En liten påminnelse...
...till mig själv var behövligt denna ikväll. Lite exkta mycket just ikväll faktiskt. Titt bland gamla foton och pep talk. Och det hjälpte. Det gör det alltid, åtminstånde för stunden.
Dagshoroskop - torsdag 15 november
Plötsligt får du inspiration och positiva tankar som ger den energi du behöver
att ta de initiativ som så väl behövs.
Den tackar vi för.
När den rätta sidan talar!
...och så var man äntligen lite långledig! Underbart. Den här veckan ska ägnas åt mig. Haha. Men ja, så är det! Ska försöka att ta hand om mig på riktigt. Reparera insidan samt sätta upp nya mål och planer med hjälp av diverse olika folk omkring mig. Inser mer och mer hur viktigt det är med hjälp från andra. Och jag inser även mer och mer hur hårda folket omkring mig kan vara. Hela tiden tror de att det är ätstörningen som pratar. Är så förbannat trött på det! (Kommer det alltid att vara så?) Det hade vart en sak om det faktiskt var så att min dumma sida försökte manipulera. Men när jag från hjärtat gör valen grundat på vad jag vill, utan att lyssna från den onda sidan – ja, då blir jag såklart förbannad och snäser.
Så fort jag snackar emot så går jag tydligen "till attack". Men jag måste väl också få försvara mig? Jag är vuxen för tusan. Jag kan göra egna val. Men jag kan väl till viss del förstå deras frustration och kan även förstå att de tror att det är dumsidan som gör vissa val. Men nej. Vill bara att de ska tro på mig.
Bortsett från lite bakslag och dumma tankar så har jag haft en bra dag. Mycket på jobbet och jag fick stanna över en bra stund. Men nu är jag hemma och kan slappna av. Efter jobbet åkte jag och hämtade ut världens bästa paket. Vet väl inte om det kan kallas belöningsshopping direkt.. Istället kallar vi det tröstshopping. Det får också vara okej ibland :) Allt för att muntras upp lite!
Ikväll ska vi kika på Twilight här hemma. Måste ladda upp inför morgondagen! Och i morgon hörni. Eller nej, det får räcka så. (Inte tala förens jag satt handlingar på orden). Så var det bestämt.
Nåja. Hoppas er dag har vart fin! Puss & Kram
15 November
Godmorgon fina ni!
Känns som jag har sprungit ett maraton, eller inväntar resultatet av mitt livs viktigaste prov. Har en puls i 120 och känner mig stressad och skakig. En värdelös blandning. Och on top av allt så känner jag mig lite lagom besviken sådär. Men där har jag ingen annan än mig själv att skylla. Hädan efter behöver jag inte vara rädd för att sluta väga helt i allafall. Orden för mycket ska sluta excistera i min värld från och med i dag.
Tordagsfrukosten (varje-dag-frukosten) ;)
Två mackor, melon & en skål med de bästa av det bästa.
Idag behöver jag inte vara rädd att frysa ihjäl efter frukosten iallafall. Pulsen hjälper värmen i kroppen på traven om man säger så. Huh. Dags att skippa underställströjan idag känner jag ;) Aldrig kan min kropp agera normalt. Antingen eller – på alla plan.
Idag är sista jobbdagen innan mååånga dagars ledighet. Vet inte varför det blev sådant glapp, men jag klagar då inte. Dessutom har jag sällskap här hemma alla dagar jag är ledig. Perfekt. Annars hade jag nog inte uppskattat det lika mycket! Ni vet ju hur jag blir. I morgon blir det en heldag i Göteborg som avslutas med bio, på lördag ska jag till Borås och sedan efter det är det nästan måndag. Och dit längtar jag. Har bra magkänsla!!
Dags att tröcka i sig det sista av frullen. Hörs ikväll. Ha en fin dag. PUSS
Sockrade Nötter
Hej goingar!
Lugn och fin dag. Och nu har vi precis hämtat hem lilla pappa. Det var på tiden. Känns som evigheter sedan jag vinkade av honom på flygplatsen i Shanghai. Tiden här hemma går så förbannat fort!!
Ni har nog inte missat att jag är en "Nötoman" va? Några som inte har missat detta är i allafall alla goa kineser. Så i vanlig ordning skickade de med pappa 4 stora påsar nötter hem till mig. Sockrade så in i bomben. Sockrade valnötter, massa jordnötter och några andra lustiga jag inte vet namnet på. Allt hemmagjort. Smaksättningen alltså.
Senaste gången han kom hem med ett nötlass så gick det över styr. Blev på tok för många. Näve efter näve landade i magen och idag ger de där förbannade nötterna mig bara dåliga minnen. Men åh, de är så goda. Ska unna mig några ikväll – fast i måttlig mängd. Om jag nu vet vad det är.. allt eller lnget, liksom. Precis som vanligt. Dock bättrat mig på den punkten. Nu vet min kropp att den får regelbundet med näring och då är det lättare att kontrollera sig. Underbart faktiskt.
Fullt hus här hemma nu. Nästan i allafall. Mindre utrymme för dumma handlingar med andra ord. Tvingas till att agera normalt vid många tillfällen. Väldigt nyttigt för mig. Dock tycker jag att det är så mycket lättare att bete mig normalt i matsituationer när jag är iväg någonstans. Som på resor, restauranger eller liknande.. Det är just här hemma i huset som jag har konstiga grejer för mig. Det är på något sätt som när jag har "chansen" till att vara petig och rutinmässig så passar jag på. När jag är iväg och äter så bryr jag mig plötsligt inte lika mycket längre. Förstår ni vad jag menar?
Fick höra att jag såg piggare ut föresten. Skillnad på tre veckor är väl inte fyskam? Kändes bra att höra. Tar inte illa upp av sådana kommentarer lägre. Pigg är inte samma sak som tjock. Blir bara glad av positiv respons. Nu önskar jag bara att den energin jag tycks ha i ögonen kommer till kroppen så småningom också. Huh.
Nu ska jag ordna något att äta. Föresten så hann jag för första gången på läääänge att sitta ner i lugn och ro och äta min mat på jobbet. Fy vad skönt det kändes. Ingen stress alls. Och jag märker skillnad på orken/hungern när jag kommer efter en sådan här dag – och en dag då maten har pressats ner. Bra mycket bättre idag med andra ord!!
Hoppas er dag har vart fin. PUSS
Snabbt Godmorgon!
Godmorgon!
Hoppas ni sovit gott. Har drömt om mitt förbannade mobilspel hela natten. Haha, snacka om att vara fast. Jag är glad så länge drömmarna inte handlar om siffror. Och på tal om siffror så har jag inte "checkat av" vikten på flera veckor. Har liksom inte tänkt på det, konstigt nog. Eller så bryr jag mig helt enkelt inte. Eller också är jag rädd. Oavsett vad så är jag nöjd att jag inte är beroende av att veta vad siffran stannar på. Men lite koll kan ju kanske vara bra att ha trots allt. Innan söndag så ska jag ha tagit reda på det!
Morgongodis
Ska snart åka till jobbet. Och efter det ska jag åka till flygplatsen och hämta hem pappa. Äntligen. Men först ska som sagt en jobbdag avklaras. Och för att orka med det så måste jag ordna med mig mat, såklart. Idag blir det en kall sallad på bla bulgur och kyckling. Den ser supergod ut!! Gott med lite variation också.
Hoppas ni får en bra dag. Hörs sen. Puss & Kram
Insikt och räkor
BAM! Behöver inte längre något svar på hur många räkmackor som är "normalt". Har räkor stapplade från magen enda upp i halsen. Och en mango på det också. Och julmust i mängder. Hungern var helt enkelt ett tecken på att matintaget under dagen har vart lite litet. Men med tanke på att jag vågar täcka upp det med mer mat på kvällen så gör det inte så mycket. Bara det inte blir för ofta och bara jag inte gör det med vilje!
Nu till en insikt jag kommit underfund med;
Anledningen till varför jag är så låst vid "min mat och mina mått" är;
Rädslan för att gå omkring hungrig. Ja, så är det. Till skillnad från förr då jag älskade känslan av en tom, kurrande mage så är det idag något jag fruktar. Verkligen hatar! Och jag vet att jag blir mer än mätt på min vanliga frukostmat tex. Därför känns den trygg att äta. Jag vet att den är tillräcklig och samtidigt i en normal mängd. Och hade jag valt något annat så är jag rädd att jag inte blir lika mätt – men hade fortfarande inte vågat ta mer. (Och med all säkerhet grundar det sig på att jag är rädd att det blir lite mycket...)
Men väljer jag istället att lyssna på den där jävla kroppen om jag äter något annat – och helt enkelt äter tills jag får samma mättnadskänsla som av mina vanliga frulle, så måste det väl bli samma?! Men spelar det egentligen någon roll om det inte blir samma innehåll? Svar nej. (Så länge det inte blir mindre då vill säga...)
Tänk att jag sitter här och säger att jag är rädd för att känna hunger. Eller ja, hunger känner jag på varje dag – men ni förstår. Och hade jag inte blivit mätt på det "nya" så är det väl bara att ta ett extra mellanmål? Ja, så enkelt kan det ju låta.. men där är det återigen stopp! Fast, fast – fast!
Får se hur jag ska gå till väga med detta löjliga. Men nu inser jag iallafall varför jag till viss del är så låst. Och det känns bra att ha kommit på det åtminstånde.
Nu ska jag förbereda mig för lite sömn. Ikväll kan jag iallafall lägga mig mätt – och stolt. Kram!
Tisdag
Godmorgon!
Har tusen saker att skriva idag. Synd bara att jag först ska iväg på jobb och sedan blir det lite avskedsmiddag här hemma. Det känns som jag lär mig nya saker om mig själv varje dag. Varför jag agerar på det sätt jag gör osv. Det bottnar sig väl (tyvärr!!!) fortfarande i rädslan om att det ska bli för mycket helt enkelt. Men så mycket har jag väl egentligen redan fattat för längesedan. Allt annat är inbillning. Hade vart uppe på min målvikt nu annars.
Har även listat ut;
– Varför jag är så låst vid mina mått.
– Varför jag inte vågar ta något spontant.
De två ovanstående sakerna är rena motsattsen till varandra. I anledning, alltså.
Nåja. Nu ska frukosten i magen och sedan ska jag åka till jobbet. Blir ett kort pass idag. Lite lagom för mig sådär. Har för övrigt brist på fantasi när det gäller mat att ta med sig till jobbet. Vill ha något som går snabbt att få i sig som sagt. Men som ändå mättar! Har kört på matiga mackor ett tag nu, men börjar tröttna. Well, något ska vi nog kunna ordna.
Hoppas ni får en fin tisdag kära ni! Puss & Kram
Viktigt Samband
Har börjat märka ett viktigt samband mellan de olika dagarna.
De dagar då jag äter rejält och mycket så håller det i sig hela dagen. (Bra)
Och de dagar då jag äter sämre så håller det också i sig hela dagen. (Inte så bra)
Vet jag med mig att jag har ätit dåligt eller missat något mål dagen innan så är jag extra noga med att inte missa samma mål nästa dag också. Dagarna blir till olika mönster och bryter man inte de dåliga med en gång så är det lätt att man fastnar där. Det dåliga blir till en vana. Men även det bra – tillslut.
Samma sak gäller som sagt de riktigt bra matdagarna. Har jag ätit ett extra mål mat, mer än vad jag brukar ena dagen så känns det inte alls lika jobbigt att äta samma nästa dag också. Tvärtom.
Ju mer mat jag äter – desto mer vill jag ha.
Ju mindre mat jag äter – desto mindre vill jag ha.
Mönster. Farligt om man hamnar i fel spår. Men med tanke på att jag nu har uppmärksammat detta och insett hur jag fungerar så kommer jag nog kunna ta det där klivet snart. "Att äta tills jag inte bryr mig mig". Om jag bara hamnar i det mönstret så är jag nöjd. Hoppas samma mönster gäller vid nya livsmedel. Eller nej jag hoppas inte – jag vet. Gör jag det bara några gånger i sträck så kommer jag vänja mig och det kommer vara en fis i rymden till slut. En baggis.
Idag har vart just en sådan dag. En dag då magen har kännts som ett stort tomt hål. Har ätit mer än på länge men är fortfarande inte nöjd. Inget hets, bara ett normalt dagsintag + lite till. Ska se till att fortsätta i detta mönstret och öka på lite för varje dag. För tillslut blir det till en vana och tillslut kommer det gå av bara farten.
Haha heltaggade på sushi ser vi ut att vara iallafall. Tyckte dock gubben snålade lite med ingefäran idag. Istället gick jag loss på soppan och tog tre gånger. Som sagt – hål i magen.
Nu är det lite pyssel här hemma som gäller. Puss & Kram
Veckostart
Måndag och ny vecka. Fullspäckad med mängder av roliga saker. Lite jobb, lite ledighet, biomys, hejdåmiddag, fikor, shopping, hämta hem lilla pappa och nya utmaningar.
Vaknade för tidigt idag – igen. Gick upp, åt frukost och nu har jag precis vart ute på en långpromenad med min syster i det fina vädret. En långsam sådan med många, långa pauser vid fina utsiktsplatser. Känner redan att min kropp orkar mer. Tidigare har jag satt mig ner och flåsat efter tio meter. Men nu orkar jag gå utan att stanna vidare ofta. Ryggen känns även starkare. Har inte alls lika ont. En kombination av tillräckligt med mat, tunga lyft på jobbet och långsamma promenader, helt enkelt. Kroppen är på ingång!
Kalla nätter
Satt och åt nattamat klockan halv två inatt. Det är förvisso något jag alltid gör när jag stänger på jobbet. Men oftast blir det något simpelt. Men inatt var jag hungrig när jag kom hem och åt rejält, verkligen rejält. Inga vanliga mängder och annan mat. Kändes bra.
Resten av dagen kommer gå åt till Sushilunch, (längesedan nu ju), lite shopping, pyssel här hemma, nytt mellis, städning och till sist det bästa – slappande framför teven!
Längtar tills nästa måndag. Då ska jag kicka igång detta på riktigt. Vet att det är dumt att vänta med alla mina utmaningar. Men jag tror att det är lättare att agera när någon säger till mig exakt vad jag ska göra. Jag är plikttrogen och jag får bara dåligt samvete om jag misslyckas med hemläxor. Så väl känner jag mig själv. Det är just nu, när det är jag som har all kontroll samt sitter på alla val och beslut som det går lite trögt. En vecka till. Sen kör vi på riktigt. Det ska ni få se.
Hoppas ni får en bra start på veckan. Puss
Fin Söndag!
En fin söndag har passerat. En söndag som har erbjudit djupa, nyttiga samtal, utmaningar, misslyckanden, blommor och god mat. Och snart väntar jobb. Mörkret får mig att tro att det är sovdags snart. Men så är inte riktigt fallet. Sängen kallar inte förens om åtta timmar. Ett tag kvar med andra ord!
Har kännt mig iakttagen på senaste tiden. Som att folket omkring mig granskar varenda tugga jag stoppar i mig. Det känns som anklagande blickar. Precis som att jag åt för lite, men att det inte vågade säga något. Men samtidigt vet jag att det inte stämmer. För jag äter bra mycket mer än dem. Bara jag som är nojjig antar jag. Eller så har jag kanske blivit medveten om en och annan sak.
Hoppas ni har haft en fin dag alla fina. Och om inte så är det en ny dag i morgon igen. Börjar med och mer inse att det bara är jag som kan göra mina dagar till något fint. För dagarnas kvalitet hänger mestadels på mitt mående. Och idag har jag vågat och planerat, vilket jag mår bra av. Iallafall i längden.
Nu – mat. Puss
Nej – Av ren vana
Har vart runt och lämnat fina blommor på farsdag. Blev bjuden på fika. Och jag tackade nej. Totalt ofarlig fika dessutom. Sådant jag äter dagligen. Men det var inte på mina tider så jag tackade nej – av ren vana.
"Detta är något du måste öva på. Att äta åtminstånde något, när vi andra fikar". Och ja, jag håller med. Det är verkligen något jag måste öva på. Är nog lite mer fast vid mina tider och mängder än vad jag trodde. Hopplöst. Men jag vet att det är fel, vilket är bra. För nu kan jag göra något åt saken!
Såhär ska en fika se ut. Och lite choklad på det också.
Blev trött på mig själv. Vill också kunna fika. Och detta var ju förtusan inte ens "fika". Bara ofarliga saker, men som inte passade mig för stunden.
För att kompensera detta lilla misslyckande så bestämde jag mig för att göra lunchen lyckad åtminstånde. Jag lagade ännu en helfet sås. Ja, verkligen helfet idag med. Det var jag som gjorde den och jag visste precis vad som fanns i. Vad gjorde jag då? Jag åt, njöt och tog om – såklart. Nöjd, stolt och jävligt mätt.
Jag känner att jag mer och mer vågar utmana, men då vid "rätt" tillfällen. Vågar prova nya saker. Skrämmande saker. Men så fort det kommer utanför mina trygga tider så går det plötsligt lite trögare. Det är när någon annan bestämmer som jag blir osäker. Det måste fortfarande vara mitt beslut och på mina tider. Annars blir det kaos i huvudet.
Är glad att jag lyckades med en helgod lunch iallafall! Har fått upp ögonen för sås. Feta sådana. Har jag fettbrist mån tro? Idag åt jag sås med couscous – inte tvärt om. Och man är ju som sagt ofta sugen på det kroppen saknar. Får dock i mig en del fett under dagarna. Vid alla måltider. Knaprar ju nötter som jag vet inte vad. Men det kanske inte räcker..
Nu ska jag iväg med nästa gäng blommor. Får väl förbereda mig på yttligare lite fika. Puss
Verkar bli en fin dag idag!
Morrn Morrn!
Uppe med tuppen idag. Trots att jag somnade väldigt sent i natt (tidigt i morses?). Vet inte vart min energi kom från igår kväll, men jag sprang runt på jobbet i 120 och städade och hade mig. Hade mycket att göra, men kvällen gick undan. Och det där jag sa med att schemat kommer att bli annorlunda de kommande veckorna visade sig vara tummen upp för mig. Underbart!
I mitt horoskop i morses så stod det att jag skulle lyckas med kreativa saker idag. Inte minst i köket. Åhå, tänkte jag. Dags att fylla på brödlådan! Och så stod det att jag är bra form, mentalt. Kanske inte borde ha bakat mitt vanliga bröd trots allt. Borde kanske ha tagit det där färdiga som ligger och väntar i frysen..
Istället får det bli någont spännande till lunch idag. Fixade jag det igår, så ordnar jag det idag. Ska se till att röra till det i portionsstorlekarna idag. Så jag glömmer av de där mängderna.
Känner mig pigg och glad idag! Trots att det är söndag. Kanske beror på att jag är "dagsblind". Men ska inte ropa hey för tidigt. Klockan är faktiskt bara halv elva än så länge. Men med tanke på att jag tydligen vart stark menalt idag så har jag redan vågat bita ifrån och försvara mig x antal gånger idag. Visst, sjukdomen kan manipulera andra och det jag säger kan tyckas vara sjukdomens ord. Men i detta fallet var det ett val av mig, Cecilia. Och jag är trött på att bli anklagad för fel saker. Visst, ibland kan det faktiskt vara sjukdomens röst som talar. Men inte den här gången. Och då vill jag att folk ska tro på mig. Jag kan faktiskt göra egna val!
Godmorgon – på bästa sätt!
Ledig fram tills kvällen. Ska åka runt och gratta nära och kära på Fars dag. Dock inte den närmsta fadern. Han är fortfarande ute i världen och ränner. Ska passa på att få saker gjorda också, medans energin ändå är här menar jag.
Nu är det dags för en god frukost. Och efter det ska jag sätta igång tankeverksamheten för att klura ut någon spännande till lunchen. Det lutar åt att överlämna beslutet till resterande i huset. Lättast så.
Puss & Kram
Påväg Över!
En stor portion mat med dröpande, fet sås. På riktigt – helfet. Den var god. Jag njöt, åt och tog om (!!) Känner att jag mer och mer börjar passera en viss gräns.
Passerade samma gräns då jag slutade att räkna kalorier. Liknande känslor börjar bubbla upp nu.
I och med att jag slutade att räkna så blev det genast mycket lättare för mig att äta mer. Konstigt, men sant. Det kändes lättare att inte veta. Jag skulle/ska ju ändå upp.
Samma känslor är påväg. Men nu gällande ny saker. Räknandet är mestadels borta, men de dagliga mängderna är fortfarande desamma, dag ut och dag in. Och trots att jag inte vet den exakta kalorimängden så vet jag fortfarande att det blir samma, varje dag. Det känns tryggt, men fungerar inte i längden. Vågar jag nu bara släppa på alla mängder och mått så tror jag att jag kan passera yttligare en tröskel.
Det är svårt att förklara vad jag menar. Som vanligt.
Det jag vill säga är nog egentligen; Jag är på väg över en tröskel då jag äter så mycket så jag på något sätt "slutar bry mig". Bryr mig inte om det blir en dl extra dl sås, fem köttbullar mer än vad jag hade planerat, en macka till på kvällen eller om det grädde i maten.
Mina exakta mått är på väg att försvinna. Och glömmer jag bara av hur "mina" mått är så kommer jag våga så mycket mer. Kommer lyssna på kroppen istället för att ta den mängd jag verkligen är van vid.
När jag har passerat den här tröskeln som jag känner att jag är påväg över så kommer jag nog våga mig på ett och annat ska ni veta. Önskar att jag kunde skicka ut mina tankar istället. Har så svårt att sätta ord på allt jag tycker och tänker. Koncentrationen är liksom borta!
Nu ska jag jobba. Mätt är jag också. Bra. Puss
Äntligen fredag
God Fredag på er alla!
Jaha hörni. Då var det fredag. Har haft en riktigt bra dag hittils. Lagom mycket att göra på jobbet plus att det var en lagom lång dag. Det känns så skönt att jag inte jobbar heltid. De korta passen passar mig alldeles utmärkt. Dock har det ändrats om lite och de kommande veckorna verkar bli lite annorlunda. Vet inte riktigt hur det kommer passa mig och mina mattider. Men det tar jag då. Har lärt mig att det inte gör saken bättre att stressa upp sig i förväg. Får ta det som det kommer och göra det bästa av situationen helt enkelt. Och så måste man ju lära sig att anpassa sig lite också. Kanske bara blir bättre det här. Återstår att se!
Har det inte vart mörkt och trist ute idag? Det hinner inte riktigt bli ljust förens det ska bli mörkt igen. Slutade klockan fem men klockan kunde lika gärna vart tio på kvällen. Lite förvirrande.
Efter jobbet åkte jag och inhandlade massa gott inför ikväll. Lite fredagslyx. Ska försöka ladda upp med energi och ta mig i kragen och ta mig ut och göra något roligt. Önskar bara att jag hade lite mer energi. Saknar det. Tycker att jag har mindre enrgi nu, när jag äter bättre – jämfört när jag åt som en treåring. Antar att kroppen gick på sparlåga då och nu är kroppen i full sjå med att repareras. Och efter reparation och jobb så finns det inte mycket energi över till annat. Får ha tålamod!
Och tack för att ni är så snälla där ute. (Nästan alla iallafall) ;) Har dock blivit duktig på att skjuta undan alla dumma kommentarer och nu försöker jag endast ta åt mig de positiva. Detta är något jag hade väldigt svårt med förut. Fick jag tio positiva kommentarer och en negativ så tog jag endast åt mig av den som var nedtryckande. Det kommer alltid finnas folk som har åsikter om saker och ting man gör. Även när man gör rätt. Det finns alltid fel att hitta tydligen. Men åter igen – tack för att ni bryr er! Ni är guld värda. Skickar er lite cyberkramar.
Ha en fin kväll. Puss
9 November!
Godmorgon!!
Mitt morgonhumör alltså. Det är icke att leka med ibland. Speciellt när saker och ting inte riktigt går min väg. Bra start på dagen med andra ord... Har så mycket saker jag vill skriva. Det är så mycket jag vill få ur mig. Tomheten har försvunnit (till viss del) och ersatts med tusen olika känslor istället. Mest arga. Ska försöka få ur mig allt i ord så småningom. Men det brukar mest bli babbel.
Dagens Horoskop
Det verkar så trivsamt för dig och ditt arbete. Det kan talas om att du får förändrad arbetsmiljö och bättre arbetstid. Du är frisk, och dig gillar man.
Har bestämt mig för att bara lyssna på horoskop när det verkar lovande ;) Känns bäst så! Kan med andra ord se fram emot en bra dag i dag verkar det som. Bytte lite tider igår på jobbet så fredagskvällen är ledig. Ska bli skönt. Vad som händer återstår att se.
Jag har börjat uppskatta den här årstiden föresten. Den är rätt kravlös när jag tänker efter. Faktiskt inte alls som våren och vintern. Minns hur jag satt och grämde mig över det fina vädret mest hela sommaren. Blev så förbannat rastlös och kände att jag var tvungen att göra saker hela tiden.
Men nu när vädret inte tillåter något annat än mysiga fikor och filmtittande så känns det genast lite bättre att inte göra något annat vettigt. Man kan bara vara.
Nu ska jag gå och göra mig massa frukost. Och matlåda. Hoppas ni får en bra fredag. Puss & Kram
Jag kämpar visst!
Mycket snack, lite verkstad. Jag förstår utomstående som har tröttnat på det. "Sluta snacka och gör något åt saken istället". Jag hade gärna gjort något åt saken. Hade jag fått välja hade jag inte ens vart här jag är idag. Det här är inte något jag valt.
Vill inget hellre än att leva ett liv utan begränsningar. Jag önskar också att jag hade kommit längre i dagsläget. Men åter igen, detta är inget jag valt. Allt ligger förvisso i mina händer till viss del. Det är bara jag som kan ta mig härifrån, med lite hjälp från omgivningen, såklart. Men att bli förbannad på mig, som person, tycker jag är minst sagt är onödigt. Det är inte så förbannat lätt som vissa verkar tro.
Jag kämpar visst på riktigt. Bara för att jag inte går i behandling eller har gått upp alla mina kilon så betyder inte det att jag kämpar. Det enda jag gör om dagarna är förtusan att kämpa. När jag är ur detta kommer jag förmodligen också bli frustrerad på personer som påstår sig kämpa, men fortfarande inte gör allt de säger att de vill. Är redan frustrerad på mig själv och det räcker.
Tro mig, det känns.
Folk får tro vad det vill. Det enda viktiga är att jag vet att jag kämpar. Det är mig och mitt mående det handlar om och gör jag "fel" så är det bara jag som råkar illa ut ändå. Och med tanke på det så ser jag till att inte göra speciellt många fel längre. Nåja, ibland trillar jag väl dit. Men då är jag också medveten om det och gör om – och gör rätt.
Egentligen behöver jag inte övertyga någon om att jag kämpar. Jag mår bra, men kan må bättre. Det är en lång väg men jag vet att jag är på väg åt rätt håll. Man kan inte vara exemplarisk jämt och som sagt. Jag har inte valt detta själv och jag gör så gott jag kan.
7 November
Ligger fortfarande kvar och huttrar under täcket. Nattens sömn har vart urusel och jag är glad att jag inte ska jobba idag. Drömmarna är tillbaka, vilket är ett tecken på att jag tänker för mycket igen. Upp och ned, ned och upp. Ibland känner jag för att bara stänga av allt som har med teknik att göra. Bara fokusera på mig. Inte behöva överösas av dumma rubriker, knepiga kommentarer och hopplösa foton.
Provoceras dock inte speciellt mycket längre. Bara av mig själv, tror jag. Jag själv är min värsta fiende i många lägen. Är fly förbannad på mig själv idag. Och det ser jag som något positivt! Brukar behöva lite arga känslor för att det ska hända saker och ting.
Ska försöka ta mig upp och göra lite nytta. Äta en extra stor frukost tänkte jag säga. Men nej, då sprängs jag. Idag ska jag istället fokusera på att göra nytta vid de andra målen. Ska jag börja väga och mäta? Eller är det dumt att fastna i det mönstret och istället lära sig från början? Innerst inne vet jag ju faktiskt. Kan rabbla matscheman i sömnen för tusan.
Annars ska dagen ägnas åt syster. Ska laga mat, gå på stan och dona lite här hemma. Hon flyr visst landet redan i morgon igen, så man får passa på! Och så är det redan onsdag igen förövrigt. Räknar ner dagarna tills näst-nästa måndag. Vändningen förhoppningsvis!
Önskar er en fin dag. Puss & Kram
Svammel
Det är inte årstiderna det är fel på. Det är mig och mitt mående. Ser ett klart samspel där. Ska bli skönt att få hem syster igen. Ännu en stöttepelare. En frisk, sprallig och ödmjuk sådan. Ska bli kul att ha sällskap på dagarna när de andra är iväg och jobbar. Det kommer tvinga bort dumma tvång och jag kommer kunna tillåta mig själv att slappna av. Tankarna tas upp av annat när jag inte är ensam.
Samtidigt vill jag vara ensam – ibland. Måste få utrymme för vissa saker. Sådant som varken ni eller jag kan förstå sig på. Inget dåligt eller konstigt, bara sådant som jag helst sysslar med i min ensamhet helt enkelt.
Talar i gåtor igen. Förlåt. Är rätt duktig på det. Sitter och planerar och tänker. Delmål och belöningar. Men först måste det ju börja hända lite saker också. Det kallas inte belöningsshopping för intet.
Friska vindar i huset kanske kan få mig att tänka om, tillsammans med KBT. Men samtidigt är jag rädd att det inte ska räcka. Kan de verkligen få mig på rätt spår? När vet jag om det är tillräckligt? Behöver jag något annat än bara samtal? Någon som tvingar mig?
Nej, jag har kommit längre än så. Samtal ska räcka. Har tillräckligt med vett i huvudet, tror jag. Hade inte platsat på något annat ställe. Klarar ju av att äta en normalstor portion. Vill inte sitta breve personer som petar, gömmer och fuskar med maten. Det är inte jag längre. Jag äter med aptit och älskar mat. Ja, så är det.
Under helgen insåg jag även att jag äter fler mål om dagen än många i min omgivning. Kändes dumt att gå och ta något strax efter lunchen – trots att ingen annan gjorde det. Men jag behövde det och jag är stolt att jag faktiskt klarar av det. För till skillnad från mig så kan de småäta godis på kvällen. Och då jämar det liksom ut sig. Men jag är noga med att se till att få i mig allt – trots att det bara är jag som äter.
Känns som jag förlitar mig på att samtalen ska fixa det sista, trasiga i min hjärna. Men samtidigt vågar jag inte hoppas på för mycket! Vad kan de säga som inte jag kan inse och göra själv? Men samtidigt – det är deras jobb och de vet vad de snackar om. Får väl helt enkelt hoppas ett tag till. Och hjälper inte det så tar jag tag i problemet då!
Krångel med alla mattider idag också. Ska ju agera taxi. Det får hjärnan att gå ännu mer på högvarv. Blöh.
5 November
Gäääsp och godmorgon!
Väldigt vad det tog emot att gå upp i morses. Hade kunnat ligga kvar och dra mig ett bra tag då min ledighet fortsätter i några dagar. Men nej, mat och sovklockan går bananas annars och jag har grejer som ska fixas! En liten sak till om helgen bara. Blir så mycket duktigare att lyssna på kroppen när jag kommer utanför mina säkra ramar. Dvs hemmet. Har ju sagt hur fixerad jag är vid att det ska vara exakt vid mina måltider här hemma, vilket gör att jag egentligen inte lyssnar speciellt mycket på hur hungrig magen egentligen är. Brukar äta mig proppmätt vid frukosten oavsett om jag är hungrig eller inte. Håller mig till mina mängder oavsett!
Och det kan ibland vara dumt. Det resulterar till att jag blir ännu mer fixerad vid att det måste gå x antal timmar till nästa mål, så jag hinner bli hungrig igen.
Igår åt vi frukost vid en såpass sen tid som skulle innebära att det inte skulle bli speciellt många timmar till nästa mål. Hade jag vart hemma så hade jag ändå ätit mig pangmätt på min vanliga mat. Det hade gått av bara farten och jag hade nästan kännt mig "tvingad". Men igår då jag inte hade tillgång till allt det jag brukar äta så kunde jag istället anpassa mig efter situationen så jag skulle hinna bli hungrig igen på den väldigt korta tiden.
Måndagsfrulle
Insåg att det blev rätt virrigt. Men det är okej. Hjärnan har gått på ledighet ;) Nåja, nu sitter jag och knaprar god frukost. Får se vad jag ska hitta på idag! Ska iallafall hämta min syster + pojkvän på flygplatsen lite senare. Senaste gången jag såg dem så vinkade vi av varandra på en flygplats mitt i Kina. Känns längesedan!
Hoppas ni får en bra start på veckan iallafall! :) Det är ni värda. Puss
Tre små frågor!
Förstår att ni kanske börjar tröttna på mitt snack om utmaningar och jag funderar på att inte ens nämna något förens jag verkligen har fått tummen ur. Och då ska ni även få bildbevis! Men fram tills dess så vill jag bara fråga er några små saker.
Vill våga äta allt. I dagsläget väljer jag bort saker på grund av rädsla. Många friska personer väljer också bort saker, men då på grund av anledningar som är acceptabla. Man kanske är allergisk, inte tycker om det eller helt enkelt inte är sugen. Och det är okej. Och visst är det okej även för mig att tacka nej till saker att äta – om det är av rätt anledningar. Vilket det inte är i dagsläget. Jag vill kunna ifall jag är sugen, vilket jag inte kan nu. (Som ni nog märkt...)
Ett: Vad var det första ni utmanade med? Jag menar, hur hårt ska man gå ut? Ska man köra all in med en gång eller ska man börja med något "litet"? En chokladbit efter maten? Glass? Lussekatter?
Två: Låt oss säga att jag väljer att äta en Snickers. När ska jag äta den? Ska jag byta ut den mot något? Hur gjorde ni? Äter ni gottesaker till mellis eller äter ni det utöver? Byter jag tex ut mitt kvällsmål mot en chokladbit så kommer det förmodligen resultera till att jag blir hungrig... men samtidigt tror jag inte jag klarar att äta det utöver allt, det första jag gör. Get my point?
Tre: Har siktat in mig på en Ben n´Jerrys. Men hur mycket ska man ta? Och svara inte "ät så mycket du orkar..." för det hade nog inte fungerat så bra. ;) Hade känts lite tryggare att veta en mängd. Dumt, men kanske bra i början innan man har vant sig.
Har vart rätt duktig på att utmana med "farliga" middagar. Där behöver jag inte ha så stor kontroll längre känns det som. Har fortfarande svårt för en del saker inom kategorin lagad mat, men i dagsläget känns det som att nästa steg är att utmana med sötsaker. "Det där lilla extra" som man inte äter vid ett huvudmål, om ni förstår.
Så, nu ska jag sluta babbla utmaningar. Nästa gång jag tar upp det ska ni få bildbevis när jag har socker i hela fejjan. ;) Kram!
