Godkväll!!
Jesus vad man uppskattar att sätta sig i soffan framför massa roligt på tv och med god mat efter en väldigt lång och intensiv dag på jobbet. Dagen har gått fort och allt har gått fint! Har vart att gör precis hela dagen – förutom när jag skulle äta. Perfekt.
Har kännt mig riktigt pigg idag. Och dessutom väldigt peppad. Det är så skönt att umgås med riktigt friska människor på dagarna. Människor som äter när, vad och hur som helst – utan att verka ägna en endaste liten tanke på det. Det ger mig lite hopp om att dagarna faktiskt inte behöver handla om det som mina för tillfället handlar om – mat.

Sitter och färgar ögonfransarna mitt upp i allt också. Lat som jag är så orkar jag väldigt sällan sminka mig, så för att inte ha två hål till ögon så brukar jag ibland färga dem istället. Funkar hur bra som helst. Och vet ni? I morgon är jag ledig. Och mamma med. Hade först tänkt föreslå sushi, men nej. Jag ångrade mig. Istället ska vi två äta något "nytt" här hemma. Ska ta itur med lite saker som jag vet att jag kommer få handskas med på resan. Känns bättre att ha provat på det här hemma först. Nåja, visst har jag provat på det innan – men det var på tok för längesedan.

Kvällsmys
Myser på bästa tänkbara sätt. Har även tagit åt mig lite användbara råd jag fick av er. Som sagt, ni kan vara rätt kloka ibland minsann. Tack för det! :) Hoppas ni får en bra kväll kära ni. Puss & Kram
Choklad Och Vaniljgröt
Godmorgon fina tisdag! :) Regnet droppar och humöret är rätt bra idag må jag säga. Rätt pepp och kände mig lite sugen på förändringar jag jag vaknade. Inga drastiska föränringar, bara lite variation. ;)
Det tog bara sisådär två veckor eller något innan jag bestämde mig. Och nu var det gjort! haha Favoritfrullen byttes ut mot en portion gröt. Kommer jag någonsin att bli en grötmänniska är frågan? Ytterst, ytterst tveksam faktiskt. Blandade i alla goda kryddor och bär som jag hittade men jag lyckades ändå inte få mina smaklökar att jubla – tyvärr.

Choklad/vaniljgröt toppat med kokosflakes,
varma hallon/jordgubbar och vaniljkvarg
Måste dock säga att det såg underbart gott ut. Det doftade underbart med för den delen. Jag hade verkligen velat uppskatta en varm skål gröt på morgnarna. Så mysigt att värma sig med nu på hösten som sagt. Men detta var bara en av många grötsorter som ska provas. De andra kanske faller mig mer i smaken.

Det var betydligt mer mättande än vad jag trodde i allafall. Och detta är en av anledningarna till varför jag har svårt att variera mig. Jag vet liksom inte hur mycket jag behöver. Men man lär sig väl :) I veckan ska jag även bocka av pepparkakasgröt samt stekt gröt från listan.
Är ledig även idag. Mucho skönt! :) Får se vad jag roar mig med för spännande. Hoppas ni får en bra dag. Pussen!
Mängder och spark i baken
Hittade mitt gamla matschema från Capio. Blööh var första tanken, åhåå var nästa. Efter att ha läst igenom det några gånger så fick jag faktiskt upp ögonen på nytt. En liten hjälp på traven för att faktiskt inse vad det krävs för mängder för att öka.
Ett matschema innehåller oftast frukost, fm-mellis, lunch, em-mellis, middag och kvällsfika och olika antal näringsdrycker på det. Får jag i mig all den mängden i dagsläget? Tveksamt. Enkel ekvation egentligen.
Schemat är egentligen till för att hålla vikten och för att öka så läggs nd´s på.
Eftersom jag i dagsläget varken äter efter matschema eller dricker nd´s så insåg jag efter att ha läst matschemat hur mycket energi jag tyvärr går miste om. Visst, jag kan klara en viktuppgång genom att äta alla målen per dag, men utan nd´s så kommer det ta tiiid. För när jag gick på Capio så åt jag alla sex målen per dag och drack dessutom 3 nd´s utöver – och ökade ändå väldigt sakta i vikt.
För att ersätta en näringsdryck så krävs följande:
1. 1 bägare fruktyoghurt (2dl), 1 skiva mjukt bröd, bregott + 2 skivor ost
2. 1 Risifrutti, 1 skiva mjukt bröd, bregott, 1 skiva skinka
3. Pastasallad på 45 g okokt pasta, 2 tsk olja, 1 tomat, 35 g skinka
4. Falafel: 1 pitabröd, falafel 55 g, tomat, gurka
5. 1 varmkorv med bröd, senap och ketchup
6. 2 pannkakor, 2 msk sylt
7. 2 dl fruktyoghurt, 1 dl flingor, 1/2 banan
Något av dessa alternativ ska alltså ätas utöver alla sex målen per dag – tre gånger om dagen – om man ska ersätta 3 st nd´s. Jesus. Insåg att nd´s kanske inte är så jävla dumt trots allt. Att hinna med sex mål om dagen är redan en liten utmaning ju.
Så till alla mina damer där ute (och även till mig själv), ät, ät, ät. En extra potatisfan, en till macka, nytt pålägg eller kvällsmys med choklad gör ingen skillnad. Det kommer krävas mer än så. Njut nu för fan. Det ska jag göra – med utmaningsmiddag. Puss
Söndagstankar på en torsdag
Ångest kan vara bra ibland. Det är ett tecken på att man har gått emot rösterna – och gjort rätt. Som jag sa så satt jag och kollade på före och efter-foton igår. Och jag kan säga att jag ser friskare ut nu, jämfört med i början av sommaren. Men samtidigt, det är väl klart? Jag äter bättre och vikten tickar på.
Och så vill jag ju inte se ut. Insjunken, trött, blek och mager. Men varför ska det vara så svårt att acceptera att kroppen börjar gå mot sitt normala? Det är ju faktiskt dit jag vill.
Har börjat "skämmas" över att tacka nej till vardagliga saker, som jag förväntas orka med. Kommer kraven bli fler, ju mer jag börjat närma mig mitt mål? Kanske, men samtidigt kommer jag inte heller behöva tacka nej till lika mycket saker, då orken förhoppningsvis har kommit tillbaka. Dessa krav. Det skrämmer mig.
I dagsläget har folk förståelse när jag tackar nej till saker. De förstår att jag inte orkar slå klackarna i taket varje helg. Men när jag inte längre har en ätstörning eller mattider att "skylla" på, kommer det ändå vara lika acceptabelt att tacka nej då?
Satt även och funderade på hur jag vill att mitt liv ser ut om – låt oss säga ett år. Kommer dagens vardag att fungera då med? Är det liv jag lever idag normalt? Känner att det är dags att göra förändringar som kommet att hålla i längden. Förändringar som jag kan vänja mig vid och hålla fast vid. En livsstil helt enkelt.

Sitter och tänker osv...
Är fast vid mina måltider. Vill äta upp på min tid, vill äta på mina tider, vill äta mina saker.. men så kan jag inte hålla på hela livet. Måste bli mer spontan. I dagsläget är även mina spontana måltider relativt planerade. Klarar av att byta plats på mål osv. Men då måste jag veta det i förväg. Äter hellre få, men stora mål idag. Det fungerar bättre för mig. Äter så mycket som man ska, men på färre måltider än "vad man ska".
Fast vad spelar det egentligen för roll, så länge jag får i mig tillräckligt? Mår jag bra av att slå ihop frulle och fm-mellis så tycker jag att det kan vara okej. OM jag gör det av rätt anledning. Men jag måste lära mig att våga "dela" upp målen och äter oftare, men lite mindre. Nu äter jag lite färre måltider men i större mängder. Mycket större mängder.
Nästa steg är att våga fördela maten över dagen i mindre portioner. För i slutändan blir det ju ändå samma?! Ja, det är nästa steg. Tror att man mår bättre av att äta lite, men ofta. Eller snarare – jag vet. Kanske mår bra av detta i dagsläget, men det kommer inte fungera i långa loppet. Och nu satsar vi på förändringar som kommer att hålla livet ut. Punkt.
Babblar på som om det vore söndag. Haha. Nu ska jag äta. Puss
Godkväll!
Att få komma hem till detta....

...efter åtta timmars jobb. Det är fina grejer det, så mycket vill jag lova er. Har dock vart en relativt lugn dag idag och tiden har gått fort. Gått runt och vart småsugen/hungrig konstans idag, trots bra matintag. Min kropp bara kräver och kräver – och jag bara ger och ger ;) Man ska lyssna på sin bästa vän, inte sant?
Nu var det längesedan jag bockade av något "jobbigt" livsmedel. Och för att kliva över tröskeln så krävs det att jag klarar av allt. Så småningom i allafall. Mitt mål är u att kunna äta precis allt, i den mängd jag vill utan att det ska vara några konstigheter. Så det är bara att börja "öva". Frågan är vad jag ska köra på härnäst.
Får suga på den karamellen tills i morgon. Eller inatt, för det är då snilleblixtrarna visar sig ;)
Hoppas ni har haft en fin start på veckan. Pussen och Kramen
En tröskel
Upp och ner, ner och upp. Gällande allt känns det som. Och ikväll gäller det energin. Den hittade tillbaka – lagom tills jag snart ska sova. Helgen gjorde mig gott, helt klart :) En ny vecka att se fram emot.
Kroppen känns annars lite trasig. Något saknas och det är min uppgift att reparera och ge den vad den behöver. Och i detta fallet är det mat, vila och mat. Oavsett vad alla tankar säger.
"Det kommer gå fort, alldeles för fort". Men faktum är att hur mycket jag än lyssnar på kroppen så kommer det ändå inte gå "för fort". Sätter jag in högsta växeln idag, så hade jag förmodligen inte vart i mål förens om många månader ändå.
Jag känner mig redo att ägna mitt liv åt andra saker än mat nu. Faktum är att jag börjar tröttna något fruktansvärt på det här. Orkar inte med tider och planering. Vill börja leva – på riktigt. "Sök hjääälp", tänker ni nu. "Du fixar inte detta själv". Men jag har kommit långt, det vet jag själv. Och bara jag bestämmer mig så kommer jag ännu längre. Ett ynka litet mussteg kvar har jag. Och det lilla klivet kommer ta mig över en tröskel – and then it´s on.

Det är aldrig försent att göra förändringar. Det som har vart, ja det har vart. Kan gräma mig över att jag inte har ryckt upp mig och kommit längre än detta. Men vad hade det tjänat till? Det är på senare dagar jag har insett nödvändigheten av alla dessa förändringar och vad de faktiskt kommer att innebära.
De kommer innebära en ångset – till en början. Men sedan väntar livet. Det riktiga livet. Dock känner jag att jag, Cecilia har kontrollen över vad jag håller på med för tillfället, inte sjukdomen. Nåja, den där lilla tröskeln var det.. då var det bara dags att ta det där lilla klivet också.
Har precis avnjutit en dundermåltid. Eftersom jag inte fick min vanliga frulle i morses så fick det bli det ikväll istället. Plus lite extra, eftersom jag var tvungen att ta igen det mina smaklökar missade i morses såklart. ;)
Dessa inlägg kommer alltid på söndagar. Tankeinläggen. Äre söndag så äre. PUSS
Pusselbitar
Det är inte okej att fortfarande ha matkoma en och en halv timma man har ätit. Fast gott, ja det var det. Ibland blir det helt enkelt lite (mycket) för mycket. Sådant som händer! Kroppen tar inte stryk av det – tvärt om. (Hoppas jag?) Känns inte som att jag kommer vara speciellt hungrig till nästa mål dock. "Innan-jobbet-målet". Men då får jag väl äta den mängd jag känner är rätt just då.
Det är när sådant här inträffar som jag är glad att jag inte har ett matschema att följa. Men så kom jag samtidigt på att det är när man följer ett matschema sådant här faktiskt inte händer. Då har man sina mängder att följa – som man vet är rätt. Men nu, ja nu äter jag mig proppmätt istället, men jag får ändå "välja" om jag vill äta lite mindre kvällsmål då middagen blev större än vanligt. Jag är tudelad med det där angående matschema! Men eftersom jag 9/10 gånger klarar mig exemplariskt ändå så tror jag att jag kan fortsätta som jag gör.

Det känns som jag håller på att explodera. Inte pga av matkoman – utan av tankar i detta läget! Eller så är det en blandning, jag vet inte. Ena dagen svävar jag på moln och tror att jag kommer att fixa detta med en klackspark medans ena dagen ser jag lixom ingen ände på det. Jag ser det fria och känner en längtan, men samtidigt så är jag så rädd att det fria kommer fortsätta att innebära massa tvång. För så var det förra gången jag var "fri". Men som sagt, då kanske jag inte var fri?
Friskhet för mig är när man val som man själv vill. Vill på riktigt lixom. Och om det nu innebär träning tre gånger om dagen för att man faktiskt tycker att det är kul eller om det innebär att ligga med en chipspåse och kolla film spelar ingen roll. Så länge man gör det av rätt anledning! Hoppas ni förstår vad jag menar.
Är rädd att inte finna någon balans.
Men nu ska jag bli frisk. Inte bara normalviktig. Ska få alla bitar att falla på plats och inte en enda bit ska få saknas. Ska finna den där pusselbiten som alltid har saknats någonstans. För den finns, det vet jag!
Skillnad eller skillnad..
Är det möjligt att se skillnad i spegeln, trots knappa skillnader på vågen? Antingen är det huvudet som spelar mig ett spratt. Eller så är det så att kroppen har kommit igång nu när jag äter ordentligt (!!) och jag har fått mer lyster och ser piggare ut helt enkelt. Ja, det kanske är skillnaden på pigghet jag ser i spegeln och inget annat.
Ni får inte tro att jag inte vill se skillnad i spegeln. För det vill jag. Väldigt mycket! Men jag tycker lixom att det är konstigt att jag faktiskt ser skillnad. Och skillnaden är faktiskt stor om man jämför med bara i början av sommaren. Då såg jag livlös ut. Trött, blek och med en blick som stirrade ut i tomma intet.
Men idag ser jag faktiskt en tjej med lite glädje i sig. Ett par rätt pigga ögon och med ett leende som verkar rätt äkta – för det mesta.

Rätt pigg och sådär
Nästa steg är att se skillnad på mer än pigghet. För så här kan man ju inte gå runt hela livet, trots att det fungerar rätt bra. Fast naah, egentligen.. hur normalt är det att få träningsvärk av att bära matkassar? Kanske normalt för vissa. Men mitt normala jag kräver betydligt mer än ett par kassar för att få ont i kroppen, det vill jag lova er. Och nu jag vill ha mer ork, våga mer, kunna vara ännu mer spontan, kunna gå i tighta jeans, ha korta kjolar – och känna mig bekväm!
Nu ska jag snart få i mig lite mat och sedan åka till jobbet.
Ha en fin kväll. Puss från mig!
Plättis
Blir alltid så kluven när jag ska laga mat till mig själv. Lättare att laga till flera. Dels för att det är roligare och så kan man bolla matidéer med varandra. Känns även lite mer "värt" att koka femton potatisar, och inte tre. Det brukar sluta med att jag antingen äter rester från gårdagen, äter sushi eller öppnar någon konserv.
Dock har jag gjort framsteg mina vänner. Stora framsteg – enligt mig. Hade jag fortsatt att äta på "mina" tider nu under hösten så hade det inneburit att jag hade fått äta själv varje dag, då mamma och pappa är på jobbet den tiden.
Men nu har jag tänkt om och bytt plats på vissa måltider så att middagen kommer att intas i sällskap istället. Inte varje dag, men nästan. Åtminstånde de dagar då jag jobbar kväll. (Olika rutiner för olika jobbtider ni vet..) Men ja, lite stolt är jag ändå. Känns bra! :)
Dock intogs maten i min ensamhet idag. Men var varken sugen på rester eller någon tråkig konserv. Ville ha något somrigt och färglatt. Det tog sin lilla tid innan jag bestämde mig måste jag medge. Men tillslut så..

Plättar med smak av blåbär, vanilj och kanel
Kvarg/keso med smak av vanilj och jordgubb
Melon, mango, hallon, kokosflingor & granatäpple

Sommarmat
Det var gott, så gott. Och nu är jag mätt, så mätt! Redo för en lång power nap med andra ord. Hähä. Älskar att sova middag/lunch eller vad det nu blir.
Nu ska jag göra något innan jag börjar klättra på väggarna. Trots att jag knappt har vart hemma idag, utan vart iväg nästan hela dagen så blir jag ändå förbannat rastlös så fort jag sätter mig i soffan. Fast just det ja.. power nap sa vi!
Puss
Höstluft
Jag ogillar att det luktar höst ute och jag ogillar den inbyggda väckarklockan i min kropp. Hade gärna blundat lite till. Vaknade iallafall till strålande väder. Något som jag inte ogillar iallafall. Och eftersom vi bor i Sverige och vädret inte är speciellt pålitligt så passade jag på att utnyttja det medans det gick. Har lyxen att bo vid en sjö, så jag traskade upp till sjön, mer eller mindre nyvaken och satte mig och bara njöt, andades och tittade en stund. Tänkte gjorde jag också, lite för mycket..


Morsgonstund / Morgonmat

Ännu mer morgonmat
Som ni vet så har jag olika rutiner för olika dagar, beroende på jobbtider. Men idag ska jag slå på stort. För att börja leva ett frisk och normalt liv så måste man också leva som friska människor faktiskt gör. Det går inte att vara fast vid mönster, tider och rutiner helt slaviskt. Lite flexibel måste man kunna vara!
Så idag ändras tiderna lite hejvilt. Men det är okej för mig, bara jag vet om det i förväg. (Lite måste jag väl fortfarande få planera..?)
En annan tanke som slog mig var att det exakt är en månad kvar till jag åker iväg på min resa. Och det fick mig att begå ett misstag mindre idag. Borde aldrig göra misstag egentligen. Men helt exemplarisk kan man väl inte vara jämt. Det viktigaste är faktiskt att man kan inse att man faktiskt har gjort ett misstag. Nästa steg är bara att aldrig göra dem.
Ha en fin dag. Puss
25 Augusti
Lördag, den 25 Augusti. Hade det inte vart för datumet så hade det lika gärna kunnat vara december – om man ser till temperaturen då vill säga. Snart dags att börja använda värmedynan känner jag. Brrr. Är glad att jag inte är lika frusen som förr i vilket fall som helst. Levde i lager på lager, mest bestående av fleecekläder. Är även glad att mina nattliga svettningar har lugnat ner sig, för det var verkligen förjävligt. Haha.
Min kropp börjar väl sakta men säkert att reparera sig, och det tackar jag hjärtligt för. :)

Frukostmys i solen

Inga ord behövs. Mums!
Frukosten intogs i morgonsolen (Förmiddagssolen?) med boken i handen. Och nu sitter jag och funderar på vad jag ska laga mig för mat innan jag åker till jobbet lite senare. Det lutar mot en plocksallad på Ica. Eller en makrill från fiskbilen.. haha. Orkar verkligen inte laga mat idag, och då får man ta till genvägar. :)
Nu mina vänner ska jag gå och göra lite nytta. Puss & Kram.
23 Augusti
Samma drömmar, samma besvikelse när jag vaknade. Ska jag drömma sådana drömmar varje natt så tänker jag sova dygnet runt, året om. Dock blev det inte samma besvikelse när jag insåg vilka framsteg jag hade gjort på bara en vecka. Vågade inte riktigt tro på det först. Alltid blandade känslor till en början. Så har det alltid vart och kommer nog alltid att vara. Fast det dröjer inte länge innan tankarna endast blir positiva. Inte..stanna..här..!


Dagens frullekost
Två bilder på dagens frukost också, eftersom denna skiljer sig så mycket från de andra frukostarna jag äter menar jag ;) Men den ger mig en bra start på dagen. Blir aningen för mätt på detta, men det gör inget. För här hemma kan jag äta mig lite för mätt utan att det känns jobbigt. Annat blir det däremot så fort jag kommer ut från min trygga zon. Dvs mitt hus. Lite konstigt.
Nu hinner inte jag babbla mer. Ska iväg till jobbet. Undra om dagen bjuder på någon rush idag?!
Kräftis
Herre, vad man hinner med mycket på ett dygn. Känns som jag har vart iväg betydligt längre än så. Beror nog främst på miljöombytet. Från stekos till båtliv. Det var härligt, samt ett riktigt fint avslut på sommaren. (Trots regn).
Sååå, under sista dygnet har jag..
...spelat kort och vunnit varenda jäkla gång.
...somnat till vågorna.
...vaknat till doften av nybakat bröd.
...läst sisådär hundra sidor i min mysiga bok.
...ätit mängder med god mat. (Det var trots allt jag som stod för menyn hela dagen lång). höhö.
...strosat i affärer.
...haft kräftis.


God tacolunch

Det är rätt bökigt för mig att ha folk för tätt inpå när jag äter. Tycker inte om det. Mina knepiga handlingar sätt på prov och utrymmet för konstiga beteenden minskas, rejält. Kanske är bra, men jag tycker fortfarande att det är lite jobbigt. Men som sagt, jag ska ju inte äta alla mina måltider i min ensamhet livet ut, så det är lika bra att vänja sig. ;) Dock gäller detta främst vid frukost/kvällsmat. Knepigt.


Kräftis

Skaldjur, frukt, bröd & annat smått och gott
Ikväll kom även mamma och pappa ut till båten. Silverbröllop firades med kräftskiva. Mysigt! Det fanns allt från rökt makrill, räkor, färska havskräftor, gravad lax, varmrökt lax till olika sorters bröd, svenska jordgubbar, ostar och frukt. Skaldjur är något av det godaste som finns och ikväll fick jag även upp ögonen för makrillen. Det är skillnad på makrill på konserv och vitlöksrökt makrill, den saken är säker. Svalde ett och annat ben bara, men det var det värt.
Tänkte även på hur mycket jag faktiskt har vågat tänja på mina gränser. Jag vågar provsmaka, ta om, prova nytt – bara äta helt enkelt. Det är fortfarnde många, väldigt många saker jag avstår ifrån, som jag helt enkelt inte vågar smaka på. Men lite längre tillbaka i tiden så åt jag bara det jag hade bestämt mig för att äta. Lyssnade inte på kroppens signaler för fem öre och vågade inte ens ta en melonskiva utöver det "bestämda".
Men idag, ja då är det andra bullar. Trots att jag fortfarande inte vågar mig på vissa saker så vågar jag åtminstånde släppa på allt och äta utifrån kroppen, inte från knoppen. (När det gäller att ta om åtminstånde) Och att den där jävla miniräknaren numera är avstängd är så-jävla-skönt.
Nåja, nu ska jag sova. I morgon väntar jobb. Ha en fin kväll. Puss & Kram
Hösten
Har haft en rensa-och-släng-allt-du-kommer-åt-dag här hemma. En hel drös med saker har åkt i soptunnan och ännu mer har skänks bort. Tycker att det känns så dumt att slänga kläder osv. Mat också för den delen. Men vet ni, idag när jag rensade i skafferiet så kunde jag inte låta bli att slänga en massa mat, trots att det tog emot.
Det var mat som gav mig dåliga minnen. Löjlig mat, men som ändå gav mig ångest. Jag fick en rejäl klump i magen av att se allt så ja, det fick åka rätt ner i sopen.
Det var mat som gav mig dåliga minnen. Löjlig mat, men som ändå gav mig ångest. Jag fick en rejäl klump i magen av att se allt så ja, det fick åka rätt ner i sopen.
Den här hösten ska som sagt bli bra. En fin höst som jag senare i livet kan blicka tillbaka på och minnas som något bra. Förra hösten började bra, riktigt bra faktiskt. En fantastisk road trip i USA med bästa sällskapet. Och hade det inte vart för det där förbannade jobbet så tror jag säkert att den hade kunnat sluta bra också. Dock hade jag min största "fuckmylife-tid" i början av våren.
Fyfan vad jag inte vill dit igen. Jag har så mycket att vara tacksam för egentligen. Så varför ödlsa tid på att må dåligt på något av det godaste och mest naturliga som finns?
Och jag påminner mig själv varje dag att inte sluta här. Bara för att tankarna är relativt (långt i från 100%) sunda så har jag fortfarande skrämmande många kilo kvar innan jag når en normalvikt.
Tittar ofta tillbaka på äldre matfoton jag har tagit och jämför dem med mina foton nu. På den tiden hade jag en bra mycket snyggare kropp än i dagsläget och åt ändå allt. Ja, verkligen allt. Jag var vältränad och hade en stark kropp och gav kroppen precis den maten den var sugen på för stunden.
Så varför inte satsa på en stark, välmående kropp igen, äta det jag är sugen på och må bra? Det låter som en rätt bra kombo i mina öron. Borde satsa ännu hårdare. För nu är huvudet på språng och jag har faktiskt inget, verkligen inget att förlora.

Våga satsa, för att vinna
Kvällen spenderas med min bok i soffan (och ensam mamma söker, såklart) med mackor, nötter, yoghurt och katten. Helt klart godkänd kväll. Och helt klart godkänd dag också för den delen. Har faktiskt mått riktigt bra idag när jag tänker efter. ;) Puss
Sommaren 2012
Sommaren är väl inte riktigt slut än, men det närmar sig. Dock har inte det där "höstskenet" yttrat sig än och jag misstänker att det beror på att vädret har vart kasst i princip hela sommaren, så det blir ingen skillnad på sommar och höst. Det enda man kommer märka skillnad på är namnet på månaderna.
Varje år när vi flyttar hem från Tjörn så ställer pappa alltid samma fråga – och alltid på samma plats. När vi passerar Tjörnbroarna frågar han alltid "Vilka tre saker har vart bäst respektive sämst med den här sommaren?". Vi flyttar hem i morgon (nåja, jag har väl aldrig riktigt flyttat ut för den delen heller men..) och jag misstänker att frågan kommer upp även i år. Så jag satte mig och klurade på den frågan. Alltid bra att vara förberedd ;)
Tre fina minnen från sommaren:
– Underbara Kroatien.
– Greklandsresan.
– Övernattningar i segelbåten

Kroatien
Tre goda rätter jag har ätit i sommar:

Grillad tonfiskfilé med, potatis, kokt spenat och grillade grönsaker

Färskpotatis, champinjoner och god fisk

Chokladplättar med vaniljkeso
Fyra framsteg jag har gjort:
– Släppt på kontrollen och tagit eget ansvar – och lyckats.
– Provat nya rätter och varirat mig.
– Sett kroppsförändringar åt det positiva hållet.
– Ätit saker jag aldrig trodde jag skulle våga prova igen.
Två framsteg jag önskar att jag hade gjort:
– Större kroppsförändringar.
– Vågat prova ännu mer "farliga" saker.
Även ifall jag kanske inte har utmanat och kommit lika långt som jag hade räknat med vid det här laget så måste jag säga att jag har kommit långt, väldigt långt.
Jag har klarat av resor, vart spontan, ätit på andras villkor, ätit på restaurang på tok för ofta, fått mer ork i kroppen (dock inte i knoppen), låter andra laga mat åt mig, äter större portioner, äter fler portioner, äter fler olika sorters maträtter, kan äta oregelbundet och behöver inte äta exaaakt på mina tider längre.
Framstegen är många. Och jag säger det igen. Det är inte bara kroppen som kräver en förändring i den här processen utan det viktigaste är att få med tankarna på rätt bana. Och på den punkten har jag kommit en bra bit på väg. :)

Har ni något fint minne från i sommar tro?
Utmaningar
Jag tycker att en utmaning kan vara så mycket mer än att våga äta "något farligt". En utmaning för mig är att ta sig an något som känns jobbigt, som man inte är van vid. Det kan vara allt från att bryta ätstörda mönster, äta på annorlunda tider eller bara släppa på kontrollen lite. Varje framsteg räknas.
Under resans gång har jag ställts inför många utmaningar. Både stora som små. Och även om utamingarna inte har inneburit "farliga" livsmedel alla gånger, så har det ändå vart utmaningar. Åtminstånde i mitt fall.
Ett: För det första så var resan i helhet en enda stor utmaning. Att åka bort från trygga livsmedel och säkra rutiner kändes till en början skrämmande, men det visade sig gå alldeles utmärkt. Utmaning ett – check.
Två: Att äta på restaurang brukar gå utmärkt för mig. Men man vet aldrig vad ställena har att erbjuda och jag hade inte alltid något att säga till om gällande val av restaurang. Så jag ser det som ett stort steg att jag faktiskt bara kunde flyta med och äta vad som fanns att erbjuda på menyn. Utmaning två – check.
Tre: Här hemma är mina mattider A och O för mig. Visst, jag klarar av lite förändringar ibland men brukar försöka hålla mig till tiderna för att underlätta. Men under den här veckan så har tiderna blivit knasiga. Verkligen helknasiga. Den enda måltiden som det var rutin på var middagen på kvällen. De andra målen kunde bli vart som helst och när som helst. Klarade jag av dagarna ändå? Alldeles utmärkt faktiskt. Utmaning tre – check.

Vet inte hur många sådana här halvor som åts. Mums!
Alla utmaningar räknas som sagt. Både stora som små. Känner mig stolt att jag klarade av den här resan så pass bra som jag gjorde. Ska slänga upp ett inlägg om något lärorikt jag har lärt mig under den här resan lite senare. Eller i morgon blir det nog, för ögonen börjar bli aningen dimmiga må ni tro.
Nu ska jag kika klart på en film med mami och sedan blir det bingen. Kram från mig!
3 Augusti
I natt sa kroppen visst ifrån och ville ha sina timmar med sömn. Somnade vid tolv och vaknade nu – tio timmar senare, fortfarande helt dödstrött. Haha. Skönt som tusan att få sova lite längre ibland. :)
Då var det fredag och min första lediga helg på tre veckor väntar. Det (kanske) vankas kräftskiva ute vid kusten och i morgon blir det i allafall ett stort kalas nere i Falkenberg. Har inte bestämt mig om kvällen än då det kommer bli på tok för stressigt att hinna med allt. Gaahh! Får se hur jag känner efter jobbet.
Kräftskivan är i allafall i närheten av stugan, dit ja ändå ska. Men jag måste ändå sova hemma (på Tjörn) då vi ska åka tidigt i morgon. Men det kanske är värt att åka dit och stanna i någon timma i allafall? Men då var det ju detta med mat och allt.. då måste jag packa med mig det nu, för att sedan kunna åka direkt från jobbet. Äh, blir förjävla bökigt och det verkar på mig själv som jag tycker att det är mer stress än kul.
Får försöka ta ett beslut när inte magen kurrar längre. Och dagens frukost ser ni här nedanför. Och ja, visst kan man tro att jag har lagt ut dessa foton tidigare. Men nej hörni, det är bara variationen som tryter ;)


Naturell yoghurt/kvarg + mosade jordgubbar/vaniljpulver + hemgjord müsli
Två mackor (en hembakad fralla i två delar) + leverpastej och keso
Melon
Tittade tillbaka i arkivet och kikade på vad jag åt till frukost "på den tiden". Va i helvete?!, tänkte jag. Det där var ju inte ens en halv frukost. Och blev jag ens mätt? Inte konstigt om jag gick runt och var grinig på dagarna. Haha. Och ni ska veta att jag då hade "ökat" min frukost och var livrädd för att det skulle vara "för mycket". Galna, galna hjärnspöken som intalar en så mycket skit.
Måste även åter igen nämna ett av de bästa besluten jag har tagit. Att sluta räkna(!!)
Vi hörs antingen ikväll, eller i morgon, eller aldrig igen.. (Höhö, mig blir ni inte av med). Och hörni, njuuut av dagen och njuuut av helgen. PUSS från mig!
Lägesuppdatering, igen!
Vad har egentligen hänt på ett halvår?
Livet kretsar fortfarande till stor del kring maten, men inte till 100 %.
Jag kan träffa kompisar, äta med andra människor och hinner med att leva mitt liv lite mer nu.
Nu för tiden längtar jag efter middagen – jämfört med förut då jag gjorde allt för att slippa den.
Jag får inte längre raseriutbrott om någon av måltiderna skulle bli lite tidigare eller senare än vanligt.
Jag har insett att utebliven motion inte är detsamma som viktuppgång.
Jag kan prata känslor och öppna upp mig jämfört med förut då personen bara fick ett snäs till svar.
Jag äter upp mina portioner och tar dessutom mer.
Jag har slutat att räkna kalorier – och det är tamejfan det bästa beslutet jag har tagit!
Jag fuskar aldrig med maten längre. Äter mer när jag är ensam än har folk runt mig tex.
Saker jag vill förbättra mig på
Säg att middagen skulle bli lite senare än vanligt en dag. Då har jag fortfarande svårt att slänga i mig en "oplanerad" macka till mellanmål innan maten, trots att jag är hungrig. Och det beror nog på att jag är så van vid mina portionsstorlekar vid middagen och hade inte vetat hur mycket jag skulle ta annars.
Jag menar, en normal person behöver inga exakta portionsstorlekar att gå efter. Ibland blir det mer och ibland lite mindre. Det jämnar lixom ut sig under dagen!
Men jag är fortfarande en sådan person som äter mycket, men vid få tillfällen. Jag vet att jag hade mått bättre att äta ofta, men lite mindre portioner. För det blir ju ändå samma mängd, bara det att man delar upp det?
Kort och gott – Jag måste lära mig att äta oftare, men i mindre mängd.
Ni har sagt det – och jag har insett det. Kolhydraterna måste ökas på! Jag drar dock inte ner på kolhydraterna av rädsla utan äter hellre en potatis mindre för att orka med en extra köttbit, då det är godare än potatis. Det kanske funkar om man är normalviktig, men i mitt skede så behöver jag den där exakta mängden kolhydrater och får hädan efter dra ner lite på köttet och lägga på en till potatis istället.
Saker jag ska utmana mig med innan sommaren är slut
Byta frukostbröd (Ja, jag har fortfarande lite problem med den biten..) Tips på gott bröd någon?
Byta pålägg på mackan. (Saknar mina ostmackor med banan på...)
Prova på sötsaker. (Börjar med mörk choklad och glass..)

På ett halvår har måendet gått från depp till en jävla massa pepp. Livsglädjen är tillbaka och nu ska jag utmana varje jävla dag för att återigen kunna leva det liv jag är sugen på att leva. För lusten finns där, men det är energin i kroppen som saknas. Och hörni, ett ätstört liv kan nästan inte räknas som något liv, alls. Det finns så mycket roligare att göra på dagarna än att tänka på mat och planering. Livet väntar på oss alla. Släpp dig fri!
21 Juli
Kom väl inte hem i riktigt så god tid som jag hade hoppats på igår. Dock gjorde det inte så mycket då det samtidigt tillförde mycket gott. Men oavsett hur sent jag somnar så lyckas jag ändå vakna så förbannat tidigt och idag berodde det på helknasiga drömmar. Verkligen helknasiga.

Vinbär från trädgården pryder yoghurten idag
Ska bli skönt att jobba på dagen istället för på kvällen idag. Det tar så mycket på krafterna med all städning och allt fix man ska göra på kvällarna. Skönt med lite variation! Hade nog aldrig platsat på ett "åtta-till-fyra-jobb". I eftermiddag så ska jag laga sååå god mat (Hoppas jag i allafall. Har dock aldrig provat). Haha. Men det verkar gott i åtminstånde.
Sen ska ni även få höra en rolig liten nyhet :) En fet morot som peppar mig en massa. Mer om det sen. PUSS
This to that
Vad är: Trötthet, en öm och kall kropp, ångest och kraftlöshet
Mot: En stark, välmående kropp, sociala middagar, promenader längs vattnet med vänner, lördagsmys med något gott i soffan och till sist något jag verkligen saknar – att kunna klä sig i vad fan man vill!
Svaret är kort och gott, löjligt, jäkla enkelt – men ändå är man så otroligt korkad och väljer fel väg ibland. Man måste sluta lyssna på det onda till 100% och kväva det dåliga en gång för alla, annars kommer man nog aldrig komma hela vägen fram. Väljer man att lyssna på det friska till 90% så kommer man nog så småningom kunna leva ett hyfsat normalt liv. Men med de där 10%, sjuka procenten som blir kvar så kommer det vara lätt att trilla tillbaka igen, tror jag. Vissa dagar kanske man lyssnar på de friska till 80% istället och till det sjuka 20%, och sedan, helt plötsligt är man snart där igen. På den plats där man lyssnar på det sjuka alldeles för mycket igen.
Så för att vara på den säkra sidan och för att kunna ha lite marginal så är det bäst att gå in och lyssna på den friska rösten till 110% istället för 100. Så trillar man ner de där 10 procenten så hamnar man inte under det osäkra i allafall.
Så let´s do this en gång för alla. Nu ska vi gå in helhjärtat och ordnar upp det här. Inget halvdantande här inte. Dags för utmaningar och käftsmällar (inte till mig – jag ska bara klappa mig själv på axeln).
Nu – Spaghetti och köttfärssås!