Stärka sig själv.
Godkväll.
Haft en bra dag. Har för en gångs skull kännt att jag haft bra med energi och ork. Tänk vad näring kan göra med kroppen! Illamåendet sitter dock fortfarande i dygnet runt. Men jag känner mig liksom mer på hugget i tänket. Hjärnan arbetar inte alls lika slow som tidigare.
Tillbringade eftermiddagen med mamma och syster. Lite ärenden och fika. Försöker ta ansvar. Vill ta ansvar. Men jag brukar vilja prova på innan jag kan döma. Ja, rätt ofta i allafall! Att låta mig själv begå misstag för att sedan jobba på att fixa det där svåra. Vill känna att det är mina val. Inte bli överkörd, som man lätt kan bli.
Och idag tog jag mitt ansvar utan en massa tjat utifrån.
Det styrker mig. När det är jag som gör valen. (Speciellt när de är friska val)
Om jag tycker om rosa? Nä, inte en chans.
Jag har blivit rätt bra på en sak. Att skilja på när det är jag eller ätstörningen som gör valen. Det har vart lite klurit att urskilja de där två. Men jag jobbar på det! Lika väl som man kan välja ett äpple ska man kunna välja ett bakverk. Bara det är rätt sida av en som väljer!
"En gång ätstörd, alltid ätstörd". Nähä du. Kan lova både er och mig att det allt mer är riktiga Cecilia som yttrar sig och agerar. Jag gör fortfarande många tabbar. Tabbar som ätstörningen får mig att göra. Men det där försvinner inte heller på en eller två veckor. Det är något man får jobba på!
Precis spelat kubb. Ska fläta ihop lite mer armband och sedan blir det kvällsfika.
Kram.
En påminnelse
Frihet. Lycka.
Det är vad jag bär med mig på min arm. Och så ett armband med mitt namn också. Ifall jag någon gång skulle glömma, liksom! Ska fortsätta armbandspysslet senare när jag har länsat panduro på pärlor.
Får snart besök. Mamma och syster. Tvekade gällande hur jag skulle göra med fikat i eftermiddag.
Men jag fick en spark i baken förut.
Kan dom, kan jag! Detta ska jag fixa utan en massa krångel.
Det gäller att prova, annars får man aldrig veta!
Onsdag. Hoppas ni får en bra sådan!
Nu är det tvättdags följt av lunch – följt av besök.
Kram.
Jag orkar inte, men gör det ändå.
Godkväll.
Orkar egentligen inte dela med mig av något idag.
Har en allt-är-negativt-och-skit-dag.
Just därför ska jag skriva fem positiva om dagen.
– Hade en bra "grupp". Pratade om vad som händer i kroppen vid olika ätstörningar osv. Mycket vet man, men det skadar inte att bli påmind på nytt. Ett litet wake up call.
– Har suttit nere vid havet i en och en halv timma. Bara musiken, vinden och jag.
– Har fått höra peppande ord. Sådana som får en att kännas speciell!
– Har sagt emot och stått för vad jag tycker.
– I morgon kommer finbesök, igen.
Blev en "miss" i morses. En miss som inte var mitt fel. Har vart tydlig från början med allt. Ändå blir det jag som får ta smällen. Blir – så – trööött ! Får sota och ta igen det senare ikväll. När man trodde det var slut, så kommer det plötsligt mer!
Svårt att tro på sig sälv. Speciellt när en själv är det största motståndet!
All in, eller inget alls! Får tänka alla tankar, men inte mer än så. De ska få stanna som tankar. Det är handlingarna som spelar roll i längden. Men så småningom ska väl de där två bli vänner. Kanske inte bästisar, men vänner.
Snart dags för kvällis. Kram.
En lugn stund
När dagar inte riktigt blir som man tänkt. Eller när man inte hör vad andra säger för man är distraherad av oacceptabla tankar.
Då sätter man sig här och andas havsluft.
F-o-k-u-s
Fokus på målet.
Rädd att ta för stora kliv. Gällande en hel del olika saker.
Tagit ett megasteg idag.
Och om huvudet protesterar?
Så in i bara fan.
Det är så mycket som händer just nu. (Vet ärligt talat inte vart jag ska ta vägen) Det sker saker i kroppen som jag inte alls är van vid. Är i full gång med att försöka acceptera. Men det är verkligen lättare sagt än gjort!
Jag stänger inne mig själv med ett fejkat leende på köpet. Visst, fasaden har släppt. Men jag vet liksom inte riktigt hur jag ska betee mig och ännu mindre hur jag ska kunna acceptera verkligheten och allt vad den medför.
Lax med potatis till lunch och knäckemacka till mellis. Får ofta lax nu för tiden!
Har vart nere vid havet en sväng också. Suttit och njutit av havsluften! Inte mycket som slår det. Eller jo, kanske ett fint sällskap breve sig, någon att hålla i handen och luta sig mot när det stormar. Och gärna solnedgång.. och nattdopp! DÅ hade det vart fulländat. Haha. (Va fan gör jag här när jag kan göra DET? Jesus.
Timmarna tickar, dagarna försvinner... snart Augusti. Och snart middag för den delen.
Kram.
Tjugonionde Juli.
Måndag. (Förbannade, jävla, måndag)
Vad gör man när man är på vippen att ge upp?
Är totalt livrädd och vilsen.
Läser mitt horoskop och möts av dessa ord:
Helt oväntade problem dyker upp och du känner att det kommer bli ovanligt svår att lösa dem.
Oroa dig inte, utan sök istället efter andra lösningar.
Tänk bara på hur svårt du rent personligen kommer att få det om du inte hanterar det hela rätt.
Kanske det bästa för dig i den här situationen är att helt enkelt vänta
och låta de uppkomna bekymren lösa sig av sig själva.
Ja, vänta.. och sen se vad som händer. Våga prova. Våga möta förändringar.
Vänder jag om och ger upp nu så är det nog kört för alltid.
Nu eller aldrig.
Dags att torka tårarna och möta dagen. Hoppas ni får en bra start på veckan.
Kram.
Rätt väg.
Söndag.
Ja, vad annars? Sju veckor har snart passerat sedan jag satte min fot här. Det har hänt mycket på den tiden. Satt och tittade på foton från förra sommaren igår. Är det där verkligen jag?
Damn, jag har verkligen vart blind. Eller rättare sagt; Jag har verkligen mått dåligt. Inte konstigt att folket omkring mig gått runt och vart oroliga.
Det är verkligen en farlig sjukdom.
Det händer fortfarande att jag säger "nä, jag behöver ingen hjälp. Jag mår ju bra och är normal".
Men om ett tag, några månader framåt, så kommer jag nog inse hur sjuk jag var även idag – i denna stund. Jag går framåt, mot målet, varje dag.
Jag kan spilla hur många tårar jag vill, ha ångest, skrika inombords och förbanna vissa dagar. Men innerst inne är jag är glad att jag valt den rätta vägen.
Dagens Horoskop.
Idag kommer du att sättas inför utmaningar som sätter större press än vad du är van vid.
Det är klokt att hålla sig ur vägen istället för att ta ansvar för allt.
Detta kommer att hjälpa dig, framför allt i ditt arbete, att spara energi till det som verkligen är viktigt.
Tänk även på din hälsa.
Det är mycket mer fördelaktigt att spara din energi istället för att bli helt urlakad.
Seg söndag väntar. Snart lunch. Kram.
En kväll i Juli.
Godkväll.
Ni satt inne på många kloka ord. Precis som jag misstänkte. Det brukar alltid finns några ord som får en att kämpa vidare. Ett av mina favoritcitat är en av de klassiska; "Everything will be okey in the end. If it´s not okey it´s not the end"
Har haft en bra dag med familjen. Tiden går alltid så fort när man har besök! Och det gäller att planera in tiden så det stämmer med alla måltider. Fick äta alla måltider här idag. Blev till att åka lite fram och tillbaka. Och tur var nog det. För såpass väl känner jag mig själv vid det här laget. Dumt att riskera!
Försöker att stänga alla dörrar som kan tänkas leda till "misslyckanden". Visst lär man av sina misstag. Men det är nog bäst att försöka se till att de inte sker alls. Små, små steg i taget så jag hinner vänja mig.
<3
Kramade bror extra hårt idag. Kan dröja upp till ett år innan vi ses igen. Tråkigt, men så är det! Har suttit nere på stranden och kikat på när de har vindsurfat hela dagen. Kände att jag passade bättre på land faktiskt! Haha
Nyss ätit middag och haft vila. Oxkött, ugnsbakad potatis, ärtor och sås.
Blir filmkväll ikväll. Hoppas ni haft en bra lördag. Kram.
Betydande ord.
Tänkte be er om en tjänst.
Jag skulle vilja att ni delade med er av erat favoritcitat. Det behöver inte bara vara citat. Det kan vara betydande ord, små dikter eller någon annan betydelsefull liten skrift.
Alla har vi nog några ord som betyder lite extra. Som får oss att tänka efter och kämpa vidare.
Ja, typ så. Ni hajjar nog grejen! Skulle vara väldigt tacksam om ni ville dela med er.
Kram.
Att vara stark.
Att vara stark är inte
Att aldrig falla
Att alltid veta
Att alltid kunna
Att vara stark är inte
Att alltid orka skratta
Att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
Att lyfta tyngst
Att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark är
Att leva livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
Slå sig hårt
Och alltid komma igen
Att vara stark är
Att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
Att se ljus i mörker
Och alltid kämpa
för att nå dit.
Tänk på det mina vänner.
Att vara I det.
Slumpen när den är som bäst.
Ibland händer det saker här i livet som man inte alls vart beredd på. Goda som onda saker.
Just nu regnar det bode negativa och positiva saker över mig.
Hade besök idag. Kommer nog leva på det där besöket ett tag! (Nästan som på små moln).
Och är det sådana saker det handlar om så får det gärna regna på mig lite oftare.
Har kommit in i en av de värsta perioderna i mitt liv. Nu kan jag från hjärtat säga att jag vet hur det är att ha en dålig, jävla pissdag. De senaste veckorna har fått min hjärna att göra volter. Ver inte hur jag ska handskas med allt.
Jag är i det. Jag låter mig känna och försöker att acceptera hur verkligheten ser ut. Lättare sagt än gjort. Man kan välja att vara i det och samtidigt fly. Men man kan även vara i det och samtdigt stå ut.
Fast vadå stå ut? Gör jag verkligen det?
Ja, annars hade jag väl redan suttit i bilen påväg hem. Så ävn i fall det inte känns som jag står ut, så gör jag ju faktiskt det ändå. Hänger ni med?
Rörigt. Snart tickar klockan halv sju. Vilket innebär... n-dryck och fruktstund.
Pust.
Kram.
Nålar.
Fredag.
För första gången känner jag att motivationen tryter ordentligt.
Somnade med tårar på kinderna och vaknar med detsamma.
Har haft herr Ågren på besök många gånger i mitt liv. Men så här länge har han nog aldrig stannat.
Och detta illamående alltså. Jesus.
Försöker lugna mig med lite nålar i öronen. Kan gå från att vara hyper till att somna på fem minuter när jag får nålar. De gör underverk för mig. Kanske ska lära mig att sätta egna nålar. Finns massa "roliga" punkter man kan sätta på. Finns det en punkt på kroppen för att få vett i huvudet, så säg till!
Har ni testat att fåakupunktur i öronen någon gång? Vad tycker ni?
Får besök efter lunchen. Blir mysigt! Tror att det är extra viktigt för mig att få komma ut lite nu. Få känna vad det egentligen är jag strävar mot. Livet, vänner, familj – frihet.
Hoppas på får en fin fredag. Vi hörs ikväll. Kram.
Bad Day!
Hur dagen slutade?
Precis som förra torsdagen. Med andra ord inte så jäkla rockigt!
Känner på mig när attackerna kommer. Känner igen signalerna. Men då är det liksom försent och mina känslor blir totalt omöjliga att hantera.
Bara gråter och gråter. Går runt som ett ångesfyllt aggressions-monster. När man väl avslutat en jobbig måltid. Ja, då är det plötsligt dags för en ny! Jag får aldrig ledig i från det här jobbet. Det är ett heltidsjobb dygnet runt. Drömmer, tänker, känner, skriker, gråter...
Jag vet att bördan och ångesten kommer minska ju mer tiden går. Min riktiga tid kommer. Det är jag säker på! Men just nu känns allt rätt bra hopplöst.
Så sant som det är sagt.
Kanske blir kvällen lyckad trots en helvetesdag. Får hålla tummarna på det! Annars idag? Vart iväg på ärendetur. Köpte hem yttligare en massa pyssel. Och i morgon är det fredag. Och på lördag får jag besök!
Ska försöka spräcka bubblan jag går runt i och bli lite mer närvarande. Känns som det är någon annan som styr min kropp och jag har ingenting att säga till om.
Pust. (&kram)
Dessa torsdagar.
Torsdag.
Som ni vet har varje Torsdag slutat på samma sätt.
Bygger upp ett skräckcenario redan från det att jag vaknar. Förjävla dålig taktik. Slutar aldrig bra.
Tänker inte uppleva en sådan torsdag till. Det tar på tok för mycket på krafterna.
Fick i allafall bra med sömn i natt. Kanske för mycket. Hade till och med skickat sms i morses som jag inte hade en susning om. Snacka om att vara nerdrogad eller något. Haha.
Nej. Nu kör vi fanimej torsdag på detta.
Dagens Horoskop:
Just nu är det mycket som inte går så smidigt som planerat.
Kanske ska du bara acceptera det du inte kan ändra. Ge inte upp på grun av besvikelse,
koncentrera dig istället på sker som ligger framför dig.
Även om det tar lite längre tid kommer du att nå ditt mål om du bara är uthållig och har tålamod.
Just SayiN.
Kram.
Spänn fast bältet.
Solsting.
Nästan för varmt att sitta i solen idag. Och vet ni hur jag sysselsätter mig medans solen gassar? Med att sticka en vit, ullig, vinterhalsduk. Haha. Man får la vara ute i god tid, inte sant?
Målat och donat ihop en fin "låda" att ställa i trädgården hemma också. Ska ställa några krukor med färska örtor i den tänkte jag.
Dagen har fortsatt att åka berg och dal-bana.
Känns som bältet sitter löst och man kan trilla av precis när som.
"Plötsligt händer det". Och jag är aldrig beredd!
Visst blev den lite läcker?
Lax med färskpotäter till lunch och fruktsallad med glass till mellis.
Nu ska jag träffa läkaren för medicinsnack och sedan väntar middag.
Hoppas ni haft en bra dag så här långt.
Kram.
24 Juli.
Godmorgon onsdag.
Om jag lyckats sova något? Nä, knappt något alls.
Vågar inte ens hoppas på en bra dag idag. Åh.
Så här mycket oro och ångest har jag aldrig känt i hela mitt liv.
När ska det ta slut?
Surar och gråter mest hela tiden.
Horoskop.
Ditt vanliga sätt att bete sig har för en gångs skull inte fungerat särskilt bra
och det har satt dig i en mindre trevlig situation.
Din vanliga problemlösande strategi tycks inte förbättra situationen hur mycket du än försöker.
Försök som omväxling att släppa ditt vanliga sätt att närma dig problem och gör istället något annorlunda. Bara genom att göra det kan du finna en utväg ur något som till synes såg ut som en olöslig situation.
Bygger upp oron redan från början. Vet jag att någon jobbigt väntar så byggs det på redan från morgonen. Och ibland flera dagar innan! Sen smäller det. Allt kommer på en gång. Slutar i smärre kaos.
Dags att ordna frukost. Hoppas ni får en fin dag. Kram.
Livet.
Som jag trodde.
Skit, alltså. Tabbade mig och fick stå för mina misstag.
Men samtidigt. Visst lär man av sina misstag?
Gör om, gör rätt!
Pysslade en uggla. Sägs att ugglor är smarta. Kanske kan han dela med sig lite!
Kram.
Att hoppas på det bästa.
Tisdag.
Låt inte den här dagen bli lika illa som gårdagen. Snälla.
Mina tankar är dumma mot mig. De vill mig så illa. De höll mig vaken hela natten. Ville inte vakna upp till den här dagen. Men nä, det gick ju inte att undvika precis!
Näringsdrycker.
Tog den första med min behandlare vid sidan. Den gick inte ner smärtfritt, om jag säger så. Vet att detta här är nödvändigt för att gå vidare. Har gått in i den såkallade "arbetsfasen" nu. Dags att köra vidare och ta nästa kliv mot livet!
Det gör så satans ont, jag erkänner. Men jag hoppas, och tror att även detta är en vanesak. Det ger sig med tiden. Kommer vänja mig. (Åh, jag försöker intala mig det).
Men vet ni? Det finns något positivt med allt. I och med detta får jag nu börja röra mig lite mer fritt utomhus. Inte sådär supermycket, men bra mycket mer än tidigare. Själv dessutom. Ska ta tillvara på det och inte använda promenaderna av fel anledning.
Försöker vara i kontakt med mig själv hela tiden. Svårare än det låter. Och ännu svårare blir det när man helst av allt vill fly i från sig själv i vissa stunder. Att vara närvarande. Har lätt för att gå runt med en tom blick och liksom vara helt..likgiltlig.
Nu var det snart lunchdags. Kram.
Oväntat besök.
Vet på riktigt inte hur jag ska kunna hantera allt som händer.
Eller rättare sagt; Jag kan inte hantera det som händer.
Panikångesten kommer när jag minst anar det.
Det var inte första gången det hände idag. Och definitivt inte den sista heller.
Står inte ut med det.
Fick veta vilka förändringar som kommer att ske framöver.
Eller ja, stegen för att komma närmre målet.
...och där brast det för mig!
Jag ska stå ut. Jag måste stå ut.
Och ja, nu beställer jag en ny dag. Helst på guldfat.
Kram.
En ängel till syster.
Fick den här söta av min syster.
If not now, when?
Måndag. Ny vecka.
Går in på min sjunde behandlingsvecka nu. Sjunde. Helt galet. Alltså vart här i en och en halv månad nu. Snart går vi in i Augusti. Innan jag åkte hit så kände jag ångest över att "missa" sommaren. Men jag har verkligen insett att det hade vart tvärtom. Det är om jag inte hade åkt hit som jag hade missat sommaren på riktigt. Hade bara blivit arg på mig själv då jag ändå inte hade orkat med dagarna hemma på det sätt jag velat.
Har vart en jäkel på att skjuta fram saker. Saker som jag inte vågat eller orkat ta tag i. Men vissa saker måste ändå göras. Och det spelar ingen roll om de görs i dag eller om en vecka. De-ska-ändå-göras. Och med erfarenhet vet jag att det bara byggs upp till något större, och kanske värre än vad det är ju längre man drar ut på det.
Tycker inte om måndagar. Saker blir aningen för tydliga dessa dagar.
Och det är då jag behöver intala mig själv varför jag är här. Det är ju precis detta som ska ske.
Ska träffa läkaren lite senare. Måste få ordning på magen! Låg med kramper hela kvällen igår. Står inte ut med ett sådant hinder. Har vart rätt bortskämd med en fungerande mage den här tiden. Är tacksam för det. Men nu slår det plötsligt tillbaka! Huh. Känns som jag brinner upp innefrån.
Har lätt för att släppa saker. Stänga av och glömma av.
Och det behövs (tyvärr) idag.
Tänker få en bra start på veckan. Hoppas ni med får det. Kram.
Två små systrar.
Söndag.
Haft besök fyra dagar i sträck nu. Känns som jag hade kunnat sova i flera dygn. Man vill liksom vara på topp när man har besök. Och sen kommer tröttheten som ett brev på posten. Dötrött!
Har dock vart underbart mysigt med lite besök. Min syster sov här i natt och idag kom även mamma ner. Redan vid nio i morses åkte jag och L iväg på en liten utflykt. Strosade vid havet och tog oss en tur till fästningen.
Magkatarren har gjort sig påmid mer än någonsin de här dagarna. Det är redan illa som det är. Känns inte som jag behöver ännu en grej som är "ivägen". Så typiskt!
Är verkligen inne i en känsloperiod. Positivt ibland och negativt ibland. "Att vara i kontakt med sina känslor". Ja, visst kan det väl vara bra. Men det är samtidigt rätt påfrestande.
Min fina syster & jag.
Precis haft fruktstund med melon och dagens middag bestod av "söndagsstek", klyftpotatis + sås. Och föresten så räcker det att jag kommer utanför dessa murar för att inse vad jag behöver lägga lite extra krut på när det gäller att bli fri. Små, små fällben som hela tiden kommer ivägen. Här går det an, då jag inte har något alternativ. Men så fort jag har någon slags valmöjlighet så blir det alltid "fel" beslut som tas. Märker att jag inte är redo för det "fria" livet ännu.
Längtar till den dagen då jag tar rätt beslut, även då jag inte "måste".
För den tiden kommer va?
Nu ska jag kolla film. Kram och hoppas er helg vart bra.
20 Juli.
Det stormar.
Är så förbannar lättretlig. En missuppfattning eller något som jag anser var fel. Ja, det räcker för att tårarna ska komma. Jag gråter och jag skrattar. Jag älskar och jag hatar. Känner och stänger av. Har ångest och förbannar.
Kan inte fatta hur jag ska stå ut.
Gårdagen bjöd på rätt mycket. Man lever bara en gång. Spontana saker när de är som bäst! Spontana saker som ger en fjärilar i magen dessutom. Haha ja, tänka sig! Den där lusten börjar komma tillbaka igen.
Papperspysslet har gått över till armbandspyssel.
Visst blev de fina?
Lax med couscous till lunch nötgryta med råris till middag, rostbröd med ost, vaniljyoghurt... Blev en god blandning av mat här igår! Har börjat hitta mina favoriter. Får se vad det bjuds på under helgen.
Får besök idag. Min syster kommer och sover här i natt. Och i morgon kommer mammsen också. Haft besök flera dagar i rad nu. Fick ju spontanbesök både i går och i förrgår. Samtidigt som det tär en aning på krafterna och så tar den positiva energin över. Kroppen går på helpänn och så fort jag stressar lite för mycket så får magkatarren spel. Och det gör inte situationen speciellt mycket lättare.
Nu ska jag ner en sväng till vattnet. Kram.
En eller två fjärilar.
Från gårdagens förjävliga mående till dethär.
Jag kan verkligen intyga på att det lever två olika personer i min kropp.
Ena personen med ångest, oro och dumma tankar. Och den andra med livsglädje, hopp och fjärilar i magen.
Ibland kommer det nya saker in i livet. Saker som får en att känna sig uppskattad och betydelsefull.
Tänker ta tillvara på dessa känslorna idag och inte låta de glida iväg.
Livet. Hej och välkommen. Jag öpnnar min famn för dig lite mer för var dag som går.
Pixpax att må bra idag. Enda fram tills i kväll.
Punkt.
Kram fina ni.
Pust och stånk.
Torsdag.
Förbannade, jäkla torsdag. (Sopp & efterrätts-dag).
Jag vet att jag kan reagera rätt starkt när jag sätts inför jobbiga situationer. Men inte så starkt. Försvinner ur min kropp och jag känner inte igen mig själv. Ångestattack.
Börjar se ett litet mönster. Orkar inte detta. Det har jag nog aldrig gjort.
Måltid för måltid. Fokusera på en sak, inte hela dagen. Och absolut inte på hela livet. Man får dela upp det i små etapper för att kunna ta sig igenom saker och ting.
Hade kunnat gå och lägga mig nu. Men nu var det tydligen dags för middag.
Pust.
Kram.
Som en karamell.
"Promenad". Själv.
Fick komma ut lite på egen hand idag. Första gången sedan jag kom hit. Inte speciellt långt, men mer än inget. Små, små steg framåt. Det räckte för att göra mig lite glad i dag i allafall. Annars har dagen rullat på som de flesta andra. Var på sjukuset för labb i morses. Något som spökar i kroppen! Hoppas på att få svar på vad det är.
Fick ju tag i en såkallad färgbomb häromdagen. Ja, varför inte tänkte jag.
Och fortsätter jag såhär så kommer jag sluta som en jäkla smällkaramell. Haha.
Nu är det tusan rosa i allafall.
Fiskpudding till lunchen, hallonkräm till mellanmål och chiliconcarne till middag.
Ikväll blir det gröt.
Har ni haft en bra dag? Hoppas det. Kram.
Att få saker svart på vitt.
Onsdag.
Kom ut i "verkliga" livet igår. Och på direkten märker jag vilka mina svagheter är och vad som behöver jobbas på. Vissa saker går mig verkligen upp över öronen.
Hade i allafall en mysig dag tillsammans med alla + djuren. De köpte eftermiddagsfikat åt oss från ett café (!!!) på plats. Hej och hå.
Och om det är något jag behöver jobba lite extra på? Att sluta bry mig om tiden. Får ju för tusan hjärtsnurr bara jag tänker på det. Livet ska vara spontant – men med rutiner. Mat och sov-klockan kommer hänga med mig länge tror jag. Men samtidigt ska man kunna gå utanför den. Förbannat viktigt för mig! (Ja, egentligen för alla).
Dragit på mig sådan där eländig magkatarr också. Pricken över i:t. Blir tokig.
Det har kommit i kapp mig nu. Måendet jag väntat på.
Mår... såådär. Ibland inte alls bra. Men ibland bra. Oberäknelig. Det svajar.
Onsdag. Ska gå ner och göra oboyfrukost.
Kram.
Små kattungar.
Godmorgon vänner. Godmorgon tisdag.
Vet ni? Fjärliar i magen tycks slå ut alla andra dumma känslor i kroppen.
Hoppas det fortsätter så.
Vaknade klockan fem i morses och sedan dess har jag vart vaken. Blåste storm! Vet ni vad vi ska göra idag? Vi ska åka iväg till en "bondgård" (?). En sådan där 4H-gård ni vet. Med kattungar, hästar, kaniner och hela tjollavippen. Tycker det ska bli dökul. Haha. Mysigt att alla får komma iväg på en liten utflykt tycker jag. :) Och vem vet, kanske får man sno med sig en liten kattunge hem? Eller en kaninunge.. eller ett föl...
"Dina mål har aldrig varit tydligare" Får nog hålla med dagens horoskop.
Nej, nu ska jag ner och måla min fina trädgårdslåda. Sedan lunch och sedan åker vi iväg för några timmar.
Hoppas ni får en fin tisdag. Kram från mig.
En mamma och två systrar.
Jag förbannar en del saker och uppskattar en del.
Idag väljer jag att uppskatta.
Haft en mysig dag med min mamma och syster. De tog sig en lunch och jag tog mig ett mellis. Medtaget mellis den här gången. Men snart ska även jag kunna vara bekväm med att vraka och välja mellan sådana saker ute på stan. Utan att tänka och utan att fundera. Men en sak i sänder.
Och om jag går bananas så fort jag kommer in i en affär? Blir helt lyriskt. (Rätt sorgligt att bli lyrisk av att gå in på typ Coop). Haha då är det fan illa! Plockar på mig allt jag kommer över, ifall att liksom. Fick iallafall köpt en rosa hårbomb. Så nu jäklar ska det bli exakt den färgen jag vill ha. Hej och hå vad jag exprimenterar.
Annars? Hade ett riktigt givande möte med min behandlare. Vi är överens om det mesta. Nåja, inte allt – men mycket åtminstånde. Behandlingen börjar ta fart på riktigt. Börjar känna och är inte sådär avstängd som jag var det första veckorna. Då var allt "Jajemen, det blir bra", medans jag nu känner. Hoppas ni hajjar poängen.
Nåväl. Kasslergratäng + ris till lunch och torsk med quinoa till middag.
I morses – depp.
Nu – rätt pepp.
Måndag.
Måndag.
Herrejävlar vad känslosam man var idag då. Och ett jäkla temprament på det också. Bäst att jag håller mig på mitt rum idag känner jag. Fast nej. Idag kommer min mamma och syster för att muntra upp mig lite. Kommer ha min syster nära mig i höst. Det ser jag fram emot! :)
Starten på veckan. Den blev precis som den brukar. Går in på min sjätte vecka nu. Mycket har hänt på rätt kort (?) tid får jag säga. Mycket till det positiva, men även till det negativa. Känner saker jag aldrig kännt förut. Känslor som spökar och som gör min hjärna aningen förvirrad.
Precis haft mindfullness. Hörde knappt ett ord. Inne i min egna värld.
Pink Lady.
Dags för lunch. Hörs kanske senare ikväll.
Hoppas ni får en bra måndag. Kram.
Tre frågor.
Hej! Tack för en fantastisk blogg och fina bilder!
Här kommer lite funderingar bara som du får svara på om du vill/orkar!
Vad saknar du allra mest hemifrån som du inte har tillgång till på Capio?
Här kommer lite funderingar bara som du får svara på om du vill/orkar!
Vad saknar du allra mest hemifrån som du inte har tillgång till på Capio?
Friheten, alla gånger. Att få göra vad man vill, när man vill. Och självklart saknar jag familjen, vännerna och katterna. Som jag saknar mina små katter. Haha. Åh! Önskar de kunde bo här hos mig.
Varför snusar du? Får du snusa under behandlingen?
Varför snusar du? Får du snusa under behandlingen?
För att jag är beroende. Simple as that! Och så är det gott också för den delen. Dumt beroende, jag vet! Lovat mig själv att sluta innan jag är tjugofem i allafall. ;) Ja, jag får snusa när jag är här! Tack gode gud för det.
Om du skulle rekommendera nånting här i livet, vad skulle det vara?
Om du skulle rekommendera nånting här i livet, vad skulle det vara?
Att ta hand om sig själv. Ett gram sjukdom känns tyngre än hundra kilo hälsa. Och så skulle jag rekommendera att leva livet. Ta vara på dagen genom att skratta, leva och älska. Gör sådant du mår bra av, det är ditt liv.
Kram.
Söndag. Det säger det mesta.
"Du gav alla varsin blomma, men ingen till dig själv"
Är mån om andra. Det har jag alltid vart. Vill att andra ska må bra och känna sig bekväma. Hade tyvärr inte ens en tanke på att ge mig själv en blomma igår. Det ska bli ändring på det. Det är ju faktiskt jag som borde komma i första hand kan tyckas. Ja, i första hand när det gäller vem jag ska bry mig om, menar jag.
Söndag. Dagen startade med tårar vid frukosten. Ja, men då kan det ju bara bli bättre i allafall. Låt oss hålla tummarna för det. Blir föresten himlans glad för era fina kommentarer som trillar in. Blir varm!
En bukett som inte behöver vattnas.
Pysslade ihop en färgglad blombukett häromdagen. Man blir glad av att se på den! Och så behöver den inte vattnas. Yttligare ett plus. Fixade en vas också. Med papper, lim och lite fantasi kan man komma långt!
Lunch om ett tag. Igår blev det panerad fisk med remouladsås (och potäter) och till kvällsfika fick vi räkmacka med ägg. Får besök i morgon igen. Det ser jag fram emot. Hoppas ni har en bra helg. Kram.
Du är unik.
Vi är alla unika.
Och det ville jag uppmärksamma lite extra idag. Något litet som blir stort.
Vek ihop varsin blomma till alla som bor här inne och la på deras plats vid matbordet.
Ja, för dom är unika. Precis som du & jag.
Ska vika ihop några fler. Gjorde en hel bukett igår och idag blir det ett nytt projekt.
Kram.
13 Juli.
Godmorgon.
Jag känner mig full så fort jag kommer utanför murarna. Jag har inte ork till någonting alls. Det gör mig frustrerad. Men jag vet vad det beror på och jag accepterar läget, men det gör mig fortfarande frustrerad. Blir yr i huvudet och mår illa. Bara en tripp till coop är en utmaning för kropp och knopp. Kan egentligen inte fatta hur jag innan orkade leva det liv jag gjorde innan jag kom hit. Resor, alldeles för mycket jobb, vänner och samtidigt för lite mat. Stackars kropp vad jag har utsatt dig! Du har gått på reserver alldeles för länge.
Mamma och pappa var här igår. (Toppenmysigt) Åt jordgubbar och tog en sväng på stan. Försökte vara pigg, utan framgång. Efter de åkte härifrån skulle de vidare till Göteborg. Där väntade en helkväll med Gyllene Tider. Om jag också hade en biljett dit? Ja. Om vi var tvugna att ge bort den? Ja. Surt, minst sagt. Vill också kunna njuta av sena, varma sommarkvällar tillsammans med favoriterna. Suck och pust.
Pappsen. (Och jag)
Busade och drack Cola Zero för första gången på över fem veckor igår. Har vant av mig det där suget. Och satan vad magen inte tyckte om det. Vad snabbt man kan bli av med ett sug och vad snabbt man kan avvänja sig. Från att dricka flera liter i veckan till att inte dricka något alls. Magen protesterade och värkte på direkten! Får väl fortsätta med vatten, mjölk och måltidsdrickan som vi får här..
Lördag idag. Ska snart kliva upp ur sängen och traska ner och göra frukost.
Sedan får jag se vart dagen för mig. Förmodilgen till sängen. Dumma tabletter. Ni gör mig trött.
Ha en fin helg. Kram.
Färg förgyller livet.
"Fake a smile".
Äh, med ett leende på läpparna kommer man rätt långt.
Och med rosa hår blir man glad. Färg förgyller livet, så jag slängde i lite till i håret. Inte riktigt nöjd än, men på god väg. Folk misstänker nog vilken min favoritfärg är. Inte är det blå i allafall. Inte heller gult. Möjdligtvis rosa.
Nu – lunch. Sen besök.
Upp som en sol....
Nej vänner. Det där gick ju inte alls.
Gårdagen bjöd på tre saker. Lärdom, ångest och nederlag.
Första stora "misslyckandet" sedan jag kom hit faktiskt. Men bättre lycka nästa gång. Samtidigt ser jag det som något postivit. "Att lära av sina misstag" och att faktiskt våga visa vad man känner. Ja, så är det faktiskt. Vissa saker tar emot mer än andra. Och det får man svart på vitt här. Men om man blir väl omhändetagen när man mår sådär? Big time. Och om man blir trött av sådana där ågrenattacker? Big time.
Det lustiga är att jag igår skrev att man inte ska "ropa hej för tidigt". Trodde jag skulle ha en bra dag igår. Men mycket riktigt så hade jag rätt; Måendet kan komma att ändras rätt brutalt från timma till timma. Upp som en sol, ner som en pannkaka.
Får besök idag. Mamma & Pappa. Ska åka till stranden och andas havsluft och fika.
Lägligt. Mysigt. Ny energi.
Nu väntar grötfrukost följt av samtal.
Kram.
11 Juli.
Torsdag. En dag att frukta. Eller en dag att utmana sig själv.
Får se det från båda perspektiven!
Inte mycket till sömn i natt. Men då vi vilar mest hela dagarna här så vet jag att jag kan ta igen det under dagen. Hade en bra dag igår. Och det verkar hålla i sig även idag. Ska dock inte ropa hej för tidigt, klockan är faktiskt bara barnet än så länge. Måendet kan verkligen skifta från timma till timma här.
Men inget varar för evigt. Och speciellt inte ett dåligt mående!
Pyssel från dagarna som gått.
Har precis haft individuell Basal. Legat och gjort "Mmmmm-ljud" i en timma. Lagom roande! Sopplunch + efterrätt snart (vad blir det idag tro?) och efter det blir det en sväng till läkaren följt av ärendetur. Veckans höjdpunkt, typ. Vet dock inte vart det bär av idag. Hur som är det skönt att få komma iväg en stund.
Ha en fin dag. Kram.
Rosa.
Ny energi. Älskade familj. Var underbart med lite besök.
Tog oss en handlingstur och en sväng till fästningen.
Jag sa ju att håret skulle färgas också. Var och köpte färg när vi var iväg. Och här är resultatet. En lätt ton av rosa. Kanske inte syns så tydligt på fotot. Blev fatiskt riktigt nöjd. Ska lägga i lite extra färg i morgon så det blir starkare.
Vad tycker ni tro?
Nu är det filmtajm. Kram.
Hand i hand.
Onsdag. Oboyfrukost.
Vanesak det där. Efter det blev det snack med min behandlare. Nu drar vi igång med behandlingen på riktigt. Detta ska bli spännande! KBT paralellt med matprogrammet. Allt ska gå hand i hand. Viktigt att inte vänta med någon del. Både kropp och knopp ska vara med i behandlingen samtidigt.
Ska bli spännande att se hur jag kan utvecklas. Jag har en jävla vilja. Och med bara den tror jag att man kan komma ganska långt. Kanske till och med hela vägen. Vem vet. Min magkänsla säger mig det i allafall.
Ska vara aktiv och delta. I allt. Ska försöka och köra mitt race. Fokus, fokus. Mina drömmar och mina mål.
Lätt att tankarna tar över det sunda förnuft man har. Väldigt lätt faktiskt. "I stundens hetta". Ja, då agerar man plötsligt lite konstigt och inte alls som man tänkt sig. Men med lite (mycket) träning så ska jag nog kunna lära mig att putta bort de där tankarna och ta fram förnuftet istället. Förnuftet till att tänka logiskt och göra rätt val.
Häromdagen vid havet.
Ska ha basal nu. Sedan lunch och sen kommer finbesök. Bror + hans flickvän. Ska ta oss härifrån en stund. Andas lite annan luft, ni vet. Och självklart fylla på pysselförrådet. Haha.
Hoppas ni har en bra dag vänner. Kram.
Nionde Julia.
Skakig, trött, rastlös och illamående. Javisst.
Men bortsett från det så har jag en rätt bra dag. Ja, tänka sig.
Har en bra magkänsla idag. Att det finns lite hopp trots allt. Att det kommer bli bra och att jag är inne på rätt spår. Vissa dagar känns allt rätt bra hopplöst. Då motivationen sviktar och då allt känns rätt hopplöst. Sådana dagar är tillåtna. Men sådana här dagar uppskattas då lite mer ska jag säga er.
Har haft födelsedagsfirande idag. Via skype. Fina bror som fyller tjugofem. (Grattis till dig !!!) Och i morgon kommer han hit. Det ser jag fram emot. Och på fredag kommer ännu mer besök. Det ser jag också fram emot!
Ska färga håret idag. Ingen blond färg inte. Mer säger jag då icke. Haha. Ska bli spännande. Kommer säkert ångra mig. Men det är ju bara hår... (Säger jag nu ja..)
Snart dags för lunch och sedan ska jag fjäska till mig en tur till loppisen som ligger alldeles intill.
Hoppas ni har en bra dag. Kram.
En måndag.
Godkväll måndag. Godkväll vänner.
Har vart här i en hel månad nu. Känner mig rätt lugn. Men samtidigt har jag haft en inre stress det senaste. Men nu har jag fått svar på mina frågor. Frågor som gnagt på mig rätt rejält. Nu är min riktiga behandlare tillbaka igen. Han sätter en förklaring på alla mina tankar som surrar. Därav har den där gnagande stressen och oron släppt en aning.
Rädd att inte få tillräckligt med tid. Rädd att stressa. Rädd att det går för fort.
Tror inte jag behöver oroa mig längre. Allt ska gå hand i hand och man måste vara överens. I slutendan är det ändå jag som sitter på besluten. Och med stöttning och en hjälpande hand så vet jag att det är de rätta besluten jag kommer ta. Men det lugnar mig lite att det är mina beslut.
Lite kladdikladd från dagen
En okej måndag. Inte mer, men okej.
Ätit torsk till lunch och blåbärssmoothie i solen till mellis. Middag blev risoni och kasslergryta. Variation är bra. Annars får jag besök i veckan. Två omgångar dessutom. Hallelujah! Mysigt att ha något att längta till. Annars blir dagarna lätt desamma. Det smälter ihop och ibland kommer jag inte ens ihåg vad vi fick till lunch. Men det är väl kanske en bra grej.
Hoppas ni fått er en bra start på veckan. Kram
Sjunde Juli.
Eko. Eko.
Men om anledningen till dålig bloggning beror på att man spenderar dagarna i solen så tycker jag att det är mer än okej. Äntligen lite sol och värme. Helgen har gått ovanligt fort. Iallfall om man jämför med förra. Har fått komma ut en stund varje dag den här helgen. Var precis nere vid stranden och doppade tårna i havet. Varmt, men inte tillräckligt varmt för att ens vada. Haha.
Hoppas på att få ta egna små promenader snart. Det hade jag uppskattat! (Mer än mycket dessutom). Blir lite ändringar den kommande veckan. Nya steg och nya utmaningar. Men det är ju så behandlingen ska se ut, även om det skrämmer mig. Man måste ta alla steg. Och vissa steg skrämms mer än andra, men de måste ändå göras. Det är ju liksom en del av allt.
Pasta till lunch och knäcke till mellis. Och nu ska jag sätta mig och jobba på fräknarna ett tag till innan det är dags för middag. Och i morgon är det ny vecka – igen. Då har jag vart här i en månad. Ja, en hel jävla månad. Jesus, vad tiden har gått fort!
Nåväl. Hoppas ni haft en bra helg. Kram.
Förmiddagssol blev till kvällssol.
Vad hände klockan elva, prick? Blodsockerfall – igen. Fattar nada.
Fick lägga mig och sova en stund för att samla krafter.
Annars har jag suttit ute i gräset hela förmiddagen med en go tjej som också bor här. Kul att binda lite nya kontakter. Skönt att prata om andra saker som hör livet till. Vänner, resor, intressen.. Sådant behövs när man annars omger sig av så mycket sjukdom.
Efter mellis (digestive+pålägg. Standard på helgerna) så fick jag åka på en rulltur. Fått komma ut en del de senaste dagarna vilket jag är så glad för. Tog oss ner till stranden och en sväng förbi affären.
Har föresten fått en liten förkärlek till Ugglor, som ni kanske märkt.
Såå vad passar egentligen bättre än en uggle-korg/ask? Flätade ihop rester på olika papper. Och Voilá!
Har även pysslat ihop lite burkar med hjälp av konserver. De får ni se i morgon! (Detta har visst blivit en pysselblogg. Sorry för det. Haha).
Har pratat en del med personalen idag. Försökt ta hjälp. Ja, försökt. Tycker det är svårt att bara gå och prata. Jag har alltid varit lite av en "Jag-kan-själv-tjej". Vilket de märkte rätt fort. Därför ser de till att söka upp mig istället för att jag ska söka upp dem. Jag stänger in mig själv. Blankt, ni vet. Stänger av. Bara gör. Yallayalla. En dag ska väl jag också lära mig.
Snart middag. Och ikväll blir det film. Hoppas ni har en fin lördag vänner. Kram.
Lördag. En vanlig lördag.
Gårdagen erbjöd sol för en gångs skull.
Som dessutom utnyttjades.
Tog med oss vårt mellis och satte oss utomhus. Kakor och kaffe, fredagen till ära. Fläskfilé. klyftpotatis + tzatsiki till lunch och till middag blev det lax med bulgur. De verkar tycka om lax lika mycket som jag här. Dvs rätt mycket.. Får det någon gång i veckan åtminstånde.
Helg väntar nu. Även den här helgen är det många som är iväg. Hade vart kul med lite besök då det kommer vara rätt folktomt här. Men det fick jag då inte ta hit. Gaah och åååhh.
Tur att jag har beställt ett stort (ja, verkligen stort) paket med pysselsaker som väntas komma i dagarna. Gick loss på alla möjliga saker man kan tänkas sysselsätta de små fingrarna med. :)
Håret växer och växer.
På måndag är min riktiga behandlare tillbaka. Har vart riktigt nöjd med bägge. Men det ska bli kul att höra om han märker någon skillnad. Ja, främst i knoppen då. Det är lätt att glömma av framstegen man gör. Speciellt tankemässigt. Men om man jämför med hur jag beter mig nu jämtemot hur jag betedde mig i början. Ja, då har jag tagit björnkliv. Svårt att se. Men det har jag faktiskt gjort! Detta är fortfarande början. Något som jag bör upprepa för mig själv. Jag har lätt att stressa iväg – samtidigt som jag vill att det ska gå långsamt.
Får ofta höra att jag har en jävla viljestyrka, är motiverad och nyfiken.
Tre rätt bra aspekter för att lyckas hela vägen tror jag.
Hoppas ni får er en fin dag vänner. Nu väntar frukost. Kram.
Femte Juli.
Det är något mystiskt med min kropp. Verkligen mystiskt.
Varje dag, prick klockan elva, så börjar jag darra och må illa. Har inte riktigt hittat anledningen, men det är ett återkommande fenomen. Konstigt tycker jag. Väldigt konstigt faktiskt.
Har precis haft mindfullness i fyrtiofem minuter. Om jag var koncentrerad? Nixx. Hörde inte ett enda ord han sa. Låg mest och fantiserade mig bort. Låååångt bort!
Har fortfarande lite svårt att acceptera läget. Jag accepterade att jag var tungen att ge iväg all kontroll. Och till viss del är den fortfarande bortgiven. Men varje dag känner jag att jag måste ta tillbaka kontrollen. Jag blir tillsagd ditten och datten. Saker jag ska göra själv och saker jag måste se till att de blir gjorda – på mina initiativ. Det är svårt det där. Att ta tillbaka den kontrollen igen. Det är skönt att kunna förlita sig på andra ibland.
Babbel. Hemma är det skönt att kunna säga – "I morgon är det en ny dag".
Visst, det kan man säga här också. Men alla dagar här är den andra lik. Och precis lika jobbiga.
Åh. Får komma på något nytt att säga.
"I morgon är jag ett steg längre mot livet".
Ja. det låter bra.
Vad jag behöver.
Igår var jag arg. Så arg så jag trodde att jag skulle explodera.
Jag-vill-ha-frihet. Blir tokig på detta. På riktigt t-o-k-i-g. I början var det nästan lite "skönt" att bli tvingad till att bara få vila och äta. Inte få gå någonstans. Jag behövde det. Men nu.. nej, nu räcker det. Vill börja röra mig utomhus. Få åka iväg och se något annat än området här.
"Din tid kommer den också". När fan då undrar jag?
Men ibland hjälper det att hänga lite läpp. De såg att jag höll på att bli tokig. Ledsen och allmänt väck. Fick mig därför en tur till biblioteket nu på eftermiddagen. Lånade en massa pysselböcker. Så nu kan det få regna bäst det vill. Sitter gärna inne med mina pysselböcker. Haha.
Morgonpigg klockan 05.00?
Matdagen har vart sisådär. (Faktiskt ingen höjdare alls. Haha) Sopplunch + efterrätt, ni vet. Yallayalla. Det tog sin lilla tid att få allt i magen. Men det hamnade där det skulle. Och det är det enda viktiga just nu.
Soppan var åtminstånde god. Broccolisoppa stod på menyn idag. Har börjat lägga upp egen mat nu. Med stöd och hjälp från personalen, såklart. Det går bra. Men min syn på en normalportion verkar fortfarande vara aningen rubbab. Rätt rejält faktiskt.
Jag får lita på deras koncept. De har matprogrammet för en anledning.
För att det är normala mängder.
För att det är den mängden man behöver. Där med basta!
Ska sätta igång med lite pyssel. Sedan väntar middag!
Kram.
Lyckan. Vart är du?
Dåliga dagar – mycket pyssel.
Gråter och skriker inombords. Svettas och fryser. Ler och surar.
Känner och känner ingenting alls. Längtar framåt och längtar tillbaka.
Oordning på alla tänkbara plan.
Pyntade väggen med fina bokstäver.
Och så pillade jag ihop Herr Uggla som vakar över mig på nätterna.
Visst blev det fint?
Kram.
Som ett hav fyllt med droppar.
Ja. Det är tufft att bli fri. Det är en hård väg att vandra. Det tar emot och det gör ont.
Men vad fan är alternativet?
Att vara sjuk livet ut? Att ha ett liv som inte ens kan klassas som liv?
Det gör fasen så mycket ondare att vara sjuk jämfört med att vara frisk (och vägen dit).
Nej mina vänner. Då får det svida bäst det vill. Detta ska slutföras.
Låt er inte skrämmas över att vägen till det fria svider och gör ont. På köpet får man faktiskt ett liv tillbaka. Att stanna upp och skrämmas av det friska för att man inte orkar med smärtan på vägen dit är bara en tillfällig lösning. Inget som håller i längden. Det enda som håller i längden är den riktiga vägen. Och vilken det är, ja, det vet ni nog innerst inne!
Det finns hjälp att få. De är till för att hjälpa, inte förstöra. Våga, våga, våga! (Lita, lita, lita).
Har haft några tunga dagar. Jag är här nu. Jag har landat och är medveten. Känner och deltar. Jobba och sliter. Det får kosta hur många tårar det vill. För det går om man vill. Jag tar fortfarande dag för dag – timma för timma. Försöker att vara just här och inte grubbla över kommande saker. Inte heller över saker som skett. Det är inget man kan påverka och därför onödigt att lägga energi på.
Jag gråter och det river inom mig. Men innerst inne känner jag mig stolt. Väldigt stolt.
Hänga läpp lite bara.
Pissdag. På riktigt – pissdag.
Pausar härifrån lite. Bara en liten stund. En dag eller tre. Mitt huvud går på högvarv redan som det är.
Hoppas ni får er en bra start på veckan. Bättre än vad jag har fått i allafall. (Och det är nog inte svårt att få).
Kram.
