blir nöjd, faktiskt! Som en egen liten regnbåge på min axlar. Behövs idag. För här är det bara regn och rusk. Blir en slappesöndag. Men nu äre glasstajm.
Ha en bra söndag. Kram.
En fjäril.
Lördag.
Tröttade ut mig i morses. Vaknade med en jäkla energi och spring i benen. Så direkt efter frukost tog jag cykelt till andra sidan stan för att kolla lite i en Second hand-butik. Fick med mig lite smått och gott hem. Bla en helt underbar rosa/vit/blommig kimonoliknande sak. Lite väl somrig, men fortfarande fin!
Tog mig även in till torgdagen. Älskar torghandel! Så mysigt. Träffade på ett stort gäng som var på svensexa. De gick runt med stora skyltar där det typ stod; Massage 5kr, ansiktsmålning 10kr...osv. Och ja, i sådana lägen är jag den som är den. Haha. Kan ju för tusan inte låta bli att nappa på sådant fjant. Och jag var även den enda som faktiskt vågade nappa verkade som. Hade för tusan publik på tjugo pers runt mig. Haha. Sådan är jag. Man får väl roa sig bäst man kan när man är på vift på egen hand. Och jag måste sä
ga att det blev rätt grymt med tanke på den alkoholmängden min sminkör hade i kroppen.
Ville ha en fjäril. Och såhär blev det. Var iväg några timmar på min räsercykel. Tillbaka lagom till lunchen som idag blev Flygande Jacob. (Varför fasen heter den rätten som den gör föresten?) Vill också ha en maträtt döpt efter mig.
Nåväl. Hoppas ni har en bra helg. Kram på er!
Over the top.
Fredag.
Och helt plötsligt var det en vecka sedan man var hemma. Vet knappt vilken vecka jag är inne på här. Allt har flutit ihop. Men den här helgen är jag kvar här! Och nästa helg far jag iväg lite söder ut med mina fina vänner. Dock bara över dagen. Men lika mysigt för det!
Föresten en bra grej; Mammsen tar tag i saker. Hon strider för rätt saker. Hon var på möte igår med Lindex huvudchef. Hon ville ta upp snacket om de sjukligt smala modellerna de använder sig av. Det blev ett givande möte. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Hoppas chefen tog åt sig en del! Alla har ett samhällsansvar. Och det som gör mig nästan mest förbannad är att det kryper ner så myckert i åldrarna. Man ska inte tänka på sådant när man är ett barn. Eller..man ska aldrig tänka på sådant! Det ger så fel budskap. Smal får man vara. Men inte sjukt smal. Jäkla skillnad!
Helt plötsligt så är det vi som har trillat dit i ätstörningsträsket som ska visa sig "friskast". Misstolka mig rätt. Men det känns som hela samhället är hjärntvättat och går på dieter och ohälsosamma trender. Strunt samma. Kan inte få fram detta rätt. Tycker bara det är sjukt frustrerande att man som sjuk plötsligt ska vara den duktiga. För vi får minsann inte mixtra, trixa och dona hur vill med mat och träning. Men det finns de som gör det värre, men ändå inte anses...tja, som sjuka!
Ja, fredagsgrubbel. Min stressnivå har legat långt over the top den senaste tiden. Ett ord, sen bröt jag ihop! Har gått på högvarv de senaste dagarna. Behöver nog komma ner på jorden lite. Bara sitta. Kanske bara se på tv, läsa... eller bara vila. Vill göra saker hela tiden. Rädd för rastlösheten. Ser till att den inte kommer. Sjuttioåtta bollar i luften samtidigt. Det blev lite övermäktigt.
Bara vaaaara. Snart middag. Svamprisotto. Och ikväll blir det idolmys.
Kram på er.
Pink Lady.
Blond, brunhårig, svart, orange(!!!), rött,
mörkblond, mörkbrun....
...rosa tar fan priset alla gånger! Blev aningen starkare än väntat. Men vad tusan. Jag är nöjd ändå. Lär bli ihågkommen som tjejen med det rosa håret. Och så lite katter i huset på det. Crazy-cat-lady-med-rosa-hår. (Haha) Men blir så satans glad av den färgen. Mer rosa åt folket. Stackars den som flyttar ihop med mig. Lär få bo själv livet ut.
Torsdag. Soppdag. Regndag. Fick en spark i baken igår. Kan inte fortsätta med mina såkallade sidospår och egna agendor. Tror det är på det viset jag vidmakthåller ätstörningen. Tror mig fortfarande veta bäst osv. Och så kanske det inte är i alla fallen!
"Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt förändra dem själv"
Och med de där orden går jag och äter lunch. Hoppas ni får en bra Torsdag. Och om inte; Ha det ändå. Det blir väl kanske vad man gör det till? Puss och kram.
No Shit.
Sklillnad.
För att det ska bli annorlunda så måste man göra annorlunda.
No shit.
Men hur gör man annorlunda när "annorlunda" är det sätt man har tagit sig igenom livet med hittils. Svårt att bara hitta nåt annat tillvägagångssätt. Fast alltså, det är klart att det går. Annars hade ju inte en jäkel blivit frisk. Och så är ju faktiskt inte fallet.
Vad jag behöver göra för att finna en inre motivation? Tror jag behöver en nystart. Nytt, nytt och nytt. Vill ha nåt som fyller mina dagar med energi och livslust. Jag ville känna att jag räcker till och jag vill känna att jag gör nytta.
Tycker det är en rätt spännande resa det här. Undra vem jag är när jag har funnit mig själv på riktigt? Tänker inte ge mig förens jag har tagit reda på det.
Tänk om jag blir en helt ny person?
Spännande.
Onsdag. Ska fika/mellanmåla nu. Försten så var jag på stan igår och köpte en dyr hårfärg. Var inne i en enda affär efter det. Och där la jag tydligen ifrån mig den och kom inte på det förens i morses. Men tänka sig... den låg ju för tusan kvar! Haha. Tur det.
Kram.
Guldiga ängar.
Att släppa taget, helt!
Det är något jag inte har gjort än. Har på något sätt gått hand i hand med ätstörningen enda hit. Och jag vet faktiskt inte vad det är som krävs för att jag ska göra det. Många av de såkallade säkerhetsbeteenden jag gör för att vidmakthålla tänker jag inte ens på att jag gör. Jag menar, det går ju av bara farten.
Jag är inte motstridig när det gäller att göra. Men att bara göra två av tre saker helhjärtat gör att jobbet inte blir klargjort på djupet. Det räcker med att en tagg sitter kvar för att man kan trilla tillbaka igen känns det som. En tagg som tillslut växer sig stor som en törnbuske. För det var ju faktiskt på det viset det började. Allt ska bort. Iallafall så småningom. Varför håller jag kvar vid ätstörnigen? För att jag är rädd helt enkelt.
Har (kanske lik som ni) ett svart eller vitt och allt eller inget-tänkande. I vissa fall är det negativ men i vissa fall något positivt. Behöver hitta den där allt eller inget-känslan när det gäller jobbet och behandlingen här. Vill kliva över det sista trappsteget för att vilja göra slut med äs en gång för alla. Och jag börjar känna mig jävligt less på allt som har med detta, samtidigt som det har vart som en (falsk) trygghet. Något att skylla på och något att kontrollera. Men det finns betydligt mer rogivande sätt att tillfredsställa sig själv på. Och det är sätt som är hållbara och som gör ens liv bra och inte tvärtom.
Jag vet inte hur länge jag kommer bli kvar här. Oroar mig lite för tiden måste jag erkänna. Rädd, rättare sagt. Vill inte ge mig. Men är även rädd att känna mig nöjd (och även andra) för tidigt.
Vart i stan precis. Middag om ett tag. Kram.
Tisdag.
Hej.
Har knappt haft på datorn på hela helgen. Och det ser jag som ett bra tecken på att jag har haft andra saker att göra istället. Och att jag har orkat göra allt. Somnade dock snabbt igår. Har hunnit med och träffat mer folk under dessa dagar än vad jag har gjort sammanlagt under tre år känns det som. Somnade gott må jag säga.
Gjorde en bra hemmaträning. I och med det så känner jag även att jag har fixat klart jobbet nu. Tänker att jag kan må såhär och framförallt att jag kommer att må såhär. Fast jag vet att jag kan må trippelt så bra. Mina tankar liknar fortfarande de tankar jag tänkte i början av min tid här. Har gjort jobbet så det ser snyggt ut utåt. Men jag har inte tagit till mig allt. Jag gör det mycket för yttre motivation. Nåja, hade aldrig kommit hit om inte jag ville, så missuppfatta inte. Skulle jag ge upp
så hade jag nog redan gjort det vid det här laget.
Vill vara alla tillags och därför göra jag på det viset. Men jag tror inte att detta blir hållbart om jag inte vågar lite mer på riktigt. För det har jag inte gjort hittils. Har fortfarande en sådan där mur mellan mig och behandlingen.
Så, tisdag idag. Ska snart äta lunch. (King curry). Och efter det ska vi ha "gruppen" följt av en tur till stan. Hoppas på en bra vecka. Känns lite...virrigt. Hoppas ni får er en bra tisdag mina vänner.
Kram till er.
Live your life.
Söndag.
Godmorgon får jag säga för en gång skull vid det här tiden. Äntligen lite sovmorgon! Slog upp ögonen vid halv tio i morses. Hade en bra kväll igår. Riktigt bra dessutom. Var iväg och träffade massa folk och somnade sen med min sovbuddy brevid mig. Kul att framför allt orka ta sig iväg lite. Blev inte en jättesen natt. Men senare än nio, som jag brukar bli sömnig.
Har förvånat mig själv gång på gång den här helgen. Och jag har lyckats ringa in det som fortfarande gör att jag håller fast vid ätstörningen. Simpelt, egentligen. Men hittils är jag jäkligt nöjd över mig själv och helgen. Skitsamma om det blir mer eller kanske mindre än vanligt. Jag har ju faktiskt vågat prova vingarna en aning och faktiskt levt för en gångs skull.
Ska snart packa väskorna och åka. Åker tillbaka till Varberg i morgon igen. Det där känns rätt långt borta faktiskt. Det har vart skönt att ha varit hemma lite!
Hoppas ni får en bra Söndag mina vänner. Kram till er.
Femte Oktober.
"Jag vet inte hur man lever"
Fast jag börjar ta mig fan lära mig. Sakta men säkert. Glider med i helgen. Gör spontana saker som jag inte trodde jag skulle våga, äter när maten är klar och lägger mig inte i vad som serveras.
Åker iväg på min "mattid" för att ta igen det innan eller efter. Försöker anpassa maten efter livet.
Även en "vanlig" icke ätstörd person planerar matdagar. Det går liksom inte att komma undan. Så åter igen; Det verkliga livet är inte så flängigt, oplanerat och rörigt som jag trott. Det är okej att ha rutiner och det är okej att planera. Alla (många) gör ju faktiskt det. Inga konstigheter! (Men jaja. Man ska kunna röra till det...å det där köret). Den tiden kommer och ett steg i taget.
Tog sovmorgon i morses. Första gången på ett halvår. Drog mig upp vid tio. Tyckte minsann att jag var värd det. Har precis ätit lite ägglunch och snart får jag finbesök. Taco-night följt av en (liten) utgång. Varken kropp eller psyke pallar så sena nätter.
Lägesedan jag frågade om ni hade några frågor. Och om ni har det så får ni alltid fråga. Här eller på mailen.([email protected]). Går fint vilket som.
Hoppas ni får en bra Lördag mina vänner. Det tänker bannemej jag ha. Kram och Puss.
Om fem år.
Ett: Lycka är ett val.
Två: Sluta leva efter andra människors förväntningar.
Varje mynt har två sidor och världen färgas efter dina glasögon. Man kan inte påverka allt; Men faktiskt jävligt mycket. Vet inte vad jag ska säga om dagen. Eller tja, dagen i sig har vart väldigt, väldigt bra. Men jag fortsätter att lyssna på fel sida av mig. Inte alltid. Men en gång är en gång för mycket. Jag vet att jag inte ska ha för stora förväntningar på min själv. Och det har jag faktiskt inte! Jag märker ju själv hur långt jag kommit. (Hmpf.) Lätt att glömma vilka hinder man faktiskt har tagit sig förbi.
Lätt att stirra sig blind för stunden som sagt. Men satan, jag mår faktiskt bättre än för fyra månader sedan. Det kan jag faktiskt erkänna.
Lunchade på stan och är hemma nu. Fick med mig en del saker hem. (Tusan.) Lyckas inte hålla de där spara-pengar-löftena. Men sådana är väl till för att brytas? Tycker om att skriva lite dagbok. Några få rader räcker för mig. Bloggen i sig blir ju som en större dagbok man kan blicka tillbaka i. Men. Jag fick tag på en sådan där 5års-dagbok. Tre rader för varje dag! Ska läsa igenom den när den är slut. Då är jag tjugosex år. Haha.
Ska bli kul att läsa igenom den. Med tanke på att det är så lite om varje dag så är det lite lättare också. Ska nog kunna se en radikal utveckling i måendet. Spännande. Ger er uppdatering om fem år. :D Haha.
Blir en slappekväll hemma. Är ruskigt trött. Äta varma mackor och titta på idol med familjen. Blir andra äventyr i morgon istället. Ska ut med klackarna och den lilla svarta för första gången på...? Ett jäkla tag iallafall.
Hoppas ni har en bra fredag. Kram!
Hemma.
Hej fredag. Och hej Alingsås.
Fick bli en liten paus i skrivandet. Vart i full gång med lite andra saker. Tex en tur hemåt. Och där befinner jag mig nu. Åkte igår morses. Först blev det sommarstugan i några timmar bara. Saker som behövde fixas. Plockade med mig kilovis med äpplen hem. Jonagold-äpplen gåner två, typ! Gigantiska. (Ska göra äpplemos)
Och sen styrde vi hem mot Alingsås. Tog en långprommis med min fina vän och sedan stupade jag i säng tidigt.
Har inte riktigt bestämt hur det känns att vara hemma. Det är annorlunda den här gången. Positivt menat. Jag försöker att skaka om min värld lite. Oplanerat, men ändå omskakade.
Det är småsaker som förbättras. Som ingen annan tänker på än jag själv. Bara det att kunna skära upp en okänd bit bröd av den limpan som ligger hemma utan en tanke är en stor befrielse. Jesus.
Sitter och äter frukost. Same as usual. Ska luncha på stan idag. Och i morgon vankas mer äventyr. Ska prova på livet lite. Tror, vill och hoppas att få till en aha-upplevelse denna helgen. Att hitta en inre motivation och inte bara köra på för den yttre motivatinen. Lär inte hålla då.
Hoppas ni får en bra helg. Kram.
Simple as that.
"Autumn is a second spring when every leaf is a flower"
Superfina dagar (vädermässigt) som passerar här. Njuter verkligen av den fina hösten. Som förövrigt inte ens känns som höst. Varmt och skönt! Onsdag idag och i morgon åker jag hem. Ska verkligen försöka ringa in de saker som gör att jag hittils inte vågat släppa ätstörningen. För det har jag inte riktigt gjort.
Jag har gått upp i vikt och jag gör det jag ska. Och ändå sker det inte någon förbättring. Det är fyrkantigt här. Inrutat och regelbudnet. Vilket faktiskt inte är till min fördel. Jag är van vid en fyrkantig vardag och jag tycker om att ha det så. Därför skedde det ingen förändring gällande det när jag kom hit. Tvärtom! Jag blev om ens ännu mer inrutad.
Skit i det nu. Ska fokusera på lite annat än detta hemma. Ska försöka röra till det lite. Omedvetet. För planerar jag annorlunda så vänjer jag mig vid det och då blir det ändå fel. Yaya. Ska försöka träffa lite vänner varvat med vila, mat och mycket mys med familjen! Hoppas på en bra vistelse hemma.
Man måste göra annorlunda för att det ska bli annorlunda. Simple as that! Fika om en stund. Sedan står jag för middagen och efter det ska vi ut och fota lite.
Bärjar bli sjuker. Just my luck. Hoppas ni får en fin höstdag. Kram på er.
Höst eller sommar.
Hej!
Första oktober idag men när jag var nere på stranden så hade det lika gärna kunnat vara Juli. Nåja, om man bortser från att det var rätt folktomt då. Hade en hel strand för mig sälv.
Vart ute mycket idag. Förut avskydde jag när det var fint väder. Det betydde att man var "tvungen" att gå ut. Man kan väl inte sitta inne när det är sol heller? Men jo, det kan man. Vill man vara inne så är man inne och vill man vara ute ja då går man väl ut. Men nu uppskattar jag detta fina väder. Allt blir faktiskt lite lättare med solen på himlen.
Funderat. Är i en jobbig sits. Men jag tror att den här sitsen kallas; Personlighet. Vi har olika livsregler som vi följer både medvetet och omdevetet. Och jag är fyrkantig. Jag tycker om kontroll och en rutig vardag. Egentigen inga konstigheter med det. Det är ju faktiskt bra att ha rutiner. Men när rutinerna får en avskärmad från världen och att det blir till ett hinder så är de där livsreglerna inte lika bra längre.
Ska inte göra om mig själv. Jag är den jag är och jag är bra(?). Behöver bara finslipa på några regler så att de är hanterbara livet ut. Jag har vart likadan livet ut. Vill vara alla tillags och speciellt för mig själv. Men tillslut tröttnar man på att vara duktig och det var väl därför detta slog till. Svaret är nog så enkelt.
Bild från idag. Är det verkligen Oktober? Haha.
Har haft en okej dag. Rätt jobbig, men okej. Hade familjen på besök en supersnabbis då de hade vägarna förbi. Annars har jag ätit köttfärsgratäng, strosat på stranden och vilat ögonen på höstiga löv.
Snart middagsdags. Tycker det ska bli jobbigt men spännande att komma hem snart. Det behövs. Står still här. Babbel. Ha en bra kväll. Take care. Kram.
